- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
841-842

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Viborg stads och stifts historia för tiden 1200–1559
har A. Heise utgifvit under titeln »Diplomatarium
vibergense» (1879). E. Ebg.

Viborg, Erik Nissen, dansk veterinär och botaniker,
född i Bredsted i Slesvig d. 5 April 1759, blef
student 1777, lektor vid veterinärskolan och botaniska
trädgården 1783 och, efter en utländsk resa 1787–90,
andre lärare vid samma skola samt föreståndare
1801. Han hade 1797 utnämnts till professor i
botanik vid universitetet. Död som etatsråd d. 25
Sept. 1822. V. var en flitig författare och skref både
om veterinärvetenskap, botanik och landthushållning,
vanligen i rent praktisk riktning. Han författade
några prisbelönta afhandlingar om korn (1787)
och sandväxter (1788) samt skref om förbättring af
fårafveln (1800; svensk uppl. 1806) och svinafveln
(1801). Hans Vejledning til svinets behandling
(1804) öfversattes till tyska, franska, ryska och
svenska (1830). Af intresse är hans Forsög til
systematiske danske navne af indenlandske planter

(1793). Många af de namn, som V. föreslog, begagnas
ännu, och tre växtslägten heta efter honom Viborgia.
E. Ebg.

Viborg amt, Danmark, omfattar mellersta delen af
Nörrejylland s. om Limfjorden, hvilken med många vikar
intränger i amtet. Mot s. utgöres gränsen af Gudenaa
och Silkeborg Langsö och mot v. af Skiveaa. Areal
3,123 qvkm. 100,783 innev. (1890), af hvilka
12,100 i de båda städerna Viborg och Skive. Norra
delen är jämn; i s. och ö. är terrängen backig, i
v. upptagen af stora hedar (Alheden). Tjele-, Viborg-
och Haldsjöarna äro de förnämsta. Jämte åkerbruk,
som är hufvudnäringen, idkas ett icke obetydligt
fiske i Limfjorden och i syd vestra delen af amtet
stickning af yllevaror. Skogsplantering och uppodling
af hedmarkerna hafva gjort stora framsteg. Af hela
arealen ligger mer än 1/3 i ängs- och betesmarker,
något mindre i åker och omkr. 1/5 i hedar; resten
utgöres af skogar, mossar och kärr. Kreatursstocken
bestod år 1888 af 21,100 hästar, 96,400 nötkreatur,
139,600 får och getter samt 37,500 svin. Af amtets
hela »hartkorn» är knappt 1/10 samlad på större
egendomar, medan 1/8 är fördelad på småbönder;
fästegodsen äro få. Amtet är deladt på 12 härad och
5 prosterier.

Viborgska gatloppet är namnet på en väldig sjöstrid,
som d. 3 Juli 1790 utkämpades i Viborgska viken
emellan de svenska och de ryska flottorna. Sedan
Gustaf III med sin skärgårdsflotta d. 15 Maj 1790
förstört den ryska skärgårdsflottan vid Fredrikshamn,
avancerade han österut längs kusten för att bereda den
ryska skärgårdsflottan i Viborg samma öde. Samtidigt
seglade den svenska örlogsflottan under hertig Karls
nominella, men amiral O. H. Nordenskjölds verkliga
befäl efter sitt d. 13 Maj gjorda misslyckade försök
mot den ryska örlogsflottan vid Reval österut för att
enligt planen samverka med skärgårdsflottan. Den 2
Juni hade den senare intagit plats i Viborgska viken,
utanför den vid norra delen af Björkösund liggande
Biskopsön. Örlogsflottan levererade d. 3 och d. 4
Juni den österut retirerande ryska örlogsflottans
Kronstadtseskader batalj, men drog sig
natten till d. 5 undan nordvart för att undvika
att blifva tagen i ryggen af den tillskyndande
Revalseskadern. Sedermera seglade hon
på konungens genom den engelske örlogskaptenen
Sidney Smith gifna befallning att förena sig med
skärgårdseskadern, hvars reträtt eljest lätteligen
kunnat afskäras, d. 7 genom sundet vid Kroserort
in i Viborgska viken och lade sig emellan
Salvör-grundet och Biskopsöns norra udde. Följande
dag ankrade de förenade ryska örlogseskadrarna – 30
linieskepp, 20 fregatter samt flere mindre fartyg
– i en linie tvärs öfver stora inloppet till
nämnda vik. Svenska örlogsflottan räknade då 21
linieskepp, 8 större och 5 mindre fregatter samt
några mindre fartyg med en besättning af omkr. 16,000
man. Skärgårdsflottan bestod af inemot 200 fartyg
med bemanning och landstigningstrupper till
13,000–14,000 man. Transportskeppen inräknade,
uppgick hela svenska fartygsantalet till omkr. 250.
Den 16 och d. 17 Juni gjorde konungen med en del
af skärgårdsflottan ett försök att förstöra den vid
Trångsund (det inre inloppet till Viborg) liggande
ryska skärgårdsflottan, men nödgades draga
sig tillbaka med oförrättadt ärende. Den 19
Juni fick ryska örlogsflottan förstärkning af 46
skärgårdsfartyg och hotade med attack. De svenska
flottornas ställning var nu betänklig, dels
emedan all tillförsel från Sverige var afskuren,
dels emedan de ledo brist på dricksvatten, ty
fienden lyckades gång på gång hindra vattenhemtningen.
För deras räddning var en snar genombrytning
af fiendens linie nödvändig. Flere förslag till
utförandet af en sådan framlades. Konungen tänkte
än att landstiga och marschera rakt på Petersburg
samt der diktera freden, än att uppbränna de sämsta
fartygen och i spetsen för deras manskap slå sig
igenom till svenska gränsen, medan de återstående
fartygen skulle försöka att bryta igenom ryska
flottan, än att med bägge flottorna bryta sig igenom
vid Björkösund. Slutligen, d. 21 Juni, antogs den
då 19-årige flaggadjutanten Gustaf Klints förslag
att man skulle begagna samma väg, på hvilken man
inkommit i viken, nämligen sundet emellan Kroserort
och Salvör. Men storm och motvind hindrade
under en och en half vecka planens verkställande.
På ryska sidan uppgjorde man en plan att från
Kronstadt och Viborg angripa och förstöra svenska
skärgårdsflottan i Björkösund samt derpå anfalla
svenska örlogsflottan framifrån och bakifrån.
Natten emellan d. 2 och d. 3 Juli angrep prinsen af
Nassau med 84 större och mindre fartyg en i smalaste
delen af Björkösund liggande afdelning af svenska
örlogsflottan under öfverstelöjtnant Hjelmstjerna,
som efter 3 1/2 timmars strid fick befallning
att draga sig bakom örlogsflottan. Ungefär
samtidigt dermed angrep öfverstelöjtnant Törning
med 4 divisioner kanonslupar 5 ryska örlogsskepp vid
Biskopsöns norra sida för att afleda uppmärksamheten
från Kroserort. På morgonen d. 3 Juli blef
vinden gynsam, öst-nord-östlig, för Klints plan,
som då genast sattes i verket. I spetsen för
flottorna styrde linieskeppet »Dristigheten» under
öfverstelöjtnant Puke kl. 1/2 7 mot det af 6–7 ryska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free