Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmärksamhet, emedan samtliga uppsatser i dess
första häfte voro ett käckt uttryck för en alltmera
framträngande ny riktning inom pedagogiken. Afsigten
var dock ej att för framtiden gifva tidskriften en
bestämdt utpräglad färg i denna riktning, utan dess
förnämsta uppgift angafs vara att »erbjuda en plats
för offentlig diskussion af principer och utbyte af
erfarenheter inom undervisning och uppfostran». Under
årens lopp hafva också allt flere af både äldre och
yngre pedagoger af vidt skilda meningar bidragit
till tidskriftens innehåll. Under senare åren
har »Verdandi», som utkommer i 6 häften om året,
åtnjutit årligt statsunderstöd med till en början 500,
sedermera 1,000 kr.
Werdau, stad i vestra delen af konungariket
Sachsen, reg.-omr. Zwickau, vid Pleisse. 14,638
innev. (1885). W. är en af Sachsens lifligaste
fabriksstäder, med en mängd bomulls- och ullspinnerier
samt klädesväfverier, men äfven maskinverkstäder,
pappersbruk och andra fabriker finnas. Jämte vanliga
skolor har staden äfven en högre väfskola.
Verde antico, Ital. 1. En italiensk, antik, grönådrig
marmor (jfr Ofikalcit), företrädesvis använd till
arkitekturprydnad. Så äro t. ex. kolonnerna vid
de båda hufvudingångarna till den öfre våningen i
Sveriges Nationalmuseum utförda af detta material. –
2. »Ädel-ärg», gammal arg på antika bronser, patina,
»aerugo nobilis» (se d. o.).
Verde di Corsica, en i synnerhet bland arkitekter
bruklig benämning på en på Corsica och annanstädes
förekommande, till arkitektoniska prydnader, pelare,
vaser m. m. använd gabbro, som utmärker sig för sin
gröna färg. E. E.
Verden [ver-, fer-]. 1. Stad i preussiska
regeringsomr. Stade, Hannover, vid Aller, 5
km. från dess förening med Weser. 8,586
innev. (1885). Gymnasium. Lärareseminarium. –
2. Biskopsstift, som räknade sin uppkomst ända från
Karl den store. Då reformationen började sprida sig
i Tyskland, motarbetades den ifrigt af Kristofer
af Braunschweig, som var biskop i både Bremen
och V., men hans broder och efterträdare Georg,
som ock styrde båda stiften (1558–66), tolererade
den. Då efter dennes död stiften blefvo skilda,
infördes reformationen i V. Det var fortfarande ett
biskopsdöme, men styrdes, såsom så många andra sådana
i Tyskland under denna tid, af en protestantisk
biskop och ett protestantiskt domkapitel. Efter
restitutionsediktets utfärdande (1629) förbereddes
i V. såsom mångenstädes en katolsk reaktion, men
åtgärderna i denna riktning afbrötos genom Gustaf
II Adolfs uppträdande. 1632 besattes V. af svenska
trupper, men 1636 måste den svenska regeringen
öfverlemna landet åt hertig Fredrik af Danmark
(sedermera konung Fredrik III), som 1634 blifvit vald
till ärkebiskop i Bremen. Då 1643 krig utbröt mellan
Danmark och Sverige, tog hertig Fredrik parti för
sin fader, Kristian IV, mot Sverige, hvilket hade
till följd, att svenske generalen Königsmark 1645
eröfrade både Bremen och V. Trots gjorda försök
lyckades hertig Fredrik sedermera icke komma i
besittning af de förlorade
stiften, och i Westfaliska freden (1648) afträddes
de båda i egenskap af sekulariserade hertigdömen
såsom rikslän till Sveriges krona. Redan vid den
provisoriska anordningen af styrelsen i Bremen och
V. år 1649 hade hertigdömena erhållit gemensam
styrelse. Så blef ock fallet, sedan deras ställning
under nödig samverkan med dem sjelfva definitivt
ordnats genom en af den svenska regeringen tillsatt
kommission, som erhöll sin instruktion i början
af 1651 och afslutade sin verksamhet sommaren
1652. V. behöll emellertid sin särskilda förvaltning
och sin landtdag. 1712 eröfrade danskarna såväl
Bremen som V., men förpantade 1715 dessa land till
kurfursten af Hannover, och i freden i Stockholm 1719
afträdde Sverige dem definitivt till denne mot en
ersättningssumma af 1 mill. riksdaler. 1807 kom V. i
franskt våld, lades 1810 under det franska lydriket
Westfalen, men kom s. å. åter till Frankrike, återgafs
1814 till Hannover och införlifvades 1866 jämte
Hannovers öfriga besittningar med Preussen. V., hvars
areal är omkr. 25 qv.-mil, ingår nu som en »krets»
i preussiska prov. Hannover. Innevånareantalet i
denna var 1885 omkr. 25,000 pers. – Jfr Pfannkuche:
»Ältere geschichte des vormaligen bistums V.»
(1830) och »Neuere geschichte des vormaligen
bistums V.» (1834), samt E. A. Zetterqvist:
»Grundläggningen af det svenska väldet i
hertigdömena Bremen och Verden» (1891; akad. afh.).
J. N.
Werden, stad i preussiska regeringsområdet Düsseldorf
(Rhenprovinsen), vid Ruhr. 7,968 innev. (1885). I
W. stiftades 799 ett benediktinkloster, i hvars
bibliotek i 16:de årh. anträffades Codex argenteus
(se d. o.), numera en af Upsala universitetsbiblioteks
dyrbaraste handskrifter.
Verdens gang, norsk tidning, som uppsattes i Kristiania
1868 af redaktören Peder Olsen (hvilken äfvenledes
uppsatte »Folkebladet») och utkom till en början
3 ggr i veckan, men sedan d. 1 Okt. 1887 utkommer
dagligen. Olsen redigerade tidningen i Jaabæks
(se denne) anda. 1876–Juni 1878 redigerades den af
Johan Sverdrup, under hvilkens ledning tidningen
blef ett betydande politiskt blad, och sedan 1878
har den såsom redaktör haft O. Thommesen. Under
det sista årtiondet har »Verdens gang» blifvit ett
utprägladt organ för den radikala venstern, om ock
då och då med svängningar i moderat riktning. I
dess spalter har B. Björnson skrifvit icke få
af sina många tidningsartiklar. »Verdens gang»,
hvars format under årens lopp betydligt utvidgats,
utgifves i en upplaga af öfver 15,000 exemplar.
E. H.
Werder (wärder, wörth), T., egentligen ö i en flod,
t. ex. Elbe-öarna Billwerder och Finkenwerder vid
Hamburg; äfven landsträcka mellan floder eller
stillastående vatten, t. ex. de i Weichsels delta
belägna Danzigerwerder, mellan Weichsel och Mottlau,
och Marienburger werder, mellan Weichsel och Nogat.
Werder, August von, grefve, preussisk general, f. i
Ostpreussen 1808, d. 1887, började sin bana 1826
såsom officer vid preussiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
