Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Venezianskt glas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
italiensk målare, var den tredje och yngste
medlemmen af en konstnärsfamilj (bekant i museerna
under kollektivnamnet »Bonifazio»), hvars arbeten
vanligen sammanblandats, men för ett tiotal år
sedan skilts åt af den italienske konstkritikern
Morelli. Slägten härstammade från Verona, hvarför de
båda äldre och berömde medlemmarna af densamma kallas
Veronese (se d. o.). Den här ifrågavarande
målaren tillhörde senare delen af 1500-talet. Han
utvecklade sig till en början i de bägge äldres
stil, men med 1570 började han direkt efterbilda
Tizian, till hvars bästa efterföljare de äldre
hörde. V. står väsentligt efter dem, men utmärker
sig dock ofta för en färgstämning af intagande
verkan. Till hans tidigare år höra karakteristiska
figurer af helgon (i Venezias akademi), till hans
tizianska period Madonna i skyn med helgon på jorden
(dersammast.). Dessutom finnas arbeten af honom i
Pal. Pitti (Florens) och Pal. Borghese (Rom). – 3.
Polidoro V., egentl. Polidoro Lanzani, italiensk
målare, f. 1515, d. 1575, var en af Tizians svagare
lärjungar (Nattvarden, i Venezias akademi, m. m.).
C. R. N.
Venezianskt glas. Se Glasfabrikation, sp. 1269.
Venezuela, Venezuelas förenta stater (Etados unidos
de V.), förbundsrepublik i Syd-Amerika, begränsas i
n. af Antilliska hafvet, i ö. af Atlantiska hafvet
och Britiska Guyana, i s. af Brasilien och i v. af
Columbia samt omfattar enligt officiella uppgifter
1,539,398 qvkm. Gränserna äro dock ej definitivt
bestämda, särskildt i ö., der V. gör anspråk på den
v. om Essequibo belägna hälften af Britiska Guyana,
så att V:s område faktiskt anses utgöra endast
omkr. 1,044,000 qvkm. V. består af tvänne hvarandra
olika hufvuddelar: berglandet i n. och slättlandet i
s. Det förra är bildadt af två särskilda bergsystem:
Sierra Nevada de Merida och kustkedjorna. Den
förra, som består af flere parallella kedjor,
inträder i V. under 7° n. br. och går i nordöstlig
riktning mot Triste-bukten, utsändande mot n.,
ö. om Maracaibosjön, flere lägre kedjor. De högsta
topparna på hufvudkedjorna äro Picacho de la Sierra
(4,580 m.) och Salado (4,230 m.), på ömse sidor om
staden Merida. De båda utmed kusten gående kedjorna,
hvilkas högsta topp är Pico de la Silla nära Caracas
(2,800 m.), skiljas från den förra genom Rio Ciaro
och gå i östlig riktning till halfön Paria med afbrott
v. om staden Barcelona. Dalen mellan de båda kedjorna
är den tätast befolkade delen af V. Området ö. och
s. om dessa båda bergsystem består hufvudsakligen af
Orinocos flodområde och är till större delen svagt
befolkadt och föga kändt. Det består af tvänne delar:
ett kuperadt eller bergigt, tätt skogbevuxet område i
s. ö. och s. samt jämna slätter i n. v. mellan Orinoco
och Apure samt de ofvannämnda bergskedjorna. Dessa
slätter äro kända under namnet Orinocos llanos och
beskrifna af Humboldt såsom ofantliga gräshaf, med
öar af skog här och der. – V. har ett stort antal
vattendrag. Hufvudfloden är Orinoco, med en mängd
bifloder. Sydligaste delen tillhör Amazonflodens
vattenområde. I n. v. ligger den stora Maracaibosjön,
som genom Saco de Maracaibo står i segelbar
förbindelse med den mellan halföarna Guajira och
Paraguana begränsade Maracaiboviken, den största på
V:s kust. Klimatet och vegetationen äro sådana man
kan vänta af landets tropiska läge. Men V. liksom
det öfriga tropiska Syd-Amerika ö. om Anderna är
direkt utsatt för passadvindarna, hvarför temperaturen
betydligt modereras, och inga sådana ytterligheter af
hetta möta som under motsvarande breddgrader i norra
Afrika. De folkrikare trakterna i V. äro emellertid
varmare än kusttrakterna af Guyana, emedan de äro
mindre direkt utsatta för Atlantens vindar. Vid staden
La Guaira är årstemperaturen nära 30° C., men vid det
närbelägna Caracas, som ligger omkr. 1,000 m. högre,
endast 21,5°. På båda orterna inträffar största hettan
i midten af April och i slutet af Augusti, när solen
står i zenit. Öfverallt är gränsen mellan den torra
och den regniga årstiden väl markerad. Den senare
inträffar samtidigt med vår sommar, varar vid La
Guaira endast omkr. 3 månader (Maj–Aug.), men längre i
bergstrakterna och på llanos. Orinocos delta och andra
delar af kusten äro osunda genom mangroveträsk, hvilka
utan tvifvel bidraga till den årliga återkomsten af
gula febern i många af kuststäderna. Från dessa träsk
är emellertid La Guaira fritt, och der är gula febern
ej regelbunden gäst. – V:s jord delas naturligen i tre
olika slag, alltefter som den är afsedd för jordbruk,
för boskapsskötsel eller för skogväxt. Allt land i
republiken, hvilket ej har laglig egare (korporation
eller enskild person), betraktas som statsegendom
och förvaltas af staten, som under vissa vilkor
afyttrar deraf till invandrare (en hektar till hvarje
medlem af familjen) och andra. Enligt officiella
beräkningar 1891 var 1/4 af jorden enskild egendom,
och af denna lämpade sig 31,6 proc. för jordbruk,
65,2 proc. för beten och 3,2 proc. för skogväxt,
och 3/4 statens (deraf nära 20 proc. voro användbara
till åkerjord). De båda vigtigaste näringsväxterna äro
maniok och majs. Bland andra produkter ur växtriket,
hvilka intaga en vigtig plats i befolkningens dagliga
spis, äro alla slags tropiska alster, bl. a. flere
slags meloner och pumpor, sockerrör, taro, batater,
bönor och ett slags odört (Conium moschatum). Af
plantageprodukter för export äro kaffe och kakao de
vigtigaste, dernäst tobak och bomull. Kaffeodlingen
vinner alltmer terräng, och med afseende på
qvantiteten intager V. 5:te platsen (efter Brasilien,
Java, Ceylon och Haiti) bland kaffeexporterande
land. Jämte ofvannämnda produkter intogo socker
och indigo förr en framstående plats i landets
export, men båda hafva nu försvunnit. Omkr. 1/5
af befolkningen är sysselsatt med jordbruk och
plantageodling. Kreatursbesättningen uppgafs 1888 till
omkr. 8,5 mill. nötkreatur, 5,7 mill. får och getter,
nära 2 mill. svin, 387,000 hästar, 1,159,000 åsnor och
mulor. De förnämsta mineralen äro guld och koppar,
jämte fosfat och stenkol. Vid stränderna af Vuruari
finnas rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
