Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wergeland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framträdande af det högre och just framkallas af detta
högres sträfvan till verklighet. Endast lefvande
väsenden kunna vara verksamma, enär endast de
ega den sjelfständiga lifsprincip, som derför
fordras. Men som lif omöjligen kan fullständigt
frånkännas någon verklighet, tillkommer ock något
slags verksamhet hvarje sådan, i den mån den öfver
hufvud förändras. Ingen förändring hos något kan
framkallas genom endast yttre inverkan. Men i högre
och egentligare bemärkelse är verksamhet för handen,
i den mån det verksamma väsendet är i högre mening
lefvande och i verksamheten framträder såsom sådant.
L. H. Å.
Verkselfven. Se Nidelfven.
Verkställighet af dom (exekution, se d. o.),
jur. I 3:dje kap. af Utsökningslagen meddelas
föreskrifterna angående verkställighet genom
offentlig myndighets försorg af dom i tvistemål samt
af beslut i utsökningsmåi (se d. o.). För erhållande
af verkställighet å en dom i tvistemål gäller såsom
hufvudregel, att domen skall ega laga kraft. Flere
undantag från denna regel medgifvas dock, såsom i
fråga om dom, hvarigenom någon blifvit förpligtad
att viss lös egendom till annan utgifva, dom angående
tjenstehjons flyttning i eller ur tjenst, dom i tvist
angående hyresmans flyttning i visst fall m. m. Å dom,
hvarigenom betalningsskyldighet blifvit någon ålagd,
erhålles utmätning (se d. o.), ändock att ändring
i domen sökes, så framt ej den tappande, då fråga
är om underrätts dom, ställer pant eller borgen för
hvad honom är ålagdt, eller, då fråga är om hofrätts
dom, styrker, att han till förvarande af sin talan
mot domen i vederbörlig ordning nedsatt penningar,
svarande mot det utdömda beloppet. Å öfverexekutors
utslag, hvarigenom betalningsskyldighet blifvit någon
ålagd, erhålles verkställighet på samma sätt som
i fråga om underrätts dom i ty fall. Utmätningsman
eger att utan särskildt bemyndigande verkställa laga
kraft egande dom, a) då skyldighet att gälda penningar
eller varor blifvit den tappande ålagd, eller någon
blifvit förpligtad att viss lös egendom till annan
utgifva, b) då dömdt är i fråga om tjeiistehjons
flyttning eller om flyttning i eller ur hus eller om
afträdande af fast egendom, samt c) då domen eljest
innehåller förpligtande för den tappande att något
fullgöra vid äfventyr att det, om han tredskas,
må genom vederpartens föranstaltande utföras. I
andra fall ankommer det på öfverexekutor att om
verkställighet och sättet derför förordna. – För
verkställighet af straff erfordras i allmänhet, att
straffet skall vara ådömdt genom beslut, som eger laga
kraft. Såsom undantag derifrån medgifves dels att,
der den, som blifvit dömd till straffarbete på viss
tid eller fängelse och skall hållas häktad i afbidan
på att det öfver honom fällda utslaget vinner laga
kraft, förklarat sig nöjd med utslaget och villig att
undergå den ådömda bestraffningen, straffet genast
skall gå i verkställighet utan hinder af åklagarens
eller målsegandes besvär, dels att böter, som blifvit
ålagda svaranden för uteblifvande, skola uttagas utan
hinder deraf att det beslut, hvarigenom de blifvit
ådömda, ej vunnit laga kraft. L. A.
Verksynd l. gerningssynd (Lat. peccatum actuale,
T. thatsünde), enligt dogmatiken hvarje ur arfsynden
härflytande afvikelse från Guds lag i begär, tankar,
ord eller yttre gerningar. Verksynden är alltid
en handling, inre eller yttre, i motsats till
arfsynden (se d. o.), som är en beskaffenhet. Den
äldre dogmatiken indelade verksynderna i olika slag
efter 7 olika indelningsgrunder eller synpunkter,
t. ex. med afseende på lydelsen af den lag, mot
hvilken synden begås: i öfverträdelsesynder (mot en
förbjudande lag) och underlåtenhetssynder (mot en
befallande), med afseende på skulden: i uppsåtliga,
som begås med berådt mod och derför ådraga syndaren
en större skuld, och ouppsåtliga, som begås af
ovetenhet, öfverilning eller svaghet i viljan och
derför ådraga syndaren en mindre skuld. »Verksynd» är
ett helt och hållet dogmatiskt uttryck och begrepp,
bildadt i motsats till »arfsynd». Intet af dessa
båda uttryck förekommer i bibeln; när bibeln talar
om »synd», menar den alltid synd i den dogmatiska
betydelsen »verksynd». J. P.
Verktum. Se Verkmått.
Verktyg, mek., i allmännaste mening alla hjelpmedel
för åstadkommande af en mekanisk verkan (jfr
Maskin); i inskränktare bemärkelse redskap, som
föras och uppbäras af menniskohanden samt användas
för frambringande af mekanisk verkan, i synnerhet
för formförändring. I tekniskt hänseende kan man
indela verktygen i sådana, som äro afsedda att
fasthålla arbetsstyckena, såsom tänger, fil-klofrar,
skrufstycken m. fl., verktyg för mätning, verktyg
för uppdragning af linier samt slutligen verktyg
för formförändring, t. ex. yxor, knifvar, mejslar,
hyflar m. fl.
Verktygsmaskiner, mek., en benämning, som ofta nyttjas
för maskiner, afsedda för mekanisk bearbetning af
metaller, trä och sten. De hafva således till ändamål
att ersätta de af handen direkt förda verktygen, och
man kan med deras hjelp erhålla ett långt hastigare,
kraftigare och noggrannare arbete. Sådana maskiner
finnas af ett stort antal olika slag och af olika
beskaffenhet, alltefter som arbetssättet består i
borrning, svarfning, hyfling etc. Jfr Maskin.
Verlat [ferla’tt], Charles, belgisk målare,
f. 1824 i Antwerpen, studerade i dervarande
akademi såsom lärjunge till de Keyser. Sedermera
sökte han sin utbildning i Paris, var derpå några år
(från 1869) direktör för konstskolan i Weimar samt
blef slutligen professor vid och 1885 direktör för
konstakademien i sin födelsestad. Död i Antwerpen
1890. Mindre framstående såsom historiemålare,
utmärkte han sig deremot i djurmåleriet för slående
verklighetsskildring och äfven för humoristisk
uppfattning. Bland hans historiemålningar märkas
Madonnan (2 st.), Bröllopet i Kana, Gottfrid af
Bouillon vid stormningen af Jerusalem (i Bruxelles’
museum) och Klagan vid Kristi lik, ansedd för hans
bästa. Bland djurstyckena framhållas Tvist om bytet,
Apa, rakande sig framför en spegel, Medlemmar af
nykterhetsföreningen (äldre och yngre ankor), Varg
med ett får (i Oldenburg), Buffel i strid med tiger
m. fl. Han målade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
