Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cederstråles fanerogam-herbarinm (1880), den
af Nordenskiöld och O. Dickson skänkta arktiska
växtsamlingen (1880–83), obergerichtsrath F. Arnolds
laf-exsickat (1872–88), prof. C. M. Nymans
växtsaml. (1886) samt rektor S. Almqvists
fanerogam- och laf-herbarier (1883, 1888). Genom
köp hafva förvärfvats bl. a. mag. Widgrens
brasilianska samling (1848, för statsmedel),
prof. Lehmanns i Hamburg stora herbarium (1860–63),
prof. N. Hambergs samling af växtprodukter och
frukter (1864), L. Laestadius’ herbarium (1865),
arktiska växtsamlingar från Nordenskiölds Spetsbergs-
och Grönlandsresor 1870–74, prof. Mildes i Leipzig
rika moss-herbarium 1872, prof. W. Sonders i Hamburg
stora herb. från Kap (1875), med. d:r J. Ångströms
moss- och fanerogam-herb. (1883), prof. P. T. Cleves
diatomacé-saml. (1884), lektor K. J. Lönnroths
hieracie-sainl. (1887) och prof. J. E. Areschougs
värderika algsamling (1888). Genom byte med utländska
museer hafva högeligen värdefulla samlingar från alla
jordens land erhållits. – Afdelningens hufvudgrupper
äro herbarier, exsickatverk, morfologiska samlingar
och samlingen af mikroskopiska preparat. Första
gruppen innefattar det allmänna herbariet samt det
europeiska, det skandinaviska, det arktiska och det
regnellska brasilianska. Exsickat-verken äro till
antalet 68 och innehålla mestadels kryptogamer. Den
morfologiska samlingens tre afdelningar äro den
allmänna, den skandinaviska och den regnellska
brasilianska. De mikroskopiska preparaten utgöras
förnämligast af (hafs- och sötvattens-)alger. 1885
afsöndrades gymnospermer, ormbunkar och mossor,
hvilka alla flyttades öfver till den nybildade
afdelningen för arkegoniater och fossila växter. –
Intendenter för den botaniska afdelningen hafva
varit J. E. Wikström (1819–56), N. J. Andersson
(1856–79) och V. B. Wittrock (sedan 1879). –
4. Botanisk-paleontologiska afdelningen inrättades
i början af 1885 och erhöll till intendent
A. G. Nathorst, sedan denne af 1884 års riksdag
erhållit en personlig professur med uppdrag att
vårda riksmuseets samling af arkegoniater och
fossila växter, af hvilka de förra förut varit
införlifvade med den botaniska afdelningen, de
senare med de mineralogiska och paleontologiska. Så
rikhaltiga samlingar af fossila växter finnas endast
i få af Europas museer. I sin art allenastående
är afdelningens särdeles omfattande förråd af
växtfossil från polartrakterna, hemförda under de
svenska polarexpeditionerna 1858–91 och tillökta med
bl. a. skänker från Island af Th. Thoroddsen. Äfven
från Alaska, Sachalin och Japan hafva fossil skänkts
eller förvärfvats, och nyligen har till dessa kommit
en särdeles omfattande samling från Kamerun. I flere
hänseenden unika äro äfven samlingen af växtfossil
från Skånes kolförande aflagringar samt de rikhaltiga
samlingar från Hörs sandsten, hvilka Nilsson och
Angelin på sin tid hopbragte. Beaktansvärd är äfven
samlingen af glaciala växter från Skåne och andra
ställen i Europa. Vidare märkas kalktuffväxter från
olika delar af Sverige samt en mängd växtfossil från
Europas och Amerikas olika
geologiska system, hvilken samling alltjämt ökas
genom köp och byte. Allenastående är samlingen af
lägre djurs spår, vigtig för bedömandet af flere
hittills såsom fossila alger beskrifna föremål. Bland
afdelningen för nu lefvande arkegoniater (barrträd,
cykadéer, kärlkryptogamer, mossor) utmärker sig
särskildt moss-samlingen, hvars allmänna del
och skandinaviska del väsentligen äro grundade
på Ångströms, Mildes, Hj. Holmgrens, Magnus
Huss’, Swartz’ och J. E. Zetterstedts herbarier,
hvartill komma dels omfattande arktiska samlingar,
dels af S. Berggren insamlade mossor från Nya
Zeeland, af P. Dusén hopbragta samlingar i Kamerun
m. m. Afdelningen är inrymd i qvarteret Grönlandet
södra. – 5. Mineralogiska afdelningens ursprung
är att söka i en äldre liten samling af 713 (numera
nästan värdelösa) stuffer, som Berzelius 1821 igenfann
undanstucken i Vet. akad:s bibliotek. K. G. Mosander,
som 1830 blef amanuens och 1845–58 var intendent vid
afdelningen, var en insigtsfull och nitisk samlare,
som systematiskt företog resor till svenska och norska
mineralfyndorter samt, ehuru i saknad af statsanslag,
förstod att rikta museet betydligt. Det förkofrades
äfven genom mottagande af Hisingers samling (1831),
ofverdir. Geijers (l833), Berzelius’ genom stuffernas
sällsynthet och vetenskapliga värde utomordentligt
vigtiga samling (efter hans död 1848) och det indragna
Bergskollegiums stora mineralsamling (1857), som en
tid hade i Europa gällt som en mönstersamling, om
ock dess flesta stuffer icke längre voro användbara i
vetenskapligt hänseende. Men den största tillökningen
har dock egt rum, sedan riksdagen 1841 beviljade ett
statsanslag å 600 rdr, som 1858 var höjdt till 3,600
och 1893 utgår med 4,100 kr. Den nuv. intendenten,
frih. A. E. Nordenskiöld (sedan 1858), har lagt
sig vinn om förrådet af solitärer från Sveriges på
egendomligt praktfulla mineral så utomordentligt
rika berg och mark. Årligen utsända yngre forskare
hafva anskaffat fullständiga sviter af dylika
stenarter, hvarjämte afdelningen har riktats genom
byte, inköp och polarfärdernas förvärf. Från en af
dessa färder hemförde Nordenskiöld 1870 ett högst
märkligt och dyrbart jernblocksfynd (se Meteorsten,
sp. 1468). Riksmuseets mineralogiska afdelning anses
kunna fullt mäta sig med de förnämsta i Europas
öfriga museer. – Naturhistoriska riksmuseums stat
uppgick 1891 till 84,820 kr. – Se »Anteckningar
hörande till K. Vet. akad:s historia ... i Tal vid
praesidii nedläggande 1805 af frih. Shering Rosenhane»
(tryckta 1811 och då fullföljda till 1808).
Vetenskapshandlingar för läkare och fältskärer,
medicinsk tidskrift, som utgafs i Stockholm 1793–1805
af den förtjente assessorn i Collegium medicum Sven
Hedin. Tidskriften utgafs i qvartalshäften om 5–6
ark 1793–99, med 1 dylikt häfte åren 1803 och 1804
samt med 2 häften 1805. Den innehöll hufvudsakligen
redogörelser för utlandets nyaste medicinska
literatur och framstegen inom läkekonsten, förutom
originaluppsatser, hufvudsakligen af utgifvaren
samt af de bemärkte läkarna J. H. Gistrén och
P. G. Tengmalm. I hvarje häfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
