Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin faders lärjunge, f. 1655, d. 1724, utförde
grafvårdar och altarbilder. C. R. N.
Verbum (plur. verba), Lat. 1. Ord. Verbum Dei,
v. divmum och v. Domini, Guds ord. det gudomliga
ordet, Herrens ord. Verbi divini minister (V. D. M.),
Guds ords tjenare, prest. – 2. Verb (se d. o.).
Verböczy [-bötsi], István, ungersk politiker och
jurist, af adlig börd, skaffade sig goda insigter
genom studier äfven vid utländska universitet, hade
ett skarpt förstånd och en ovanlig förmåga att rycka
massorna med sig, allt egenskaper, som kommo hans
äregirighet väl till pass. Han var också lågadelns
anförare i de partistrider, som hemsökte Ungern
under slutet af 1400- och början af 1500-talet (se
Ungern, sp. 1370–71). Han genomdref 1508, att tronen
framdeles skulle besättas med en ungrare (för att
hindra habsburgska dynastien att komma i besittning
af kronan), och hans kraftiga ingripande i spetsen
för lågadeln medförde 1525, att den då herskande
oligarkien störtades, hvarpå han, som dittills
beklädt platsen som kunglig domstolspresident,
utropades till palatin. Men efter några månader måste
han fly till Siebenbürgen. Då efter slaget vid Mohacz
(1526) en del ungrare valde Ferdinand af Habsburg, en
annan Johan Zapolya till konung, skänkte han den
senare sitt betydelsefulla understöd och blef en af
hans förtrognaste rådgifvare. Då sultan Soliman 1541
eröfrat Buda jämte mellersta Ungern, mottog V. platsen
som domare öfver de kristne inom detta turkarnas
område, men afled redan 1542. På ständernas uppdrag
började V. 1507 samla Ungerns då gällande lagar och
rättsbruk, en samling, som 1514 af konung och ständer
förklarades för allmänt gällande lag, 1517 trycktes
i Wien under titeln Decretum tripartitum juris
consuetudinarii inclyti regni Hungariae och ända
till 1848 bildade grundvalen för Ungerns privat- och
till en del äfven statsrätt samt sålunda utöfvat ett
väsentligt inflytande på Ungerns politiska, sociala,
nationella och ekonomiska utveckling.
Vercelli [-tjä’lli], stad i italienska prov. Novara,
vid Pos biflod Sesia, på en sumpig, osund
vid jernvägen mellan Turin och Milano. 20,165
innev. (1881). De vallar, som förr omgåfvo staden,
hafva raserats och förvandlats till bulevarder, från
hvilka man har en vacker utsigt öfver Alperna,
särskildt Monte Rosa. Staden har i allmänhet
krokiga och smala gator, men ett stort torg med
Cavours staty, en stor katedral från 16:de årh.,
hvars bibliotek innehåller ett antal sällsynta
manuskript, åtskilliga andra kyrkor med värdefulla
konstverk samt tvänne hospital, det ena med museum
och botanisk trädgård, ett lyceum, ett gymnasium,
en teknisk skola och ett seminarium. Den förnämsta
industrien är silkesspinning, hvarjämte en liflig
handel drifves med ortens produkter (silke, hampa,
lin och ris). – Vercellae var i forntiden libicernas
hufvudstad i Transpadanska Gallien och blef senare
romerskt municipium. I närheten (nära Rotto, vid
Sesia) lågo Campi Raudii, der Hannibal vann sin
första seger på Italiens jord (218 f. Kr.) och Marius
besegrade cimbrerna (101 f.Kr.).
Verchne-Udinsk (»öfre U.»), stad i ryska
prov. Transbaikalien (Sibirien), vid Udas förening
med Selenga och vid jernvägen mellan Possolsk, på
östra stranden af Baikalsjön, och Strjetensk vid Amurs
källflod Sjilka. Omkr. 5,000 innev. Glasbruk. Staden
anlades 1649.
Verchne-Uralsk (»öfre U.»), stad i ryska
guvern. Orenburg, ö. om foten af Uralbergen och vid
Urliads förening med Uralfloden. Omkr. 10,000 innev.,
deraf 1/4 basjkirer. Tvål- och ljusfabriker samt
garfverier. Anlagdt 1734 under namnet Vercho-Jaitsk,
led det mycket af basjkirernas uppror 1755 och
utbytte 1775, efter Pugatjevs uppror, sitt förra namn
mot V.-U.
Verchnij-Tjirskaja. Se Nisjnij-Tjirskaja.
Verchoturje, stad i ryska guvern. Perm, på östra sidan
af Uralbergen, vid Tobols biflod Tura. Omkr. 3,000
innev. Jernverk. Guldvaskerier.
Vercingetorix, en galler af arvernernas stam,
ställde sig i spetsen för den stora resningen mot
Julius Caesar år 53 f. Kr. Det patriotiska partiet i
Gallien, förbittradt öfver den romerska våldsmakten,
slöt sig med stor ifver till V., hvilken utkorats
till arvernernas konung. Caesar, som under vintern
vistats s. om Alperna, skyndade sig emellertid
tillbaka till Gallien för att qväfva upproret. Efter
åtskilliga strider sammanslöt sig kampen kring
staden Alesia (se d. o.), der V. belägrades af
Caesar, hvilken i sin ordning utifrån anfölls af
en stor gallisk styrka. Sedan dennas anfall blifvit
tillbakaslaget, gaf sig V. 52 f. Kr. Fem år derefter
fördes han i Caesars triumftåg genom Roms gator
och blef derpå afrättad. V. synes hafva varit en
ridderlig och högsint man, hvilkens hjeltemod och
fosterlandskärlek dock, till följd af förhållandena
inom den splittrade och svaga galliska nationen,
måste duka under för Caesars öfverlägsna ledning och
romarnas krigskonst. R. Tdh.
Vercolje. Se Verkolje.
Verda (T. wer da), hvem der! (tillrop från skiltvakter
åt personer, som närma sig). Jfr Anrop och Qui-vive.
Verðandi (Vardande), mytol. Se Nornor och Urd.
Verdandi, en i Upsala hösten 1882 stiftad
enskild studentförening, som afser att utgöra ett
föreningsband mellan Upsala-studenter, »hvilka
omfatta tanke- och yttrande-frihetens grundsatser
samt hysa intresse för allmänt menskliga och
samhälleliga frågor». Äfven personer, som ej tillhöra
studentkåren, kunna inväljas i föreningen. Sitt
ändamål söker den förverkliga genom anordnande af
diskussioner och utgifvande af populära småskrifter
i ofvannämnda frågor (till 1893 hafva 45 smärre
häften utkommit). 1891 inrättade föreningen ett
arbetarebibliotek i Upsala. Se O. v. Zweigbergk:
»Studentföreningen Verdandi 1882–1892» (1892).
Verdandi, tidskrift för ungdomens målsmän och
vänner i hem och skola utgifves sedan Maj 1883 af
skolföreståndarinnan fröken Anna Sandström, under den
till en början strängt hemlighållna signaturen Uffe,
samt bokförläggaren Lars Hökerberg. Tidskriften väckte
redan vid sitt första framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
