Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vidassoa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krygzhistorie (1671), och som i 10 »böcker»
förtäljer händelsernas förlopp från 1607 till freden
i Stolbova (1617) samt fredens verkställighet
och gränsregleringen (till 3621). Han medgaf i
ett bref till De la Gardie af d. 15 Mars 1672,
att språket och framställningssättet kunnat och
bort vara bättre, men hoppades, att man, tills
en ny upplaga utkomme (en sådan utkom aldrig),
kunde hafva en vägledning i den latinska texten,
som vore mera klar. Den latinska texten, som utgafs
1672, är emellertid knappt annat än ett kompendium
af den svenska (så t. ex. finnes af 9:de och 10:de
böckerna endast innehållsförteckningen). Samtidigt
arbetade han på sitt stora historiska verk. 1673
hade han fullbordat de sex första åren af Gustaf
II Adolfs historia och rättat arbetet med ledning
af den granskning, som anstalts af kanslirådet
Oliwekrans och hofrådet J. Stiernhöök (den berömde
juristen, W:s morbror). En händelse mellankom, som
tycktes skola beröfva W. regeringens bevågenhet. Vid
kröningsriksdagen i Upsala 1675 blef han misstänkt
för delaktighet i en anläggning emot styrelsen, som
skulle hafva till syfte att hindra konungens kröning,
tills han afgifvit en försäkran att införa ett mera
aristokratiskt regeringssätt. W. häktades, men
släpptes snart. 1676 slöt Kammarkollegium kontrakt
med boktryckaren Wankijf om tryckning af 1:sta
delen af W:s Gustaf II Adolfs historia. W. afled
julaftonen 1678 (han begrofs d. 16 Mars 1679),
under tryckningen, men denna hade då framskridit
så långt, att endast »några sista blad efter
hans död kompletterades». Wankijfs död vållade
emellertid, att utgifningen fördröjdes. Men på
hans enkas förlag utkom 1691 förra delen af Then
fordom stormächtigste . . . Herr Gustaf Adolphs
den Andres och Stores Lefwernes Beskrifning,
omfattande endast tiden t. o. m. konungens kröning
(1617). Men som det ansågs innehålla »åtskilliga
mäkta otjenliga passager», somliga »anstötliga emot
en och annan nation [danskar och ryssar], hvilka
kunde få orsak att besvära sig öfver det att man
här ville tillstädja sådant att skrifvas, tryckas
och läsas», blef hela upplagan (830 exemplar) i
Nov. 1691 indragen, så när som på 67 exemplar, hvilka
utdelats eller sålts (enligt k. br. af d. 30 Dec. 1692
lemnades enkan Wankijf en ersättning af 1,200 dlr
s. m.). Kanslikollegium trodde, att verket genom
omtryckning af några få ark skulle kunna utgifvas,
och befallde i Dec. 1691 Leijonmarck, Örnhielm och
Peringer att granska det, men desses »remarquer»
voro af sådan betydelse, att en större omtryckning
skulle erfordrats. Den lärde Palinsköld fann vid en
jämförelse med originalhandskrifterna Gustaf Adolfs
aftryckta tal vanställda af godtyckliga ändringar
m. m. samt gjorde till dem en samling rättelser
af 26 sid. i qvart. Trots alla sina fel måste W:s
arbete (numera sällsynt) betraktas som en i vissa
delar vigtig källa till Gustaf Adolfs historia,
ty en mängd af de af W. begagnade urkunder finnes
ej mera till. Manuskriptet till den återstående
delen låg enligt företalet till första delen 1691
tryckfärdigt. Hvart det tagit vägen
är obekant. Det talades om, att historiografen
Pufendorf fört det ur riket, och i Nov. 1744 fick
envoyén Rudenschöld befallning att spana efter det i
Berlins bibliotek. W:s »Additament» (ej tryckt) till
Gustaf I:s historia är, enligt Warmholtz, föga annat
än en afskrift af Huitfeldts danska krönika. Enligt
egen uppgift hade W. 1675 färdig till material och
koncept Erik XIV:s och Johan III:s historia. W. var
äfven latinsk skald. Af trycket utgingo flere af
hans »Carmina» och »Orationer». I ett bref klagar
W. öfver, att han för alla sina »gratulationer,
panegyriker och parentationer aldrig ett halföre
åtnjutit». J. Th. W.
Widén, Johan, prest, politiker, född d. 1 Aug. 1739
i Slaka pastorat, nära Linköping, blef student i
Upsala 1757 och filos. magister 1764, prestvigdes
1765, skötte derefter olika presterliga sysslor,
kallades 1771 till komminister i Söderköping och
erhöll 1780 Vesterlösa pastorat i Linköpings stift
samt 1789 prosts titel. Intagen af ovilja mot det
regeringssätt, som tillämpades efter Gustaf III:s
död, skickade W. 1792 till regenten hertig Karl ett
anonymt bref i djerfva och förgripliga ordalag. Under
formen af bevekande föreställningar tillvitade han
honom att vara en hemligt förhånad lekboll i den
hersklystna adelns händer, att på allt sätt söka
smäda Gustaf III:s minne, omintetgöra hans bästa verk
och upphöja hans fiender, att umgås med planer att
förgifta den unge konungen eller förklara honom
för bastard, o. s. v. W. dömdes af Svea hofrätt
att mista lifvet, hvilken dom dock mildrades till
afsättning och ständig landsflykt. Han bosatte sig
då i Köpenhamn och sysslade med statsekonomiskt
skriftställeri. Emellertid fick han i Juli 1796
tillstånd att återvända till fäderneslandet,
och i Dec. s. å., sedan Gustaf IV Adolf öfvertagit
regeringen, återinsattes han i sitt prestämbete. 1798
utnämndes W. till prost öfver Örebro kontrakt. Död i
Örebro d. 20 April 1813. W. utgaf bl. a. Reflexioner
öfver Sveriges allmänna hushållning, samt penninge-
och drätselverk (1793).
Videnskabernes selskab, Det kongelige danske,
stiftades i Köpenhamn d. 13 Nov. 1742 enligt en
plan af H. Gram för att främja de historiska,
fysiska, matematiska och filosofiska vetenskaperna
såväl genom förhandlingar och meddelanden
mellan medlemmarna som genom utgifvande af
skrifter, uppmuntran af vetenskapliga företag
och framläggande af prisuppgifter. Af sällskapets
skrifter utkommo 1745–1823 23 qvartband i 3 serier,
hvilka efterföljts (till 1892) af 13 band från den
historisk-filosofiska afdelningen och 26 band från
den matematisk-naturvetenskapliga, likaledes i 3
serier. Dessutom offentliggöras årliga »Öfversigter»
af sällskapets förhandlingar. En annan sida af
dess verksamhet är utgifvandet af en samling kartor
öfver Danmark (17 blad 1766–1805) samt af »Regesta
diplomatica historiae Daniae», omfattande tiden
822–1660 (3 bd 1813–70) med supplement (2 bd, intill
1536; 1880–89). Vidare har samfundet varit sysselsatt
med utarbetandet af en »Dansk ordbog», hvars 1:sta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
