Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westerlund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ås och Näs socknar) i Vestergötland samt
Svartlösa härad (2 gårdar i Grödinge socken)
i Södermanland, hvartill d. 5 Juli 1572 lades 5
hemman i Tjust, att det slutligen omfattade 499 3/4
hemman, eller i det närmaste en tredjedel af hela
hemmantalet inom de 34 socknar, inom hvilka det
var beläget. Grefskapet gaf derefter en årlig
inkomst af icke mindre än 13,000 mark penningar,
d. v. s. 3,250 tnr spanmål. Grefskapet, som 1600
eller 1601 minskades med 6 1/2 hemman, hemföll 1618
till kronan. Den 26 Mars 1651 förlänades det åt
H. Kr. von Königsmark. Jfr G. Forsgrén: »Bidrag till
svenska gref- och friherreskapens historia 1561–1655»
(1885). 1 A. G.
Vester-Våla. Se Våla.
Vester-Åker. Se Åker.
Vesterås, stad i Vestmanland, belägen på bägge
sidor om Svartån vid dennas utlopp i Mälareviken
Vesteråsfjärden, säte för landshöfdingen öfver
Vestmanlands län och biskopen öfver Vesterås
stift. Närmast begränsas staden i v. och n. af låga
bergåsar, men i öfrigt af en välodlad slättbygd. Den
har för det mesta raka gator och genom sina vackra
planteringar ett anslående yttre. Stadens område,
1,589 har, är satt till 15 1/2 mtl. Taxeringsvärdet
uppgick 1891 till 8,441,600 kr., deraf 583,500
kr. för jordbruksfastighet. Innevånarnas antal har
vuxit från 3,414 år 1840 till 5,367 år 1870, 6,201
år 1880 och 8,280 år 1891. Stadens tillgångar voro
1890 bokförda till ett värde af 1,681,954 kr.,
skulderna till 935,659 kr. För kommunala behof
uttaxerades kr. 4,90 för hvarje krona bevillning
till staten. Utom de vanliga stadsmannanäringarna
idkas ett icke obetydligt jordbruk jämte
trädgårdsskötsel. Handlandenas antal var nyssnämnda
år 101, med 76 biträden, handtverkarnas 113, med 260
arbetare. Af industriella anläggningar märkas främst
en mekanisk verkstad, en tobaksfabrik, ett bryggeri
samt Allmänna elektriska aktiebolagets verkstäder
(efter 1890). Tillsammans funnos 9 fabriker, med 251
arbetare och omkr. 840,000 kr. tillverkningsvärde. Af
gammalt idkas en liflig sjöfart på Mälaren för
utförsel af spanmål och jernmalm. 1878 fick staden
stapelstads- samt nederlags- och transitoupplagsrätt;
tullkammaren derstädes öppnades i Aug. 1880. Hamnen
anlöptes 1890 af 1,581 in- och utgående fartyg,
tillsammans mätande 129,452 tons. I hamnafgifter
inflöto sammanlagdt 17,082 kr. Der hemmahörande
fartyg voro endast 4, om 405 tons. På sjömanshuset
voro inskrifna 10 man sjöfolk. Till den raska
utvecklingen under de senaste årtiondena hafva utan
tvifvel väsentligen bidragit jernvägsförbindelserna
vesterut med Köping, österut öfver Tillberga med Sala
och Stockholm samt norrut öfver Tillberga med Gamla
Norbergs bergslag. Öster om ån, i stadens norra del,
ligger domkyrkan, stadens märkligaste byggnad. Dess
urspr. treskeppiga långhus, kyrkans äldsta del,
tillhör den romanska stilen; för öfrigt är stilen
gotisk. Uppbyggd i början af 1200-talet, invigdes den
1271 till domkyrka och helgades åt S. Maria. Tornet
uppfördes mellan 1410 och 1415. Efter en brand 1691
fick detta sin nuv. spira, ett verk af N. Tessin d. y. (1693,
94). Tornet med spiran (tuppen inberäknad) når 102,5
m. i höjd. Flere gånger om- och tillbyggd, undergick
kyrkan 1858–61 en tidsenlig restauration till sitt
inre, hvarefter densamma kan anses såsom en af vårt
lands vackraste kyrkobyggnader. Högkoret prydes af
ett altarskåp, skänkt af Sten Sture d. y. och Kristina
Gyllenstierna. I ett af de många grafkoren hvilar Erik
XIV i en dyrbar, af Gustaf III skänkt marmorsarkofag
(monumentet uppsattes 1797). I andra grafkor hvila
bl. a. riksföreståndaren Svante Sture, riksdrotset
M. Brahe, ärkebiskop S. Troilius och biskop Kalsenius
(se vidare L. G. Sohlberg: »Historisk beskrifning
öfver domkyrkan i Westerås», 1834). I närheten af
domkyrkan ligga biskopshuset, allmänna läroverkshuset
(1852-53, med bibliotek), gymnastikhuset och längre
mot n. vid ån den vackra gamla kyrkogården (utanför
östra tullen ligger den nya begrafningsplatsen,
som numera uteslutande begagnas). Äfven på östra
sidan af Svartån ligga i södra delen af staden det
trädplanterade Fiskartorget och derinvid rådhuset
samt ej långt derifrån Vasaparken med Gustaf
Vasas byst (modellerad af Qvarnström, rest 1864)
på grundmurarna af dominikanklostret, inom hvilket
Vesterås recess beslöts. Vester om ån ligger det
gamla, i arkitektoniskt hänseende föga märkliga
slottet på en liten höjd nära åmynningen. Uppbygdt i
slutet af 1300-talet, var det gamla »Vesterars hus»
för sin tid väl befäst och utstod flere belägringar
under medeltidsfejderna. Det förstördes af Gustaf
Vasa, som uppförde den nuvarande slottsbyggnaden, en
tung fyrkant med en trång borggård. Befästningarna äro
längesedan borttagna, och f. n. användes slottet till
länsresidens. På samma sida om ån, n. v. om staden och
sedan 1891 införlifvadt med denna, ligger det omkr. 8
har omfattande, till största delen af A. T. Sundin
1866 donerade Djekneberget, ännu 1860 bevuxet af
ljung och en, men genom kapten Sam Lidmans (f. 1824)
energiska arbete och delvis personliga utgifter
nu förvandladt till en värderik promenadplats, som
erbjuder en härlig utsigt öfver Mälaren och prydes med
en oändlig mängd resta stenar, hvilka Lidman försett
med inskrifter. Den öfversta delen af Djekneberget
bildar en gräsbevuxen platå, som utgör exercisplats
för stadens skarpskyttar och skolungdomen. Bland
offentliga inrättningar böra nämnas: allmänna
läroverket (V:s gymnasium var det äldsta i Sverige,
stift. 1620), ett elementarläroverk för flickor,
Zimmermanska slöjdskolan, en kemisk station,
länslasarett, en upptagningsanstalt för sinnessjuka,
epidemisjukhus, barnhem och flere på donationer
grundade välgörenhetsinrättningar. Kreditanstalter
äro: hufvudkontor för Mälareprovinsernas enskilda
bank, afdelningskontor af Uplands enskilda
bank, två sparbanker, pantaktiebank samt en
stadshypoteksförening. Pressen representeras af
tre politiska tidningar, »Vestmanlands Allehanda»,
»Vestmanlands läns tidning» och »Vestmanland», af
hvilka de två första utkomma 3 och den sistnämnda 2
gånger i veckan. I kyrkligt afseende bildar staden
jämte S:t Ilians landsförsamling ett regalt pastorat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
