Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincentius, biskop i Skara - Winch. Se Vinsch - Winchester. 1. Hufvudstad i engelska grefskapet Hampshire - Winchester. 2. Stad i nord-amerikanska staten Virginia - Vinchon, Jean Baptiste - Vinci, L. da. Se Lionardo da Vinci - Vinckboons, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vincentius, biskop i Skara, skall hafva varit
född i Middelburg, nederländska provinsen Zeeland,
och var dekan i Skara, då han 1505 valdes till
stiftets biskop. Efter af påfven Julius II erhållen
konfirmation invigdes han i sitt ämbete 1506 i Upsala
domkyrka. På grund af sin framskjutna ställning
inom kyrkan intog han en bemärkt plats äfven i det
politiska lifvet. Hans bemödande tyckes hafva gått
ut på att få ett slut på det osäkerhetstillstånd,
hvari landet då befann sig, genom att understödja den
faktiske maktinnehafvaren. Efter riksföreståndaren
Svante Nilssons (Stures) död, 1512, var han en af de
21 herrar, som d. 30 Juni s. å. i Stockholm förbundo
sig att hålla det i Malmö s. å. fattade beslutet
om ett möte för en om möjligt fredlig uppgörelse
af unionsfrågan, men efter unge herr Stens val till
riksföreståndare s. å. synes han icke hafva inlåtit
sig i några underhandlingar med danskarna, utan stått
på herr Stens sida. I 1517 års riksdag i Stockholm,
som aflägsnade Gustaf Trolle från ärkebiskopsämbetet,
deltog T. icke. Efter Sten Stures död, då Kristian
II:s trupper 1520 öfversvämmade Sverige, var han
en bland dem, som nitiskt bearbetade allmogen för
danske konungens sak. Detta hindrade dock ej, att han
näst biskop Mattias var den förste, som afrättades i
Stockholms blodbad d. 8 Nov. s. å. Innan han lade sitt
hufvud under bilan, framslungade han en skarp protest
mot det skändliga sätt, på hvilket man gått till väga.
Winch [oinsj]. Se Vinsch.
Winchester [oi’ntjästar]. 1. Hufvudstad i engelska
grefskapet Hampshire, biskopssäte, vid floden Itching
och London–Sydvestbanan. 17,780 innev. (1881). W.,
briternas Caer Gwent (»hvita staden»), romarnas Venta
Belgarum, hvilket namn i 5:te årh. omformades till
Winteceaster (Wintes stad), är en af Englands äldsta
städer och var i äldre tider en mycket vigtig ort,
hufvudstad i riket Wessex, hvars konungar vanligen
kröntes och begrofvos i dess katedral, och äfven
efter 827 det förenade rikets hufvudstad och förnämsta
myntningsort. Äfven efter den normandiska eröfringen
(1066) var det ofta kröningsort och mötesplats för
parlamentet samt konungaresidens. Under medeltiden var
W. ryktbart för sin ullhandel och sina ylleväfnader,
och det dref liflig handel med Frankrike, Belgien och
Holland. I 15:de årh. började dess välstånd aftaga,
och pesten 1666 fullbordade stadens förfall. Nu är
W:s välstånd hufvudsakligen beroende af stadens
katedral, college och garnison. Den första kristna
kyrkan i W. skall hafva blifvit förstörd under
den aurelianska förföljelsen, ombygts 293, men
uppbränts af sachsarna 495. Biskop uppgifves hafva
funnits sedan 652. Den nuv. katedralen började byggas
i slutet af 11:te årh., ombyggdes af biskop William
of Wykeham i slutet af 14:de och fullbordades i
slutet af 15:de årh. Kyrkan är omkr. 170 m. lång
(längre än någon annan kyrka i England med undantag
af Elys och Canterburys) och 28 m. bred, oansenlig
till det yttre, försedd med blott ett lågt midttorn,
men i det inre en af de mest
storartade och bäst bibehållna gotiska kyrkor i
England. Den treskeppiga tvärbyggnaden visar formen
af en pelarebasilika med emporer. Gamla glasmålningar
och de vackraste i trä skurna grottesker från 1296
pryda koret (från 1093), der många angelsachsiska
konungar och drottningar, Knut den store, Vilhelm
den röde, jämte flere biskopar och andra berömda
personligheter äro begrafna. Det af biskop William
of Wykeham 1387–93 byggda S:t Mary’s college
(Winchester school), ännu till det yttre föga
förändradt, hör sedan århundraden tillbaka till
de främsta läroanstalter i England. Af stadens
forna murar och befästningar återstår endast en
port, och det 1138 af biskop Henri de Blois byggda
biskopspalatset Wolvesey castle, förstördt 1646,
är nu en ruin. Det af Karl II påbörjade, men
ofullbordade palatset är kasern. Utanför staden
ligger hospitalet S:t Cross, stiftadt 1136 af biskop
Henri de Blois. – 2. Stad i nord-amerikanska
staten Virginia, i Shenandoah-dalen, vid en
bibana till Baltimore–Ohio-jernvägen. Omkr. 5,000
innev. Jerngjuterier och garfverier samt tillverkning
af skor, möbler, handskar m. m. Under inbördeskriget
egde der och i trakten flere krigsoperationer och
strider rum (se Harpers Ferry).
Vinchon [vänssjå’ng], Jean Baptiste, fransk målare,
f. 1789, d. 1855, lärjunge af Serangeli, tillhörde
den generation af målare, som efter David uppehöllo
den klassiska stilens traditioner i Frankrike,
men som ville gå längre än företrädarna i afseende
på tekniken. Då dessas monumentala målningar,
plafonder o. dyl., voro utförda med olja på väf,
som spändes i taken, ville de yngre äfven pånyttföda
freskomåleriet, ett sträfvande, som dock misslyckades,
hvarjämte de under restaurationen använde målarna icke
voro vuxna de monumentala uppgifter, som förelades
dem. Minst lyckades de i det religiösa måleriet,
och en af dessa var V., som dekorerade ett kapell
i kyrkan S:t Sulpice med bilder ur S:t Mauritius’
legend (1822). Äfven hans mytologiska bilder,
målade »en grisaille» (grått i grått) i ett par
salar i Louvre, med ämnen från Homeros (1827),
äro svaga. Hans bästa arbeten äro hans historiska
taflor, i hvilka han sökt förena den klassiska
skolans stränga teckning med den romantiska skolans
färgverkan. Främst bland dem står framställningen af
Pöbeln, som med Férauds hufvud på en pik bryter
in i deputeradekammaren emot presidenten Boissy
d’Anglas (i en sal i Palais Bourbon). Vid täflan
om detta af regeringen fastställda ämne besegrade
V. med sin skiss Delacroix och Court. Derjämte
må nämnas De frivilliges aftåg från Paris 1792
(1851), som dock ej går upp emot den föregående,
samt Karl VII:s kröning i Rheims 1429 och Ludvig
XVIII gifver 1814 Frankrike konstitution (la charte)
och öppnar kamrarnas session (bägge i Versailles).
C. R. N.
Vinci, L. da. Se Lionardo da Vinci.
Vinckboons [finkbåns], David, nederländsk målare,
f. 1578 i Mechelen, d. 1629 i Amsterdam, dit han
under senare delen af sitt lif flyttade, sedan han
från 1580 lefvat en längre tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
