- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
677-678

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vesselenyi de Hadad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,680 mm. Temperaturen varierade mellan + 1°
och + 43° C. i skuggan. Sydvästkusten har en rik
växtlighet, bestående af resliga Eucatyptus-arter,
bl. a. jarra- l. mahognyträdet (E. marginata), som
anses upptaga 36,000 qvkm., och hvars ved motstår
såväl skeppsmasken som termiterna, E. viminalis
(26,000 qvkm.), karri (E. colossea l. diversicolor,
6,000 qvkm.), E. looxphleba, E. calophylla
och E. gomphocephala. Afverkningen är ofantlig,
och föga eller intet göres för återväxt. Äfven det
dyrbara sandelträdet, för hvilket Kina är förnämsta
afsättningsorten, är redan sällsyntare. Vid kusten,
företrädesvis vid Sharks bay, fiskas perlmusslor
af infödda dykare, och engelska och amerikanska
fartyg bedrifva fångst af hvalar och dugonger. –
Hvad bergsbruket beträffar, må i främsta rummet
nämnas bly- och silfvergrufvorna vid Geraldine
(bearbetade sedan 1845) i närheten af nedre
Murchison, silfver-, bly- och koppargrufvorna
vid Northampton, något sydligare än de förra,
antimongrufvor vid floden Irwin, silfvergrufvor vid
Woongong, koppargrufvor på flere ställen. Jernmalmer
förekomma i stor ymnighet i alla delar af V.-A., men
hafva ännu icke bearbetats; deremot är tillgången
knapp på stenkol. Guld har länge eftersökts
och slutligen anträffats i Kimberley-distriktet;
guldgräfvare strömmade till landet omkring floderna
Margaret, Mary och Elvira, men de fleste funno
ej afkastningen motsvara utgifterna. Guldförande
qvarts af stor rikedom har dock för några år sedan
anträffats. Jordbruket var länge begränsadt af
Swanfloden i n., men är nu utsträckt äfven öfver
Victoriadistriktet och Kimberleydistriktet,
der hvarjehanda tropiska produkter, särskildt
sockerrör, bomull, kryddor och ris, med framgång
odlas. Den odlade jorden i hela kolonien utgjorde
1890 endast 49,400 har, deraf 1/4 bevuxen med
hvete. Afkastningen fyller ej alltid behofvet af
brödsäd. Bättre framgång har boskapsskötseln haft
och idkas i allmänhet ö. om bergen på de skogfattiga
slätterna n. om Swanfloden, men företrädesvis i
Kimberleydistriktet, der stora vidder för billigt
pris utarrenderas af regeringen. 1890 beräknades
kolonien ega 44,000 hästar, 131,000 nötkreatur
och 2,5 mill. får, hvilkas ull här liksom i det
öfriga Australien är den förnämsta exportartikeln
(värde omkr. 400,000 pd). Andra exportartiklar äro
guld (för 86,000 pd 1890), perlor och perlemor
(för 126,000 pd), sandelträ (för 51,000 pd) och
andra trävaror (för 82,000 pd). Hela exporten hade
1890 ett värde af 671,800 pd st., medan importen
värderades till 874,450 pd. Handeln går till större
delen öfver hufvudstaden, Perth (9,617 innev. 1891),
med dess hamn Freemantle (7,077 innev.). Bunbury i
grefsk. Wellington är exportort för trä, Geraldton i
distriktet Victoria för malmer och ull; Roebourne
är hufvudstation för perlfisket och exporthamn för
ull. 1890 voro 947 km. jernvägar öppnade för trafik,
hvarjämte 494 km. voro delvis under byggnad och 593
km. föreslagna. I sydvästra V.-A. äro nästan alla
större orter förenade genom telegraflinier, hvilka
1890 hade en längd af 4,700 km. Från Albany
går längs sydkusten en linie till Syd-Australien. –
Folkmängden uppgick 1891 till 49,835 pers. (deraf
27,825 födda i kolonien), utvisande en tillökning
sedan 1881 af 20,074 pers. l. 67,5 proc. I dessa
summor äro dock ej inberäknade infödingarna,
som äro spridda öfver ett stort område, hvaraf
större delen är fullkomligt okänd. Till en början
förorsakade de kolonisterna åtskilligt obehag, men
nu hafva många tagit tjenst hos kolonisterna (1891
ej mindre än 5,670) och äro synnerligen användbara
som fårherdar. Nära hälften af befolkningen tillhör
anglikanska kyrkan; 25 proc. äro rom.-katoliker,
9 proc. metodister o. s. v. Af hela den hvita
befolkningen öfver 15 år voro 1891 13,2 proc. okunniga
i både läsning och skrifning. Folkskoleundervisningen
är obligatorisk och i allmänhet konfessionslös. 1890
funnos 82 offentliga skolor med 3,352 barn och 19
af staten understödda, i allmänhet katolska skolor
med 1,662 barn. Statens understöd till skolorna var
s. å. 10,302 pd.

V.-A. var den sista af kolonierna i Australien, som
fick en ansvarig regering. Enligt dess författning
af 1890 lades förvaltningen (som dittills beklädts
af en guvernör, biträdd af ett lagstiftande råd,
bestående af dels utnämnda, dels valda medlemmar)
i händerna på en guvernör jämte ett kabinett af
5 ansvariga ministrar. Lagstiftningen utöfvas
af en representation: ett råd af 15 medlemmar
(till en början utsedda af guvernören, sedermera
folkvalda) och en församling af 30 för 4 år valda
ledamöter. Koloniens inkomster uppgingo 1890 till
414,300 pd (härrörande till 1/3 af tullar, resten
från försäljning och utarrendering af statsjord,
afgifter för grufvor och andra rättigheter samt
inkomster af jernvägarna), dess utgifter till
401,740 pd. Statsskulden uppgick vid 1890 års slut
till 1,367,444 pd. Ingen militärstyrka eller några
försvarsverk finnas, endast ett antal frivilliga
(närmare 700), hvilka bilda 8 kompanier infanteri
och ett batteri artilleri.

Redan 1825 sändes ett antal straffångar och soldater
från Port Jackson till King George sound. Ett nybygge
af fria kolonister anlades 1827 vid Swan river,
och landet togs s. å. i besittning för engelska
kronan. Det egentliga kolonisationsarbetet tog sin
början 1829 genom ett engelskt bolag, till hvilket
britiska regeringen skänkte stora landområden (öfver
1,400 qvkm.) utmed kusten mellan Swanfloden och King
George sound. Kolonien hade dock att kämpa med stora
svårigheter och var nära att svälta ihjel. Kolonien,
hvars hela hvita befolkning ännu 1848 utgjorde endast
4,022 pers., var visserligen aldrig deportationsort,
men på begäran af kolonisterna, hvilka önskade
arbetskrafter, sände britiska regeringen efter
1850 dit ett antal deporterade (i allt, till 1868,
omkr. 10,000). Upptäckten af värdefulla malmer och
upplåtandet af betesmarker i nordvest för hästar och
fårhjordar hafva öppnat nya resurser för kolonisterna,
och kolonien går nu en ljus framtid till mötes.

Westbeck, Sacharias, prest, landthushållare, född
i Vesterås d. 1 Juni 1696, blef filos. magister i
Upsala 1722, rektor i Klara skola i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free