Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vers ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sevärdaste i parken höra de utomordentligt praktfulla
vattenkonsterna, bl. a. le bassin de Neptune till
höger om terrassen och le parterre des fleurs
till venster om densamma. Allestädes finnas i
öfrigt dyrbara mästerverk i marmor, blomstrande
trädgårdar och dessutom ett af de största orangerier
(i ordets egentl. bemärkelse, nämligen till förvaring
af orangeträd). – Då Ludvig XVI d. 6 Okt. 1789
tvangs att med sin familj flytta till Paris,
upphörde V. för alltid att vara kungligt residens,
och slottet förblef öde. Först efter 1830 beslöts på
Ludvig Filips initiativ, att det skulle upplåtas till
ett historiskt museum, helgadt »toutes les gloires
de la France», och 1837 öppnade konungen detsamma
för sin nya bestämmelse. Denna bestämmelse har
slottet fortfarande, och det inrymmer för närvarande
omkr. 4,000 taflor och 1,000 skulpturarbeten af de
förnämste moderne franske mästarna. – År 1815 intogs
och plundrades V. af de allierades trupper. Under
1870 års krig besattes staden å nyo af fienden och
blef under närmare sex månader högkvarter för den
tyska generalstaben och konung Vilhelm af Preussen,
som i la galerie des glaces lät utropa sig till
kejsare af Tyskland (d. 18 Jan. 1871). Sedermera
undertecknades der ett preliminärt fredsfördrag
med Tyskland (d. 26 Febr. s. å.). Efter kommunens
utbrott i Paris d. 18 Mars 1871 blef V. säte för
riksstyrelsen och representationen. Den senare höll
till 1876 sina sammanträden i teatern i slottet,
der äfven, efter konstitutionens antagande och
representationens delning i två kamrar (1875), senaten
höll sina sammanträden, hvaremot deputeradekammaren
inrymdes i en närbelägen byggnad (på motsatt
sida om slottet). Presidenten och regeringen hade
då förlagt sitt säte till Paris, men först 1879
ditflyttade å nyo representationen. – I V. hafva
flere fördrag afslutits, såsom fredsfördrag d. 12
Febr. 1685 mellan Frankrike och Genua, alliansfördrag
d. 1 Maj 1756 mellan Frankrike och Österrike samt
fredsfördrag d. 3 Sept. 1783 mellan Frankrike och
England, hvarvid Nord-Amerikas Förenta staters
sjelfständighet erkändes. – Om de vid V. belägna
lustslotten Trianon se d. o. J. M-r.
Versaler (T. versalien) kallas i svenska (och
tyska) boktryckerier de i dagligt tal s. k. »stora»
bokstäfverna (majusklerna) i motsats till gemena
(»små» bokstäfver, minuskler). Versalerna hafva
fått sitt namn af sin användning i »versernas»
(versradernas) början. Antiqvans versaler
(d. v. s. de stora bokstäfverna i latinsk stil)
äro till formen identiska med forntidens och
medeltidens »kapitalskrift» (inskrifter och några af
de äldsta handskrifterna, t. ex. papyrusrullarna från
Herculaneum; jfr Kapital 2), under det att »uncialer»
och »kursiv» gifvit upphof till vår tids »gemena».
Lll.
Versbyggnad. Se Vers.
Werschetz. Se Versecs.
Verschuier [fers-chö’jer], Lieve, holländsk målare,
troligen f. i Rotterdam omkr. 1630, d. derst. 1686,
var förmodligen lärjunge af Simon de Vlieger, besökte
Italien och lefde annars sitt lif i Amsterdam samt
målade sjöstycken, från
nordiska kuster, bra tecknade, ibland också i fin
ton, och fyllda med fartyg. Hans bästa arbeten äro
det s. k. Kabbelend water, med gul eftermiddagssol
öfver hafvet (i Amsterdams Rijksmuseum), samt en
Utsigt af Maas vid Rotterdam (i museet i samma
stad). Mindre framstående äro Konung Karl II:s
ankomst till Rotterdam 1660 och Kölhalning (bägge
i Amsterdams Rijksmuseum). Deremot berömmes hans
London bridge med eldsvåda (i Budapests museum).
C. R. N.
Verschuring [fers-chyring], Hendrik, holländsk
målare, f. i Gorkum 1627, studerade hos Jan Both i
Utrecht, reste derefter till Italien och slog sig
ned i sin födelsestad vid sin hemkomst, vardt der
borgmästare 1662 och drunknade 1690 på en resa till
Dordrecht. I den landskapliga delen af sina taflor
visar han slägtskap med Both, men hufvudvigten ligger
på figurerna, hvilka han studerade i folklifvet,
i synnerhet ryttare- och lägerlif, så att han i
ämnesområdet synes mest slägt med Wouwermann. Om
Both erinrar ett stort italienskt landskap med
grupper af folk (i Schwerin). Ett undantag från
de öfriga bildar ett stort landskap med Kristi
vandring till Golgata (i Dresdens galleri). För
öfrigt äro motiven till alla hans andra taflor
tagna från krigare- eller ryttarelifvet,
t. ex. Hofsmedjan (1667, i Rotterdams museum),
Scen framför ett värdshus (i Köpenhamns museum),
en stor bataljtafla (1673, i Czernin-samlingen,
Wien), Fältläger (1674, i Berlins museum) o. s. v.
C. R. N.
Versecz [ve’rsjäts], T. Werschetz, stad i ungerska
komitatet Temes, vid jern vägen Temesvár–Bazias
(vid Donau). 22,329 innev. (1880), deraf öfver hälften
tyskar och 1/3 serber. Säte för en grek.-orientalisk
biskop. Silkes- och vinodling.
Verserad (Fr. versé, af Lat. versari, röra sig,
vistas, sysselsätta sig), erfaren, hemmastadd, väl
bevandrad; belefvad, bildad, verldsvan.
Versfot. Se Vers.
Versifiera (Lat. versificare, af versus, vers, och
facere, göra), bringa i versform, kläda i vers,
sätta på vers. – Versifikation, versbildning,
versform. – Versifikatorisk, versskrifnings-;
versifikatör (versifikator), versskrifvare,
versmakare; rimsnidare.
Version (Fr. version, af Lat. vertere, vända),
öfversättning, tolkning; sätt, på hvilket en
tilldragelse berättas l. framställes, utläggning,
tydning, vändning.
Versio vulgata. Se Bibelöfversättningar, sp. 460.
Versi scioiti [sjå’lti], Ital. (af sciolto, lös,
fri och ledig, obunden), i den italienska poesien
benämning på orimmad vers, blankvers, hvilken vanligen
utgöres af femfotade jamber med elfva stafvelser
(alltså qvinligt versslut). Att kalla dessa versfötter
för jamber är emellertid ej rätt egentligt, enär
tonvigten är mycket fri. »Versi sciolti» infördes på
1500-talet af Trissino; de användas nu rätt mycket i
dramatiska och didaktiska poem, satirer o. s. v. samt
i poetiska öfversättningar.
Verskonst. Se Metrik och Vers.
Verslära. Se Metrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
