Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestmanlands regemente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Vidare ingår länet i Östra bergmästaredistriktet,
i Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i
Centraltulldistriktet och i Bergslags skogsdistrikt
samt bildar 3 justeraredistrikt.
– För helso- och sjukvården är
länet deladt i 3 provinsial- och 2
extra-provinsialläkaredistrikt. Länslasarett och
kurhus finnas i städerna Vesterås, Sala och
Köping samt i Norberg; i alla städerna finnas 1–2
stadsläkare. En länsveterinär finnes i länet.
För jordbruket och näringarna är en kemisk station
i Vesterås. Länets landtbruksskola är förlagd
till Tomta (Romfartuna socken) och en folkhögskola
till Tärna (Kumla socken). – Till riksdagens Första
kammare utser länet 4 ledamöter; till Andra kammaren
sänder landsbygden 4, städerna 2. – Den södra
delen af länet är en bördig och väl odlad slätt,
der åkerbruk och mejerihandtering skötas med omsorg
och framgång, då deremot den norra delen har en
ganska mager jordmån. Der äro åkerfälten ej
synnerligen stora, men der träffas i stället
ett högt uppdrifvet bergsbruk och bruksrörelse.
Af länets hela egovidd uppgåfvos vid 1891 års slut
21,5 proc. vara odlad jord, 6 proc. naturlig äng
och 56 proc. skogbärande mark. En medelmåttig
skörd af stråsäd beräknas till inemot 100,000
hl. hvete, 350,000 hl. råg, 70,000 hl. korn,
700,000 hl. hafre, 20,000 hl. blandsäd och af
potates 400,000 hl. Vid 1891 års slut uppgafs
kreatursstocken inom länet till 15,308 hästar, 83,891
nötkreatur, deraf 55,698 kor och 8,993 oxar, samt
25,344 får. Afkastningen af länets jordbruk och
boskapsskötsel är ej blott tillräcklig för behofvet
inom länet, utan lemnar ock öfverskott till afsalu.
Af skogsalster säljes helt litet utom länet, och
i bergslagen komma dess i allmänhet väl vårdade
skogar i synnerhet brukshandteringen till godo.
En särskild binäring, som drifves i länets nordöstra
del, är snickeri och möbeltillverkning. – Bergs-
och brukshandteringens vigtigaste produkter angifvas
för år 1891 vid 57 grufvor till 160,063 ton jernmalm,
som nästan uteslutande bröts inom Norbergs, Vestanfors
och Skinskattebergs socknar, mest i den
förstnämnda socknen, hvarest Klackbergsfältet gaf
33,328 ton, Kolningsbergsfältet 17,105, Risbergsfältet
15,392 o. s. v. Tackjernstillverkningen var
40,155 ton vid 14 masugnar, gjutgods 2,624 ton,
smältstycken 39,818 ton, stångjern 38,081 ton,
jern- och stålmanufakturtillverkningen 5,235 ton;
af silfvermalm brötos vid 3 grufvor, i synnerhet
Sala storgrufva och Kallmora silfvergrufva,
11,370 ton, och utgjorde tillverkningen af silfver
5,085,6 kg. Vid 1 grufva brötos 636 ton kopparmalm.
Af mässingsgods utgjorde tillverkningen 198 ton,
koppartillverkningen 261 ton. Större delen af
den blyhaltiga malm, som uppfordrats, har såsom
sådan försålts, men vid Sala silfvergrufva har af
malmer äfven tillverkats omkr. 100 ton bly af olika
slag. Arbetspersonalen utgjorde 840 arbetare vid
jerngrufvorna, 2,244 vid jernverken och 446
vid andra verk och grufvor. – Fabrikstillverkningens
värde uppgifves för år 1890 till 4,522,262 kr. vid
68 fabriker med 1,499 arbetare, af hvilket värde
nära 1 1/2 mill. kr. tillkommo
gjuterier och mekaniska verkstäder, som finnas i städerna
Vesterås, Köping och Arboga, äfven en mindre i
Sala. Handtverkarnas antal uppgafs s. å. till
440, med 691 arbetare. Handlandena voro 456, med
309 biträden. Handelsflottan, använd endast till
inrikes sjöfart, bestod af 63 seglande fartyg, om
2,541 tons, och 23 ångfartyg, om 957 tons och 561
hästkrafter. Jernvägarnas längd inom länet var vid
1891 års slut dels af statsbanan 54 km., dels af
9 enskilda banor 281 km. Hemmantalet utgör 2,955,3
mantal, deraf 99,9 för städerna. Taxeringsvärdet år
1891 var för jordbruksfastigheter 72,501,000 kr. å
landsbygden och 3,228,200 kr. i städerna samt
för annan fastighet 9,598,600 kr. å den förra och
16,621,800 kr. i de senare, hvartill kommer värdet
af statens och menigheters fasta egendom, taxerad å
landsbygden till 8,434,200 kr. och i städerna till
2,172,000 kr. Egendomar af fideikommissnatur finnas
till ett antal af 23, som innehafvas af 16 personer;
tillsammans äro dessa egendomars hemmantal 179,8332
mtl, och de voro år 1890 taxerade till nära 4 2/3
mill. kr. – Om bildandet af V. se art. Vestmanland
(slutet). K. S.
Vestmanlands regemente (n:r 18) är roteradt med
940 nummer i Vestmanlands, 55 i Örebro och 205 i
Kopparbergs län. Dess knektekontrakt äro af år
1682. Regementets verkliga styrka uppgår till
43 officerare, 52 underofficerare och spel med
underofficers värdighet, 10 civilmilitärer och 1,138
man i nummer. Till roteringens understöd erhöllo
rotarna i Vestmanlands län hvar och en en tunna
kronotiondespanmål om året (s. k. knektetunnor),
hvilka dock numera äro förvandlade till ett
årligt anslag om 699 kronor. Detta ingår till
Vestmanlands regementes knektelegomedelskassa,
hvarifrån till hvarje nyantagen soldat utgår en
lega om 100 kronor kontant och 300 kronor, som
insättas i sparbank (se k. bref d. 24 Okt. 1890;
kassan hade det året en behållning af 880,054
kr.). Dessutom erhålla 160 rotar, som förut voro
skyldiga fullgöra vissa dagsverken, hvar sin
s. k. dagsverkstunna. Regementets chefsstation är
Vesterås och dess mötesplats Salbo hed, 18 km. v. om
Sala. C. O. N.
Vestmannalagen. Se Landskapslagar och Vestmanland,
sp. 739.
Vestmannaöarna, en ögrupp af 14 större och
smärre öar vid Islands södra kust. Endast en af
dem, Hjemmeö (Isl. Hejma-ey), är bebodd. Den
räknar 565 innev. (1890), har kyrka och idkar
handel. De andra äro tagna i besittning af en
otrolig mängd sjöfogel och lemna rik afkastning
genom jagt och äggfångst. Sommaren 1627 gjorde
3 sjöröfvarefartyg från Algeriet strandhugg
på V. och bortförde i slafveri 250 personer.
E. Ebg.
Vestmar, det gamla namnet på kuststräckan från
Langesundsfjorden ned till Agder eller i det närmaste
till den nuv. gränsen mellan Bratsbergs och Nedenæs
amt i Norge. E. H.
Westmeath [oästmith], grefskap i nordvestra delen
af irländska prov. Leinster. 1,834 qvkm. Grefskapet
ligger inom den stora centrala kalkstensslätten,
men på ett par ställen höjer sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
