- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
497-498

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Welcker. 2. Karl Theodor W. - Welcker. 3. Hermann W. - Velde, van de, holländsk konstnärsslägt. 1. Esaias van de V. - Velde. 2. Jan van de V. II - Velde. 3. Willem van de V. d. ä. - Velde. 4. Willem van de V. d. y. - Velde. 5. Adrian van de V. - Velde, Peeter van den - Velde, Karl Franz van der

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diplomatiskt uppdrag till Sverige och i Okt. till
Österrike. Inom nationalförsamlingen tillhörde han
högra centern och var den egentlige grundläggaren
af det »stortyska» partiet. Men då den österrikiska
helstaten proklamerats (Mars 1849), föreslog han
tyska kejsarekronans öfverlemnande åt konungen
af Preussen. År 1850 drog han sig tillbaka till
privatlifvet. Men efter kriget 1866 arbetade
han på bildandet af ett »tyskt» parti inom
de sydtyska staterna. Han dog i Heidelberg
1809. Utom »Staatslexikon» utgaf W. Die letzten
gründe von recht, staat und strafe
(1813), Das
innere und äussere system der natürlichen und
römisch-christlich-germanischen rechts-, staats-
und gesetzgebungslehre
(1829), Wichtige urkunden über
den rechtszustand deutscher nationen
och Die geheime
inqvisition, die censur und kabinettsjustiz im
unheilvollen bunde.
– 3. Hermann W., tysk anatom,
en brorson till de föregående, f. 1822, blef docent i
anatomi i Giessen 1853, e. o. professor i samma ämne i
Halle 1859 och ord. professor derst. 1866. Inom olika
områden af sin vetenskap har han varit outtröttligt
verksam. Bland hans arbeten märkas undersökningar
öfver räkning af blodkroppar och öfver blodets halt
af färgämne samt hans studier Über wachsthum und bau
des menschlichen schädels
(1862), hvilka följts af en
stor mängd andra arbeten af antropologiskt innehåll
(se Hufvudskål, sp. 11). 1. A. M. A.

Velde [fel-], van de, holländsk konstnärsslägt.
1. Esaias van de V., målare, f. i Amsterdam omkr. 1590, son af den
berömde skönskrifvåren Jan van de V. I (f. 1569,
d. i Haarlem 1623), var medlem af reformerta kyrkan i
Haarlem, der han slog sig ned 1610 och blef mästare
1612. Han flyttade 1618 till Haag, der han dog
1630. V. framställde alla slags tilldragelser i
fri luft, såsom marknadsscener, trädgårdsfester,
jagtstyeken, skridskoåkning o. dyl., allt med små
figurer, men säkert tecknade samt målade med brokiga
drägter och klart framträdande i landskapet. Af
hans arbeten, som återfinnas i flere museer, märkas
Gästabud i det fria (1614, i Haag), Förlustelse
på isen
(1618, i München), Vinter och Sommar,
små rundbilder (i Kassel), Skridskoåkning (Upsala
Univ.-museuin) m. fl. Äfven finnas krigsscener af
honom, såsom Ryttarefäktning (1622, i Aachen), Nattlig
strid mellan fotfolk och rytteri
(1623, i Rotterdam)
och Skärmytsling på en skogsväg (1624, i Glasgow),
samt flere landskap, af hvilka några påminna om van
Goijen. V. var äfven raderare. – 2. Jan van de V. II,
kopparstickare, den föregåendes broder, f. mellan 1595
och 1597, d. 1642, blef 1614 mästare i Haarlem och
1635 en af gillestyrelsens medlemmar. Han utförde
en mängd kopparstick efter porträtt, genrebilder
och landskap af samtida holländska målare samt
äfven landskap efter egen uppfinning. – En son till
honom, med samma förnamn (f. 1620), var målare. –
3. Willem van de V. d. ä., förmodligen en halfbroder
till de bägge föregående, f. 1611 (1612) i Leiden,
bodde sedan i Amsterdam, der han säkert fanns 1657,
och blef sist hofmålare hos Karl II i England samt
dog i London 1693. Ingen målning existerar efter
honom. Deremot finnas
af hans hand pennteckningar, särskildt af skepp
och sjöslag. – 4. Willem van de V. d. y., målare,
den förres son, f. 1633, trol. i Leiden, d. i
Greenwich 1707, lärjunge af sin fader och Simon de
Vlieger, kom tidigt med sin fader till Amsterdam,
der han gifte sig 1657. Längre fram flyttade han
öfver till London och blef hofmålare. Hans område
var sjömåleriet i alla dess grenar, men han lyckades
bäst i att skildra hafvet i stillhet. Han var mästare
i att återgifva luften äfven i de nordiska hafven,
der ljuset silar fram genom en fin dimslöja, och
han är säker i teckningen af fartygen. Stormigt
haf lyckas honom ej så bra. Hans flesta taflor
finnas i England (14 i National gallery), dernäst
i Holland. Bland stormbilder finnas tvänne goda i
London, men finast äro hans stiltje-taflor, såsom
en från 1657, en annan från 1661 och den berömda
taflan med fregatten, på hvilken en kanon affyras. De
engelska privatsamlingarna äro rika på arbeten af
honom. I Amsterdams Rijksmuseum finnas 9 målningar
af honom, bl. a. Kanonskottet, den i konstnärlig
behandling finaste. Arbeten af V. förekomma äfven i
flere andra af Hollands och Tysklands museer. Sveriges
Nationalmuseum eger af honom tre dukar, framställande
fiskarebåtar på hafvet. – 5. Adrian van de V.,
målare den förres broder, f. 1635 (1636) i Amsterdam,
d. derst. 1672, var lärjunge af sin fader, fortsatte
sin utbildning under Wynants och studerade äfven efter
Paul Potter. Landskap och djur voro hans hufvudämnen,
men han målade äfven figurer i landskap. Han var en
utmärkt tecknare och målare, och ehuru han ej lefde
till 40 år, efterlemnade han ungefär 200 taflor och
25 goda raderingar. I djurbilder är han jämförd med
Potter och Dujardin, men är mjukare i färgen. Som
genremålare når han de bäste, och hans landskap höra
till de naturtrognaste och finaste i Holland under
1600-talet Såsom exempel må anföras hans Drickande dam
(1662, i Dresden), Kusten vid Scheveningen (i Kassel,
Louvre och Haag), Konstnären och hans familj (1667,
i Amsterdam), Landskap med kreatur, Hyddan och färjan
(båda i Amsterdam) samt djurstycken i London, Berlin
och Dresden. I England finnas ej mindre än 50 taflor
af honom. Se Émile Michel: »Les Van de Velde» (1892).
C. R. N.

Veide [fel-], Peeter van den, flamsk målare,
f. i Antwerpen 1634, d. kort efter 1687, var en
efterföljare af Bona ventura Peeters och blef mästare
i målaregillet i Antwerpen 1654. Han var sjömålare,
och David Teniers d. y. målade ofta staffage i hans
taflor. Af honom finnas 2 signerade arbeten i Sveriges
Nationalmuseum (Fästning vid en hamn och Fästning på
en flodstrand
).

Velde [fel-], Karl Franz van der, tysk
romanförfattare, f. i Breslau 1779, d. 1824 såsom
justitiekommissarie derst., förstod att intressera
både genom lokalfärg och karaktersteckning i sina
romaner, af hvilka några hafva svenska ämnen. Här må
nämnas Die eroberung von Mexico (sv. öfvers. 1829),
Arwed Gyllenstierna (sv. öfvers. 1823; 7:de
uppl. 1871),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free