Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Whiteboys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utmärkte sig i denna tid af hätska partistrider och
förföljelser för besinning och moderation. Detta
visade han i processen mot Strafford; i processen
mot Laud vägrade han att taga del, emedan han stod
i personlig tacksamhetsskuld till denne alltifrån
studieåren; beslutet att döma Karl I till döden
ogillade han, hvarför han drog sig undan någon
tid före afrättningen (1649) och först en tid
efter denna å nyo tog del i parlamentets och sitt
partis öfverläggningar. För Cromwells nationella
utrikespolitik blef han dock snart vunnen. 1653
ställdes han i spetsen för en beskickning till
Sverige; ett närmande till denna makt skulle kraftigt
främja de engelska intressena och Danmark nödgas
borttaga de skrankor det satt på den engelska
handeln. I Nov. s. å. ankom W. till Göteborg, i
Dec. till Stockholm och vistades sedermera ett halft
år vid det svenska hofvet. I April 1654 afslöts en
engelsk traktat, hvarefter den engelska politiken
snart nådde sitt mål i Köpenhamn. W. hade med Sverige
inledt den förbindelse, som sedermera under Karl
X Gustaf blef af ganska ingripande betydelse. Med
denne furste trädde W. under sin vistelse i Sverige
i närmare beröring; öfver hufvud visade han sig
personligen allt framgent mycket svenskvänlig. Den
tid W. vistades i Sverige var den allra sista af
Kristinas regering, och med ogillande undran såg den
allvarlige engelsmannen ett hoflif, hvars betänkliga
sidor just då framträdde som starkast, medan han på
samma gång såsom alla andra beundrade drottningens
lärdom och begåfning. Han lemnade Sverige alldeles
vid samma tid som hon afsade sig tronen och Karl X
Gustaf uppsteg på denna (Juni 1654). Öfver denna
sin ambassad förde W. en dagbok, hvilken 1772
utgafs af Ch. Morton under titeln: A journal of the
swedish ambassy in the years 1653 and 1654: from
the commonwealth of England, Scotland and Ireland
(ny uppl. 1855, af H. Reeve; »Bulstr. Whitelockes
dagbok öfver dess ambassade till Sverige åren 1653 och
1654», 1777), ett i såväl kulturhistoriskt som rent
historiskt hänseende mycket intressant arbete. Efter
sin återkomst till England visade W. sig som ett
stöd för Oliv. Cromwell och hans son Richard. Af det
1659 återinkallade s. k. »rump-parlamentet» valdes
han till medlem af det upprättade statsrådet. Efter
restaurationen (1660) drog han sig alldeles tillbaka
till privatlifvet. Han dog d. 28 Jan. 1676. Utom
nyss nämnda arbete efterlemnade han Memorials of the
english affairs or account of what passed during
the reign of Charles I till the Restauration (1682)
och Memorials of the english affairs from the time
of Brutus to the end of the first James’ reign.
Jfr R. K. Whitelocke: »Memoirs of B. W.» (1860).
J. N.
White mountains [höä’jt ma’untöns], »Hvita bergen»,
en till Appalacherna hörande bergskedja i Nya
England. Nord-Amerikas Förenta stater. De högsta
bergen i densamma äro Mount Washington (1,918 m.),
Mount Jefferson (1,767 m.), Mount Adams (1,743
in.), Mount Clay (1,694 m.). White mountains i New
Hampshire utmärka sig för storartade naturscenerier
och besökas mycket af sommargäster. Sedan 1869
går en jernväg upp till toppen af Mount Washington.
White river [hoäjt ri’vör], »Hvita floden», namn
på flere floder i Nord-Amerikas Förenta stater,
af hvilka må nämnas: 1. Biflod till Mississippi
i Arkansas, rinner upp på Ozarkbergen i Arkansas,
flyter först mot n. ö. in i staten Missouri, derefter
mot s. ö. genom Arkansas och faller ut i Mississippi,
omkr. 22 km. ofvanför Arkansas’ mynning. Den är
omkr. 1,280 km. lång och segelbar till Jacksonport
(omkr. 480 km.), der dess största biflod, Black
riverr utmynnar. – 2. Biflod till Wabash i Indiana,
bildas genom föreningen af East Fork och West
Fork. Hufvudströmmen är 80 km. lång. – 3. Biflod
till Missouri i South Dakota, upprinner i vestligaste
Nebraska samt strömmar mot n. ö, och ö. Längd 530 km.
Whitman [hoi’tmön], Walt,
nord-amerikansk skald, f. 1819 på Long island, förvärfvade
i ynglingaåren sitt uppehälle såsom typograf,
folkskolelärare och snickare, lefde derefter
ett bekymmersamt författarelif i New York och
utgaf under ett år en tidning. Han företog de mest
vidsträckta fotvandringar genom unionens-vestra och
södra stater. Under inbördeskriget (1861–65) egnade
han sig outtröttligt dag och natt åt de sårades och
döendes vård, utan afseende på huruvida de tillhörde
nord- eller sydstatsarméerna, men bräckte dervid sin
helsa. Han innehade 1865–74 i Washington en syssla
vid general-prokuratorns departement och bosatta sig
derefter i Camden vid Delaware-floden. Död 1892 i
Filadelfia. I W:s personlighet låg något imponerande
och på samma gång i hög grad menniskovänligt, som
i förening med hans rika andliga gåfvor gjorde,
att hans beundrare sågo upp till honom som till
ett slags Messias. I sin literära verksamhet
gjorde han sig hufvudsakligen bemärkt genom sitt
trotsande af det konventionellas bud, så till form
som innehåll. Med sitt förnämsta arbete, Leaves of
grass (1855, förbättradt och tillökadt 1881), ville
han inviga en ny, demokratisk aera för religion och
poesi. Dessa dikter äro skrifna på dityramb-artad,
halfrytmisk och orimmad vers, med förakt för metrikens
lagar, och bryta ofta mot anständighetens fordringar,
i hvilka W. är benägen att se endast hyckleri. Vid
sidan af denna grofva naturalism finnas der emellertid
mycken entusiasm för mensklighetens framåtskridande
och mycken kärlek till naturen samt en ej sällan
storslagen kraft i bildspråket. Han utgaf vidare
Drum-taps (1865; poetiska monologer öfver kriget),
Memoranda during the war (1867), Democratic vistas
(1870, ny uppl. 1888; på prosa), ett framstående
poem öfver Lincolns död, sjelfbiografien Specimen
days and collect (1883), November boughs (1885)
m. m. W:s skaldestycken äro bl. a. utg. i urval af
W. M. Rossetti (1868).
Whitney [hoi’tni], Adelina Dutton, född Train,
nord-amerikansk författarinna för ungdom, f. i Boston
1824, gift med Seth W. 1843, har i samma anda som
Louisa Alcott skrifvit Mother goose for grown folks
(1860; 2:dra uppl. 1882), Faith Gartney’s girlhood
(1863;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
