Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den i dessa trakter märkbart låga odlingen delvis
tillskrifvas. Äfven befolkningen i södra och östra
delen af länet har mottagit stort intryck af
beröringen med ryssarna.
Folkmängden uppgick 1890 till 351,600 pers.,
af hvilka 338,095 talade finska, 8,574 svenska,
3,936 ryska samt 995 andra språk. I länets 6
städer bodde 31,260 pers. Den lösa, vid stadigt
arbete icke fästa, befolkningen uppskattades till
omkr. 26 proc. af folkmängden, den tjenande klassen
till omkr. 5 proc. Af länets innevånare bekände sig
317,108 pers. till den lutherska läran, endast
34,324 pers., boende förnämligast i städerna och
i de till Ryssland gränsande trakterna, till den
grekisk-ortodoxa läran; 168 voro rom. katoliker. –
Antalet sjelfständiga jordegare var 1889 28,600,
jordtorpare åter 3,900. Beloppen af utsädet och
skörden voro: af hvete resp. 550 och 4,000 hl.,
af råg 85,000 och 578,000 hl., af korn 30,000 och
167,000 hl., af hafre 170,000 och 710,000 hl., af
blandsäd och bokhvete 2,000 och 15,000 hl., af ärter
och bönor 2,000 och 12,000 hl. samt af potates 109,000
och 620,000 hl. Dessutom skördades något rofvor och
öfriga rotfrukter äfvensom 295,000 kg. lin och 111,000
kg. hampa. Antalet vinterfödda kreatur uppgick till
40,000 hästar och föl, 164,000 nötkreatur jämte
ungnöt, 123,000 får och 41,000 svin. Jagten ger
god inkomst. Bland rofdjur dödades 34 björnar, 13
vargar, 78 lodjur o. s. v. Fisket i Saima-vattnen,
vid kusten af Finska viken och Ladoga är äfven
indrägtigt. Förnämsta fiskslagen äro lax (fångas i
Kymmene elf och Vuoksen) och sik (i Vuoksen). Bland
mineral, hvarpå tillgången särskildt i trakterna norr
om Ladoga är rik, må nämnas sjö- och myrmalm, marmor
(förnämligast i Ruskeala), fältspat (i Impilaks),
koppar -och tenn (vid Pitkäranta i Impilaks),
fajanslera (i Parikkala), blyerts och porfyr (på
Högland). Afkastningen af bergshandteringen afsattes
förnämligast på Ryssland (Petersburg). Fabrikernas och
handtverkeriernas tillverkning uppskattades 1890 till
22 mill. marks värde, deraf ensamt på sågrörelsen
kommo 8 mill. mark. Skogarna, utom kronans, äro
emellertid illa åtgångna samt bestå mest af låg,
tätt stående björk eller till en mindre del af små
tallar och granar. Samfärdseln främjas, förutom
genom en långsträckt kust, af präktiga landsvägar –
en följd af riklig tillgång på s. k. »rapakivi»
(sjelffrätsten) – och flere finska statens
jernvägslinier, nämligen Petersburg–Riihimäki,
Kouvola–Kuopio, Kouvola–Kotka, Simola–Villmanstrand
och Viborg–Imatra jernvägar. Under byggnad är
dessutom en statens jernväg från S:t Andre till
Kronoborg, Sordavala och Joensuu. – Judicielt lyder
länet under hofrätten i Viborg och är fördeladt på
6 rådstugurätter och 9 domsagor, nämligen Kymmene,
Lappvesi, Jääskis, Stranda, Äyräpää, Keksholms,
Kronoborgs, Sordavala och Salmis’. Administrativt
sönderfaller länet i 9 härad, af samma benämning som
domsagorna, med tillsammans 41 länsmansdistrikt. Länet
har 6 städer: Viborg, guvernörens residens,
Kotka, Fredrikshamn, Villmanstrand, Keksholm och
Sordavala. Eckle siastikt omfattar länet, som hör till Borgå stift,
44 lutherska pastorat samt 17 grekisk-ryska och 1
romersk-katolsk kyrkoförsamling. A. G. F.
Viborg stift, Danmark, omfattar största delen af
Viborg amt (9 härad) samt Aalborg amt, med undantag
af Kjaers härad och staden Aalborg. Areal 4,595 qvkm.,
med 138,474 innev. (1890). E. Ebg.
Vibration (Lat. vibratio), svängning, dallring. Fys.,
oscillation (se d. o.), molekylernas svängande
rörelse i ett i vågrörelse försatt medium. –
Vibrationsmaxima, svängningsbukar. Se Bukar och
Vågrörelse. – Vibrationsmikroskop. Se Lissajous’
kurvor. – Vibrationsplan. Se Polarisation,
sp. 1463. – Vibrationsriktning, den riktning,
i hvilken molekylerna röra sig i en vågrörelse
i motsats till fortplantningsriktning, eller den
riktning, i hvilken vågrörelsen sprider sig från ett
rörelsecentrum. – Vibrationstal, svängningstal,
är det antal vibrationer (svängningar) hvarje
molekyl gör på tidsenheten. Se Ljud och Vågrörelse. –
Vibrationsteorien. Se Undulation. – Bibrationstid,
svängningstid, den tid, på hvilken en i vibration
försatt kropp eller molekyl gör en svängning. Se
Vågrörelse.
Vibrato, Ital., musikt., darrande, sväfvande på
tonen. Se Tremolo.
Vibratorn (af Lat. vibrare, dallra, darra), namn
på en af gymnastikdirektören C. H. Liedbeck
1890 uppfunnen lätthandterlig apparat, som på
ett praktiskt sätt utför skakningsrörelser vid
sjukgymnastisk behandling. Apparaten drifves medelst
handkraft. Den har sin största betydelse såsom
inverkande på nerverna och är mycket lämplig, när
en skakning skall appliceras utefter en nervstam
eller på vissa nervknutar. – Hvarje sjukgymnast
lär snart känna huru otillräcklig handkraften är
vid ofta återkommande långvariga skakningar, och
idén att utföra skakningsrörelser medelst apparater
är ingalunda ny. Så införlifvade Zander redan 1865
skakningar som en vigtig del af den mediko-mekaniska
gymnastikbehandlingen, och 1877 uppfann den
engelske läkaren M. Granville en nervperkutör,
som drifves med elektricitet. Granvilles arbete
om nerv-vibrationen utgafs i London 1883. –
Skakningsrörelsens verkan på de sjuka väfnaderna
känna vi ej ännu i dess finaste detaljer. Den
har redan länge varit studerad af Zander och hans
lärjungar. En af dem, doktor K. Hasebroek i Hamburg,
har (1890) utgifvit ett litet förträffligt arbete
om skakningens inflytande på hjertverksamheten
och på blodcirkulationen. Erfarenheten har
bekräftat, att dessa rörelser hafva en stor
smärtlindrande verkan. I alla händelser måste de
dock begagnas med en viss försigtighet, och de
kunna ej göra de aktiva motståndsrörelserna eller
sjukgymnastiken umbärliga. Att med handen utföra
dylika nervskakningar tillhör den kjellgrenska
gymnastikskolan och är hemligheten i dennas
metod. Liedbeck har om sin apparat och dess
användning utgifvit en broschyr: »Vibratorn» (1891). Ln.
Vibrera (Lat. vibrare), svänga, dallra, darra;
vara stadd i en svängande rörelse (se Vibration). –
Vibrerande ljud l. dallerljud. Se Tremulant 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
