- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
553-554

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Venezianskt glas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

guldförande aflagringar, vid Aroa
i n. kopparmalm. Fosfater erhållas från öarna
Orchilla och Aves ö. om Curaçao, stenkol på flere
ställen, äfvensom bergolja. Både guld och kopparmalm
äro vigtiga exportartiklar. – Fabriksindustrien
är föga utvecklad. Handtverkare från Europa och
Nord-Amerika äro bosatta i de förnämsta städerna,
och bomullsväfverier hafva anlagts. Störst är
tillverkningen af hattar och skor. – Värdet
af införseln beräknades 1889–90 till 83,6
mill. bolivares, utförseln till 100,9 mill., deraf
kaffe för 71 mill., kakao för 9,3, guld för 9, hudar
och skinn för 4,7, kopparmalm för 1,97 och lefvande
kreatur för 1,3 mill. bolivares. Mindre värde har
exporten af indigo, socker, tonkabönor, kinabark,
kautsjuk, dividivi, kokosnötter, kopaivabalsam
samt trävaror. Den utländska varuomsättningen är
lifligast med Förenta staterna, England, Tyskland
och Frankrike. De förnämsta hamnarna äro La Guaira,
Puerto Cabello, Maracaibo och Ciudad Bolivar (vid
Orinoco, på hvilken flodfarten sedan 1886 varit öppen
för alla nationer). Handelsflottan räknade 1887 2,523
fartyg om 25,317 tons, deraf 26 ångfartyg om 2,523
tons. De största inlandsstäderna äro hufvudstaden
Carácas samt Valencia, Barquisimeto, Barcelona,
Maturin och Merida. – År 1891 voro 430 km. jernvägar
öppnade. Telegraflinierna hade 1890 en längd af
5,645 km. Postanstalterna voro 172. V. har tillhört
verldspostföreningen sedan 1880. Metersystemet är
antaget, men de gamla spanska måtten och vigterna
äro ännu i bruk. Myntenhet är bolivar = 1 franc.

Folkmängden steg vid 1891 års census till
2,323,527 pers., deraf endast ett fåtal (omkr. 1
proc.) oblandadt hvita; hufvudmassan utgöres af negrer
(ursprungligen slafvar, nu alla fria), indianer och
blandade raser (mulatter och samboer). Invandring
och utvandring balansera hvarandra. Spanska
språket och katolska läran äro förherskande, men
andra bekännelser (deras anhängare äro högst få)
äro tolererade. I spetsen för den romerska kyrkan
står ärkebiskopen af Carácas, under hvilken lyda
biskoparna af Barquisimeto, Calabozo, Merida de
Maracaibo och S:t Thomas. Folkskoleundervisningen
är enligt lag kostnadsfri och obligatorisk. Högre
undervisning meddelas vid 2 s. k. universitet (Carácas
och Merida), en Polyteknisk skola, 31 colegios (deraf
9 för flickor), läroanstalter för musik, skön konst,
tekniska yrken o. s. v.

Författningen af 1881, reviderad 1891, är bildad
efter den nord-amerikanska unionens, men med
betydligt större sjelfständighet förbehållen de
enskilda staterna. Lagstiftningsmakten utöfvas af en
kongress på två kamrar: senaten och representanternas
hus. Senatorerna väljas (3 för hvarje stat) af de
särskilda staternas lagstiftande församlingar för 4
år; representanterna utses (1 för hvarje 35,000-tal
af befolkningen) likaledes för 4 år genom allmänna
direkta val i staterna och förbundsdistriktet. I
spetsen för den verkställande makten står en för 2
år vald president, som utöfvar sina funktioner genom
förbundsrådet, bestående af en president och 9
ministrar (hvilka sköta hvar sitt
departement). Republiken är indelad i 1
förbundsdistrikt (hufvudstaden Carácas), 9 stater:
Bermudez, Bolivar, Carabobo, Falcon, Lara, Los Andes,
Miranda, Zamora och Zulia, samt 5 territorier:
Amazonas, Colon, Delta, Guajira och Yuruari. –
Budgeten för finansåret 1890–91 upptog utgifter och
inkomster till 35,976,000 bolivares. Statsskulden
uppgick vid 1890 års slut till 110,938,687 bol. –
Den stående hären utgör omkr, 5,760 man, förlagda i
olika städer. I nationalmilisen är hvarje vapenför
man inskrifven från sitt 18:de till sitt 45:te
år. Flottan räknar 1 krigsfartyg och några smärre
bevarade handelsfartyg. Krigsflaggan har tre
horisontala band: gult, blått, rödt, med 7 hvita
stjernor midt i det blå bandet och i det gula nära
stången en af gröna qvistar omgifven sköld, klufven i
rödt och guld, delad i blått. Handelsflaggan saknar
sköld. Vapnet är ofvannämnda sköld, som i första
röda fältet i öfre hälften har en kärfve, i det andra
gyllene en vapentrofé och i den nedre blå hälften en
springande silfverhäst.

Historia. Det nuv. V:s kust upptäcktes (1498) af
Columbus på hans tredje resa, då han seglade in i
Paria-viken och utmed Orinocos delta, men beträddes
först (1499) af spanioren Alonso de Ojeda, som,
åtföljd af bl. a. Amerigo Vespucci, med två fartyg
företog en expedition dit med ledning af Columbus’
kartutkast. Ojeda landsteg på flere ställen af kusten
och påträffade bl. a. v. om Puerto Cabello en vid
hafsstranden på pålar uppförd karibisk by, hvilken
han kallade Venezuela (»lilla Venezia»), ett namn,
som med tiden utsträcktes öfver hela landet. Men till
en början kallades det nuv. V. liksom hela nordkusten
af Syd-Amerika Tierra firme (»fast land», i motsats
till de förut upptäckta öarna). Spaniorernas första
egentliga bosättning egde rum vid Cumana (1520). År
1527 fick landet en guvernör, och denne anlade
staden Coron, som för en tid blef den europeiska
kolonisationens hufvudort. Derifrån företog man såväl
under den tid (1528–48) Karl V hade förlänat V. såsom
säkerhet för lån åt köpmansfamilj en Welser
(spanska historieskrifvarnas los Belzares) i Augsburg
som några år efteråt äfventyrliga och blodiga ströftåg
inåt landet, ända till Cundin Amarca i Columbia,
för att uppsöka El dorado (»guldlandet»). Bristen
på guld föranledde slutligen en mängd européer att
lemna V., hvars indianska befolkning genom blodbad och
slafhandel äfvenledes minskades. Under senare hälften
af 1500-talet fördes lifliga strider med stammarna
österut, som till en del betvungos, och i hvilkas
område 1567 anlades staden Carácas, som ett tiotal
år senare blef V:s egentliga hufvudstad. 1739–76
utgjorde V. en del af vice konungariket Nya Granada,
men förklarades sistnämnda år för ett generalkapitanat
under namnet V. eller Carácas. Franska revolutionens
idéer och följderna af revolutionskrigen nådde
äfven V. Miranda (se denne), hvilken tjenat som
general i franska republikens arméer, gjorde 1806 ett
misslyckadt försök att lösrycka V. från Spanien, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free