- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
793-794

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veuve Cliquot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgjorde handelns brännpunkter. Genom hansestäderna
kom bruket af vexlar till Norden; de omnämnas der
i lagstiftningen från början af 1600-talet. Under
de senaste århundradena har vexeln undergått en
ständig utveckling; dess former hafva förenklats och
nationella afvikelser utjämnats, allt i afsigt att
underlätta dess omsättlighet.

En vexel är antingen »trasserad» eller
»egen». Trasserad vexel (»dragen» vexel, äfven kallad
tratta) är den vanligast förekommande. Den är till
formen en anvisning (se d. o.) och innehåller en
skriftlig begäran från utställaren (vexelgifvaren,
trassenten), som dervid måste utsätta tid och ställe
för vexelns utfärdande, till vexelbetalaren
(trassaten) att till vexeltagaren (remittenten) betala
en viss summa penningar på angifvet ställe. Egna
vexlar
förekomma sällan i Sverige, oftare i Danmark
och Norge. De äro till formen skuldebref, utfärdade
af vexelbetalaren till vexeltagaren; för öfrigt gälla
om dem i hufvudsak samma regler som om trasserade
vexlar. – En nödvändig beståndsdel af vexeln är
enligt nordisk rätt, utom de redan omnämnda, att ordet
»vexel» förekommer i vexelns text. Deremot behöfver
i Norden någon viss betalningstid (»förfallotid»)
icke utsättas, hvilket dock vanligen sker; ej
häller är något uttalande om vederlag för vexeln
(valuta-klausul) efter nordisk rätt nödvändigt. –
Omsättning af vexel försiggår medelst en följd
af öfverlåtelser. Formen för sådan öfverlåtelse
är numera vanligen endossement (äfven kalladt
giro), d. v. s. vexeltagarens namn på vexelns
baksida. Sådan öfverlåtelse kan (i Norden) ske,
äfven om vexeln ej uttryckligen är ställd »till
order», och antingen genom öfverlåtarens blotta
namnteckning (blanco-endossement) eller genom
s. k. fullständigt endossement, då namnet på den,
till hvilken öfverlåtelsen eger rum (endossatarien),
angifves. På enahanda sätt kan förvärfvaren öfverlåta
vexeln vidare. Om alla öfverlåtelserna icke få rum på
vexeln, vidhäftas ett blad, s. k. alonge. Öfverlåtelse
kan äfven meddelas »till inkasso», i hvilket fall
förvärfvaren endast är ombud för öfverlåtaren utan
sjelfständig rätt på grund af vexeln. – Är ingen
viss betalningstid utsatt, kan betalning när som
hälst (vid uppvisandet) begäras hos vexelbetalaren;
vanligen är dock tiden bestämd antingen å viss dag
eller vid uppvisandet (a vista) eller ock viss tid
efter utfärdandet (a dato) eller viss tid efter
uppvisandet (a viso). I affärsspråket sägas vexlar,
som förfalla inom få dagar, lyda på kort sigt (i
Stockholm 15 dagar, i Köpenhamn 10 dagar; i Kristiania
noteras endast kurs för a vista och 3 månader). Vexlar
ställda på längre tid kallas lång sigt (vanligen
intill tre månader; vexlar på längre tid kallas
»öfverlånga»). Före betalningstiden (förfall)
kan vexeln när som hälst uppvisas för trassaten
till godkännande (accept), och detta måste i vissa
fall ske, nämligen 1) vid domicilierade vexlar –
d. v. s. sådana, hvilkas betalningsort, domicil
(se d. o.), är en annan än den, der trassaten bor –,
så framt domicil ej af vexelgifvåren är utsatt i
vexeln, och 2) vid vexel ställd till betalning viss
tid efter uppvisandet för att fastställa
förfallodagen. Erhålles godkännande, inträder
trassaten bland vexelgäldenärerna och kallas
då godkännare (acceptant). Accept kan tecknas
medelst godkännarens blotta namnteckning på
vexelns framsida. För att få betalning måste
vexelinnehafvåren på förfallodagen uppvisa vexeln
hos vexelbetalaren. Uppskofsdagar efter förfallodagen
(respitdagar) tillkomma i flere land trassaten såsom
en rätt, men icke efter nordisk lag. – Om vexeln icke
skyddas (honoreras) på behörigt sätt medelst accept
och betalning, träder samtliga vexelgäldenärers
solidariska ansvar i verksamhet. Vexelegaren kan
då väcka återgångstalan (regress) och – nästan
öfverallt – rikta denna mot hvilken bland sina
förmän som hälst, såväl öfverlåtare som utställaren,
utan iakttagande af någon viss ordning (»hoppande
regress»). Vilkor för regressen är upptagande af
protest (se Vexelprotest) såsom bevis för att vexeln
icke behörigen skyddats. Protest kan upptagas,
redan då accept icke ernås eller icke erhålles
för fulla beloppet (protest för uteblifvet eller
ofullständigt godkännande). Denna protest berättigar
vexelinnehafvaren till att hos sina förmän kräfva
säkerhet för betalning vid förfall jämte kostnader,
ja enligt nordisk rätt äfven till att af dem fordra
betalning genast. Den öfverlåtare, som låtit vexeln
gå vidare, kan i detta fall äfven begära säkerhet hos
vexelgifvare och föregående öfverlåtare. I vissa fall
kan dessutom, då ett redan tecknadt godkännande på
grund af acceptantens obestånd blifvit osäkert, efter
upptagen protest säkerhet likaledes kräfvas. – Protest
för bristande betalning måste upptagas å förfallodagen
eller straxt derefter (senast å andra söckendagen
efter förfallodagen enligt nordisk rätt). Om
protesten bör vexelinnehafvaren utan uppskof gifva
underrättelse (notifikation) till sina förmän, enligt
nord. rätt till den närmaste förman, vid hvars namn
uppgift om ort finnes å vexeln; i annat fall kan han
bl. a. ådraga sig ersättningsskyldighet. Acceptanten
är – utom vid domicilierad vexel med annan person
som vexelbetalare (domiciliat) – betalningsskyldig
äfven utan protest och notifikation. Till att
mildra verkningarna af att vexeln icke skyddas
(blir »nödlidande») tjena reglerna om godkännande
eller betalning af annan, utom vexelgäldenärernas
krets stående person (intervenient). Sådan frivillig
mellankomst (intervention, se d. o.) kan framkallas
genom en i vexeln meddelad hänvisning från någon af
vexelgäldenärerna (nödfallsadress), men kan äfven
ske af en dertill icke uppmanad person till heder för
någon vexelgäldenär. Intervenient, som, sedan protest
upptagits, betalt vexel jämte ränta och kostnader,
inträder i vexelinnehafvarens alla rättigheter mot
den, för hvars räkning han betalt (honoraten), samt
mot föregående öfverlåtare och godkännaren. Utställes
ny vexel till indragande af nödlidande vexels belopp
jämte kostnader, kallas den återvexel (retur-
l. recambiovexel); för sammanlagda beloppet af
regress-rafven kan returräkning begäras. – Trasserad
vexel kan utfärdas i ett exemplar (solavexel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free