Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestindiska kompaniet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norbergs och Skinnskattebergs bergslag, der
grufdriften var i gång på 1300-talet, räknades
då till Dalarna eller rättare till det med Dalarna
förenade Jernbärarland, och Noraskog, som äfven på
1300-talet var organiseradt såsom bergslag, hörde i
både verldsligt och kyrkligt hänseende tillsammans med
Nerike, hvarifrån det åtminstone delvis bebygts. 1579
lades dock Noraskog under Vesterås stift, hvilket
ledt till Vestmanlands-namnets utsträckning v. om
Järleån. De norrut belägna vestmanländska socknarna
Grythyttan, Hjulsjö, Hellefors, Jernboås och Nya
Kopparberget eller Ljusnarsberg voro ända till
nyare tidens början en fullständig vildmark. Men
på 1600-talet utsträcktes bruksrörelsen äfven dit;
och då denna till stor del bedrefs genom inflyttade
finnar, uppstod der en s. k. »finnmark», hvars
befolkning ända in i 19:de årh. bevarat spår af
sitt finska ursprung. Det egentliga V. hade af ålder
gemensam lagman med Dalarna, ehuru de båda landen på
landskapslagarnas tid hade hvar sin lag. (Schlyter
m. fl. har betraktat Dalalagen endast som en äldre
redaktion af Vestmannalagen, men denna åsigt har på
senare tid blifvit vederlagd.) I senare tider bildade
de stundom olika lagsagor. Under medeltiden var det
egentliga V. vanligen fördeladt på två län: Vesterås
län, hvartill äfven hörde Dalarna, samt Laglösaköpings
(Köpings) län, omfattande Åkerbo härad. Vid den nya
organisationen af länsstyrelsen 1634 ställdes »V.,
Silfre- och Jernbergslagen» under en i Vesterås
residerande landshöfding. Men genom en skrifvelse
s. å. förklarades, att bergslagerna i vestra
V. fortfarande skulle i administrativt hänseende
höra tillsammans med Nerike. Och 1642 bildades med
anledning af den då i dessa trakter uppblomstrande
bruksrörelsen af Nora-, Lindes-, Grythytte-, Nya
Kopparbergs m. fl. bergslager ett särskildt län,
det s. k. »Nora stads landshöfdingedöme». 1648
förenades dock största delen af detta område åter med
Örebro län, dit den sedermera hört. Gustaf II Adolf
fick af sin fader V. såsom hertigdöme och skref sig
äfven efter sin tronbestigning hertig af V. S. B.
Af literatur rörande V. eller delar af detsamma må,
utom åtskilliga akad. afh., till allra största delen
på latin, från 1700-talet, nämnas den af H. Hofberg
i »V:s fornminnesförenings årsskrift» (1874, 79,
84) införda redogörelsen för »V:s fornlemningar
och minnesmärken», O. Gran: »Beskrifning öfver
Wästmanland» (1754), W. Thams beskrifningar öfver
Vesterås län (1849) och Örebro län (s. å.), Mozelius:
»Försök til en beskrifning öfwer Nora och Lindes
bergslagers fögderi» (2 dlr, 1791), C. H. Berglund:
»Försök till beskrifning öfver Lindes, Ramsbergs och
Nya Kopparbergs bergslager» (1860), O. R. Bellander:
»Anteckningar om V:s härader i fordna tider» (1869),
J. Johansson: »Om Noraskog» (3 dlr, 1875–84,
som innehålla bl. a. den af E. Bergenskiöld
förf. skildringen »Nora bergslag vid 1781 års
slut») och »Noraskogs arkiv» (3 hftn, 1889–91). Af
sockenbeskrifningar må påpekas: J. C. S[chult|z:
»Fellingsbro förr och nu» (1851), J. E. Ekblom:
»Beskr. öfver Thorstuna socken» (1872),
och Fr. Wrangel: »Anteckningar om Rytterns socken»
(1881), af stadsbeskrifningar J. G. Hallman:
»Beskrifning öfver Kiöping» (1728), J. B.
Lohman: »Arboga känning» (1737), G. Bergström:
»Arboga krönika» (I, 1892). Jfr äfven C. G. Styffe:
»Skandinavien under unionstiden» (2:dra uppl. 1880),
och K. M:ts befallningshafvandes femårsberättelser
för Vestmanlands och Örebro lan.
Vestmanlands län omfattar den östra hälften af
Vestmanland, den vestligaste delen af Upland
(det s. k. Fjerdhundra) samt en liten del af
Södermanland och är beläget mellan 59° 16’ och
60° 18’ n. br. samt 2° 38’ och 0° 40’ v. lgd
(från Stockholms observatorium). Det gränsar i
n. till Kopparbergs och Gefleborgs län, i ö. till
Upsala län, i s. till Mälaren och Södermanlands
län samt i v. till Örebro län. Största längden,
ö.–v., är 100 km. och bredden, n.–s., likaledes
100 km. Ytinnehållet är 6,794 qvkm., deraf 6,487
qvkm. land och 307 qvkm. vatten. Folkmängden vid
1891 års slut utgjorde 137,892 pers. (67,285 mankön,
70,607 qvinkön), deraf 115,252 å landsbygden och
22,640 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 21
pers. på 1 qvkm. land. I afseende på folkmängden
intager detta län, som har 2,87 proc. af rikets
befolkning, det 19:de rummet och i afseende på
folkmängdstätheten det 13:de af rikets län. Tillväxten
i folkmängden har under de sista tio åren varit
7,8 proc. och 50 proc. på de sista 55 åren. –
I judicielt hänseende är landsbygden fördelad i
4 domsagor, omfattande 11 härad och 2 bergslag,
under Svea hofrätt, och i administrativt hänseende
4 fögderier, hvilka sammanfalla med domsagorna:
Vestmanlands södra domsaga, omfattande Tuhundra,
Siende, Snefringe, Ytter-Tjurbo härad, hvilka bilda
Vesterås fögderi, som har 4 länsmansdistrikt;
Vestmanlands vestra domsaga, omfattande Åkerbo härad och
Skinskattebergs bergslag, som bilda Kungsörs fögderi
med 4 länsmansdistrikt; Vestmanlands norra domsaga,
omfattande Norrbo härad, Vagnsbro härad, Gamla
Norbergs bergslag, som tillsammans utgöra Bergslags
fögderi med 3 länsmansdistrikt; Vestmanlands östra
domsaga, omfattande Torstuna, Simtuna, Öfver-Tjurbo,
Våla härad, som bilda Salbergs-Väsby fögderi med
7 länsmansdistrikt. Hvarje härad och bergslag
utgör sitt eget tingslag utom de sistnämnda 4,
som hafva gemensamma ting för hela domsagan. Länets
städer, Vesterås, landshöfdingens residens (hvarför
länet förr kallades Vesterås län), Sala, Köping
och Arboga, hafva hvar sin rådstufvurätt. Vid
1892 års ingång var landskommunernas antal 68. –
I ecklesiastikt hänseende hör länet med största
delen, mer än 3/4, till Vesterås stift, med knappt
1/5 till Upsala ärkestift och med en liten del till
Strengnäs stift samt omfattar 7 hela och delar af 6
kontrakt. Församlingarna å landsbygden äro 67 samt
4 församlingsdelar. En hvar af de 4 städerna bildar
egen församling. – Länet är indeladt till 940 nummer
af Vestmanlands regemente, 375 af Lifregementets
grenadierkår och 25 af Lifregementets husarkår,
hvartill kommer städernas båtsmanshåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
