Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meddelade Hedin biografier öfver utmärkta svenska
läkare (med porträtt i kopparstick af F. Akrels
hand). Under åren 1800 och 1801, då tidskriften var
nedlagd, utgaf Hedin i dess ställe »Vetenskaps-jurnal
för läkare och fältskärer» med 2 häften årligen,
hvilken efter »Vetenskapshandlingarnas» upphörande
återuppstod i »Vettenskapsjournal för läkare och
fältskärer», utg. af J. Berzelius och E. Gadelius med
1 häfte hvartdera året 1806 och 1807 samt 3 häften
1810. Deri tillgodosågs äfven allmänhetens behof af
populära medicinska afhandlingar.
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg,
eller, såsom dess officiella titel lyder, Göteborgs
kongl. vetenskaps och vitterhetssamhälle, leder sitt
ursprung från den omkr. 1760 stiftade vitterhetsklubb,
hvilken samlades omkring den bekante lektor Johan
Rosén (se Rosén 3), och som efter hans död under
lektor M. G. Wallenstråles ledning år 1773 från
att vara »en liten societé inom lyckta dörrar
erhöll all möjlig publicitet». Dess namn var då
Vitterhetssocieteten, och den upptog dels ledamöter
på platsen och inom stiftet (bl. a. N. Sahlgren,
bröderna Alströmer, Chalmers, J. Wallenberg,
P. Osbeck, G. F. Hjortberg), dels äfven från andra
delar af riket ett antal personer, som genom sin
yttre värdighet eller literära förtjenster kunde
»gifva lustre åt sällskapet och tillika bidraga
till sällskapets kassa». Äfven damer intogos
såsom »hedrande ledamöter», bland dem Anna Maria
Malmstedt (fru Lenngren). Till en början omfattade
sällskapets verksamhet uteslutande vitterheten, men
snart förenades dermed »ekonomien, naturalhistorien,
botaniken samt fäderneslandets och Göteborgs stads
historia». Riksrådet grefve K. F. Scheffer blef
Vitterhetssocietetens beskyddare; och då samhället
visade stor lifaktighet på olika områden, erhöll
det, tack vare Scheffers bemedling, af Gustaf III
kunglig sanktion d. 19 Aug. 1778 under namn af
»Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället». Den
9 Okt. s. å. trädde de nya, af konungen stadfästa
statuten i kraft. Ordförande blef då kommerserådet
Patrik Alströmer, sekreterare lektorn, sedermera
biskopen Wallenstråle, som innehade befattningen
till 1780. Samhället verkade dels genom att sprida
kunskap hos allmänheten i rent ekonomiska frågor
(bl. a. om sillfisket), dels genom utfästande af pris
för vetenskaplig och vitter verksamhet. Det var af
detta samhälle, som Esaias Tegnér mottog sina första
pris, 1802 och 1804. Det naturhistoriska intresset
har alltid, vid sidan af det vittra, beherskat en stor
del af samhällets verksamhet, och ett uttryck derför
var bildandet af det naturhistoriska museum, hvartill
embryo fanns redan under sällskapets första tider,
men som egentligen anlades 1833 på dåv. ordföranden
O. I. Fåhraeus’ förslag och sedan uppgick uti det
1861 på förslag af S. A. Hedlund bildade »Göteborgs
museum», i hvars styrelse samhället fortfarande
inväljer två medlemmar. Samhället har utgifvit
»Handlingar», af hvilka 1778–1806 utkommit 9 häften,
1808–22 under titeln »Nya handlingar» 5 häften och
från 1850 under titeln »Handlingar. Ny tidsföljd» 27
häften. De innehålla afhandlingar i naturvetenskap,
språkvetenskap, historia, literatur och konsthistoria,
skaldestycken m. m. Enligt nu gällande stadga, som
stadfästes d. 4 Nov. 1876, har samhället till ändamål
att främja vetenskap och vitterhet samt på lämpligt
sätt lifva intresset för konst och industri. Det
utgöres af svenska ledamöter (hedersledamöter samt
högst 100 arbetande ledamöter), norska ledamöter
och utländska ledamöter. Samhället sammanträder
inför slutna dörrar en gång i hvar och en af
månaderna Sept.–Maj. Offentlig sammankomst hålles å
högtidsdagen, d. 24 Jan. (Gustaf III:s födelsedag),
hvarvid afgående ordförande håller högtidstal och
sekreteraren föredrager minnesteckningar öfver aflidna
inländska ledamöter. De arbetande ledamöterna äro
enligt arbetsordningen fördelade i två afdelningar:
Vetenskapsafdelningen och Vitterhetsafdelningen. Den
förra är delad i 6 klasser: matematik och mekanik;
fysik, kemi, geologi och mineralogi; zoologi och
botanik; medicinska vetenskaper; ekonomiska samt
rätts- och statsvetenskaper; teologi, filosofi och
språkvetenskap. Den senare omfattar representanter för
historiska vetenskaper och skaldekonst. Sekreterare
hafva efter Wallenstråle varit lektor O. Westman
1780–1801, professor G. Rosén 1801–15, biskop K. F. af
Wingård 1815–21. lektor A. Godhe 1821–48, lektor
L. Rudgren 1848–59, med. dr Ch. Dickson 1859–68,
med. dr F. A. Ekström 1868–70, rektor N. A. Johanson
1870–74, tullkontrollören dr J. J. Biörklund 1874–92
och prof. J. Paulson. 1892. Samhället inväljer
en ledamot i Göteborgs högskolas styrelse. Jfr
J. J. Biörklund: »Berättelse om Göteborgs
k. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle afgifven
vid sekularfesten 1878» (i samhällets »Handl. Ny
tidsföljd», XVI). K. W-g.
Vetenskapssocieteten, Finska. Se Finska
Vetenskapssocieteten.
Vetenskapssocieteten i Upsala leder sin upprinnelse
från de sammankomster mellan lärda män i Upsala,
hvilka universitetsbibliotekarien Erik Benzelius
d. y. år 1710 föranstaltade hemma hos sig eller på
biblioteket, och vid hvilka samtalades i vetenskapliga
ämnen. Deltagarna voro professorerna H. Vallerius,
J. Upmarck (Rosenadler), P. Elvius, O. Rudbeck
d. y., L. Roberg och J. Wallerius samt dennes broder
G. Wallerius, hvarjämte Kr. Polhammar (Polhem) och
E. Swedberg (Swedenborg) förenade sig med sällskapet,
fastän de icke bodde i staden. Sällskapet, som
antog namnet Collegium curiosorum (»de vettgiriges
gille»), fortsatte sina vetenskapliga arbeten några
år, utan att allmänheten kände så mycket derom; men
1716 offentliggjorde E. Swedberg ett litet häfte af
tidskriften »Daedalus hyperboreus», som fortsattes
till och med 1718. Af dess innehåll finner man,
att matematik, fysik, astronomi och ekonomi utgjorde
hufvudföremålen för sällskapsmedlemmarnas studier,
och diskussionsämnen lemnade Polhammar i stor
mängd. Några stadgar för detta sällskap hafva icke
anträffats. Efter Karl XII:s bortgång torde sällskapets
verksamhet, sannolikt under påtryckningen af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
