- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
585-586

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven redogöres for begreppen »svaga» och »starka»
verb; jfr dessutom Vexelljud). Specielt med afseende
på person kunna verben indelas i personliga och
opersonliga verb. Af senare slaget äro verb sådana
som det regnar, det snöar, det brinner o. s. v.
K. F. J.

Werbach. Se Tauber Bischoffsheim.

Verba formalia, Ny lat., den verkliga ordalydelsen
(i tal och skrift); orden, sådana som de föllo sig.

Verbal- (Lat. verbalis, af verbum,
ord). 1. Som består af ord (t. ex. verbalindex,
verbalinjurie); ordagrann, bokstaflig, ord för
ord (ex. verbal öfversättning); ordförklarande
(ex. verbaldefinition) ; som håller sig endast till
ordalagen (ex. verbalkritik); muntlig. Jfr Real. –
2. Gramm., som hör till ett verb (ex. verbalform,
verbaländelse); som ligger till grund för ett verb
(verbalstam); som är afledd af ett verb (så äro
t. ex. »utlåtande», »simning» verbala substantiv,
»herskande», »nött», »lifvad» verbaladjektiv). –
Verbaliter (verbatim, verbotim, verbotenus),
Nylat., ord för ord, efter ordalagen; muntligen.

Verbascum. Se Kungsljus.

Verbatim. Se under Verbal.

Verbeeck l. Verbeecq [ferbek], Pieter Cornelisz,
holländsk målare och raderare, troligen född i
Haarlem, blef 1635 inskrifven i målaregillet i
Alkmaar samt 1645 upptagen som mästare i gillet i
Haag. Dateringen på hans taflor visar, att han var
verksam 1638–50. Enligt uppgift skall han hafva
varit lärare åt Phil. Wouwerman, och han målade
företrädesvis ryttarescener. I Berlins museum
finnes af honom Orientaliska ryttare i strid, i
Sveriges Nationalmuseum Hvit ridhäst i ett stall.
C. R. N.

Werben, stad i Altmark, i preussiska prov. Sachsen,
på Elbes venstra strand, 2 km. ofvanför Havels utflöde
i nämnda flod. Omkr. 2,000 innev. W. var medlem af
Hanseförbundet. I nyare tid har det blifvit bekant
genom det befästa läger, som Gustaf II Adolf intog
der, och hvari han under Juli och Aug. 1631 trotsade
Tillys försök att förmå honom till strid i öppna
fältet, en strid, som skulle hafva varit ofördelaktig
for Gustaf Adolf. C. O. N.

Verbena. Se Jernört.

Verbenaceae S:t Hil., bot., en i synnerhet inom
tropikerna lefvande växtfamilj, omfattande 730 arter
af företrädesvis buskar och träd samt ett mindre
antal örter. Några växa som lianer. Grenarna äro ofta
4-kantiga; bladen äro motsatta eller kransställda
och sakna stipler. Blomställningarna vexla mellan
klasar, ax, blomhufvud eller qvastar. Blomhyllet
ar dubbelt, sambladigt och 5-taligt. Blomkronan
är oregelbunden, men 1-symmetrisk och ofta något
läppformig, med öfverläppen ibland större, ibland
mindre än underläppen. Ståndarna äro antingen 4
tvåväldiga eller ock endast 2. Fruktämnet är helt,
icke fåradt, med 1 eller 2 rum, men kan äfven
vara 4-deladt, med 1 frö i hvart rum. Stiftet
är fäst i toppen af fruktämnet. Till denna
familj hör det bekanta ostindiska tekträdet
(se d. o.). Äfven många prydnadsväxter höra hit,
t. ex. Verbena, Vitex, Clerodendron, Lantana m. fl.
O. T. S.

Verbi causa l. verbi gratia (vanl. förk. v. c. och
v. gr.), Lat. (egentl. »för ordets skull»), till
exempel. – Verbi divini minister. Se Verbum 1.

Verboeckhoven [fe’rbukhåfen], Eugène Joseph, belgisk
djurmålare, f. i Westflandern 1798, d. i Bruxelles
1681, var lärjunge af sin fader, bildhuggaren
Barthélemy V. (d. 1840). Han visade tidigt
förkärlek för att modellera hästar och andra djur,
och från denna föregående plastiska öfning härledde
sig hans noggranhet i teckning af djuren, hvilka
han gerna tecknade i liten skala, hvadan ock hans
större djurbilder utmärka sig för starkt utförande i
detalj. Han reste 1826 i England, 1828 i Tyskland samt
1841 i Frankrike och Italien och bosatte sig derefter
i Bruxelles. V. är rikt representerad i Leipzigs
museum, och arbeten af honom finnas äfven i Berlins
nationalgalleri och i belgiska samlingar. Vid sidan
af sitt måleri sysslade V. jämväl med bildhuggeri samt
med litografi och etsning. En yngre broder till honom,
Charles Louis V., f. 1802, d. 1889, var marinmålare.

Verboom [ferbåm], Adrian Hendricksz, holländsk målare,
f. i Amsterdam 1628, lefde der ännu 1670. Han var
en af de holländare, som stodo under inflytande af
Jacob van Ruisdael, ehuru hans landskap voro dels
tyngre, dels tommare än den stora förebildens, men
han älskade liksom denne att framställa pittoreska,
trädrika trakter. Staffaget i hans taflor utfördes
af Lingelbach, Adriaen van de Velde, van Os och
Phil. Wouwerman. Signerade taflor af honom finnas i
Amsterdams Rijksmuseum (Skogsutsigt och Korsväg) och
i flere andra samlingar. I Sveriges Nationalmuseum
finnas två arbeten af honom, af hvilka det ena,
Landtgård, i utkanten af en löfskog, är signeradt.
C. R. N.

Verbotim. Se under Verbal.

Verbrüggen l. Verbrugghen [fer-], flamskt
konstnärsnamn, som förekommer i slutet af
1600-talet. – 1. Kasper Peter V. (I), f. i Antwerpen
1635, d. derst. 1681, var blomstermålare. – 2. Kasper
Peter V
. (II), blomstermålare, den förres son och
lärjunge, f. i Antwerpen 1664, d. derst. 1730, blef
1677 mästare i sin födelsestads målaregille och var
der verksam, utom en tid (från 1705), då han bodde
i Haag. Af honom finnas arbeten i Antwerpens och
Schwerins museer. I Sveriges Nationalmuseum ses af
honom en signerad tafla, kallad Blomsterfeston och
fruktskål.
– 3. Pieter V. d. ä., bildhuggare, f. i
Antwerpen i början af 1600-talet, d. derst. 1686,
utförde åtskilliga helgonbilder och grupper. –
4. Pieter V. d. y., bildhuggare, den förres son, f. i
Antwerpen 1640, d. derst. 1691, först lärjunge
af sin fader, sedan utbildad i Rom, utförde mest
prydnadsföremål, såsom en springbrunn i Ypern, men
derjämte äfven flere grafvårdar. Grefve Kristofer
Dohnas och hans grefvinnas (f. Oxenstierna) grafvård
i Upsala domkyrka, signerad »Verbrugen Antverpiae Anno
MDCLXXIV fecit», är troligen ett verk af denne V. –
5. Hendrik V., bildhuggare, den förres broder och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free