Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vest-Flandern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anslutning till Tegnérs dikt »När Maj har löfvat
våra lindar») är deremot i hög grad otymplig och
tafatt. En stor allegorisk framställning af De fyra
årstiderna tillhör samlingen å Säfstaholm. Stockholms
högskolas samling eger en dylik komposition: Musiken
(föreställd genom en grupp af flickor; 1848). De
religiösa bilderna, t. ex. Kristi förklaring (Jakobs
kyrka i Stockholm), utmärka sig genom en viss reda
i anordningen och blek klarhet i lokalfärgerna samt
motsvara sålunda sin tids dekorativa fordringar,
men lida, äfven de, af brist på innerlighet och
personlig karakter. – Öfver hufvud utmärker sig
W:s hela konstnärskap genom bristen på utveckling
och andlig synvidd, genom ett drag af anspråksfull
sjelftillräcklighet, som hänvisar på den bortskämde
eleven, hvilken aldrig haft eller beredt sig tillfälle
att mäta sina krafter med andra. Sina inspirationer
har han hemtat i andra hand från förläggsbladen,
gravyrsamlingarna, måhända äfven från de på hans
tid mycket spridda kaméaftrycken efter antiken. Hans
stora popularitet hos samtiden, i synnerhet under
de yngre åren, kan förefalla nutiden underlig. Men
han är dock egentligen den förste svenske konstnär,
som i nyare tid försökt sig i större sammanhängande
figurkompositioner, deri en motsats till den närmast
föregående tidens porträttmålare; han hemtar sina
ämnen från det vid århundradets början så omtyckta
mytologisk-allegoriska området, och han blef,
ehuru sjelf tämligen prosaisk och okänslig, den
konstnärlige tolken af sin tids egendomliga
känslolif. Denna tid egnade honom på grund deraf sin
naiva, okritiska beundran, och deri ligger W:s
betydelse. Upk.
2. Westin, Jakob, bokvän, donator, född i Stockholm
d. 4 Maj 1810, son af en halfbroder till den
föregående (garfvaren Jakob W.), öfvertog vid sin
faders död (1829) dennes garfveri, men lemnade 1857
fabriken för att uteslutande egna sig åt kommunala
förtroendeuppdrag. 1847–48 var han en af Stockholms
stads representanter i borgareståndet. – Redan vid
14 års ålder hade W. af sparpenningar inköpt sig en
liten boksamling, mest på bokauktionerna. Hågen för
böcker växte med åren, och som medel ej tröto, blef
W:s boksamling en bland de största svenska enskilda,
slutligen omkr. 30,000 band, hvartill kommo en dyrbar
och stor handskrifts- och autografsamling samt en
i sitt slag ensam kollektion af kartor, utsigter,
planer o. dyl. rörande Sveriges alla delar. W. hade
en bestämd plan för sitt samlande: han skaffade sig
endast »sådana literära alster, som i någon mån kunde
vidkomma eller upplysa Sveriges häfder, dess land
och folk, dess forna och närvarande utveckling». Vid
Upsala universitets jubelfest 1877 skänkte W. sina
samlingar till universitetet med vilkor att de
oskingrade bevarades för forskningen (de införlifvades
med universitetsbiblioteket 1881). Till erkänsla
blef han filos. hedersdoktor. Död i Stockholm d. 13
Okt. 1880. W. utgaf ett par småskrifter, Riksdagen
1689 (1837) och Förteckning på Kungsholms kyrkas
archiv (1840), samt efterlemnade i handskrift
topografiska, genealogiska och personalhistoriska
uppsatser. Han testamenterade 50,000 kr. såsom
grundval för ett vetenskapligt samfund vid Upsala
universitet med vilkor bl. a. att samfundet (det
konstituerade sig 1889 under namn af »Humanistiska
vetenskapssamfundet i Upsala») skulle föranstalta
topografisk-historiska beskrifningar öfver Stockholms
stad och landskapet Upland på grundvalen af det
i hans bibliotek samlade materialet. En katalog
öfver detta material (jämte hänvisningar till
öfriga vigtigare såväl tryckta som otryckta källor
för ämnets behandling) utgafs 1892 af samfundet
genom vicebibliotekarien vid Upsala universitet
L. Bygdén. Samfundet räknade 1892 31 medlemmar och
egde då ett kapital af 78,218,38 kr.
3. Westin, Henrik Laurentius, teaterledare,
skriftställare, ämbetsman, en kusin till den
föregående, föddes i Stockholm d. 6 Okt. 1824,
blef 1842 student i Upsala, der han 1845 aflade
hofrätts- och kameralexamina, och avancerade
efter tjenstgöring i kämners- och rådhusrätterna
i Stockholm samt i Svea hofrätt 1853 till fiskal
i nämnda hofrätt och 1856 till assessor. 1859
utnämndes han till landssekreterare i Göteborgs
och Bohus län. I April 1881 förordnades W. till
chef för de kungliga teatrarna, en befattning,
som han innehade till Juli 1883, då han återgick
till sin landssekreteraretjenst. W. var en utmärkt
teaterledare, som egnade mycken kraft i synnerhet
åt operan, för hvilken under hans korta chefstid
uppsattes flere nya stycken, som länge hållit sig
på repertoaren (såsom »Konung för en dag», »bordens
stjerna» och »Mefistofeles»). 1881 hade han utnämnts
till öfverintendent vid K. M:ts hof. W. har varit
ledamot af den s. k. vägkomitén (1880) och af
komitén för afgifvande af förslag till nybyggnad
för riksdags-, bank- och teaterhus (1883) samt är
sedan 1860 ledamot och sedan 1884 vice ordförande
i direktionen öfver Göteborgs hospital. Såsom
författare har W. framträdt med öfversättningar af
bl. a. Paludan-Müllers »Abels död» (1859), Lamartines
»Jocelyn» (I, 18S2), Victor Hugos »Ruy Blas» (1883)
och »Marion Delorme» (1885), hvilka tre sistnämnda
vunnit hedersomnämnande i Sv. akademien, Petrarcas
»Afrika» (1889) och Ausonius’ »Mosella» (1890). Sedan
1885 är han led. af Vet.- o. vitt.-samh. i Göteborg.
Vestindien kallas den mellan Amerikas båda
kontinenthälfter belägna arkipelag, som i en stor,
från s. ö. till n. v. riktad båge mot ö. afslutar
det central-amerikanska inhafvet (Karibiska hafvet
och Mejikanska viken). Arkipelagen, som sträcker sig,
mellan 10° och 27° n. br. samt 59° och 85° v. lgd
fr. Greenw., från Orinocos mynning till halföarna
Florida och Yucatan, sönderfaller i flere grupper
eller rader af större och mindre öar, nämligen Stora
och Små Antillerna (se d. o.) samt Bahama-öarna
(se d. o.). Sammanlagda arealen utgör 244,478 qvkm.,
med omkr. 5,5 mill. innev., deraf 216,674 qvkm. och
4,34 mill. innev. på Stora Antillerna, 13,269
qvkm. och 1,087,000 innev. på Små Antillerna samt
14,535 qvkm. och 54,000 innev. på Bahamaöarna. Af
befolkningen äro endast 1,4 mill. personer hvita,
deremot öfver 4 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
