- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1127-1128

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinkelafstånd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och tillägger »Hauksbokens» berättelse obetingad
auktoritet framför »Flatöbokens», den hittills
allmännast följda källan, anser på grund af
naturskildringarna och uppgifterna om de seglade
afstånden, att man ej kan förlägga V. nordligare
än till 49° (södra Newfoundland) och ej längre
söderut än södra delen af Nova Scotia, att
Karlsefnes vinterkvarter Hóp legat på sydöstra
kusten af denna halfö, der vinrankan ännu växer
vild och dalsänkorna äro bevuxna med vildt ris
(Zizania aquatica l. Hydropyrum esculentum), att
»Kjalarnes» är den östligaste udden af Cape Breton,
att «Furdestranden» är den långa sandiga stranden
på Cape Bretons östkust och »Straumsfjord» någon af
fjordarna i nordligaste Nova Scotia, kanske Gut of
Canso, som sent befanns vara ett sund. I Vinlands och
Marklands »skrälingar» är Storm mera benägen att se
indianer af den då på Newfoundland och i Nova Scotia
kringströfvande micmac-stammen än eskimåer.

Isländska sagor omnämna intet senare
kolonisationsförsök i V.; deremot förmäla isländska
annaler för 1121, att Grönlands förste biskop, Erik
Gnupsson, »sökte V.», och för 1347, att ett litet
grönländskt fartyg, som varit i Markland, af stormen
drifvits till Island. Sedan detta år omtalas V. ej
mer, och i det följ. årh. synes hela traditionen derom
vara utdöd på Island liksom i den öfriga Norden. –
Jfr G. Storm: »Studier over Vinlands-reiserne,
Vinlands geografi og ethnografi» i »Aarböger for
nordisk oldkyndighed og historie» (1887).

Vinlusen. Se Phylloxera.

Winnecke, Friedrich August Theodor, tysk astronom,
f. 1835 i Hannover, var först assistent vid
observatorierna i Bonn och Berlin och 1858–66 vice
direktor vid Pulkova observatorium nära Petersburg
samt vistades sedermera såsom privatman i Karlsruhe,
tills han 1872 kallades till direktor för det
provisoriska observatoriet i Strassburg. Der ledde
han uppförandet och organisationen af det storartade
observatoriet, som efter 1870–71 års krig kom till
stånd, i samband med det nya universitetet. Nyss
blifven rektor vid universitetet i Strassburg,
bortrycktes han 1882 genom en sinnessjukdom från
en bana, som för vetenskapen varit utomordentligt
såväl fruktbringande som lofvande. Af W:s astronomiska
verksamhet må antecknas hans deltagande i bestämningen
af solparallaxen genom planeten Mars (1862), hans
mätningar af planeten Mars samt hans studier öfver
variabla stjernor. En af de periodiska kometerna
af kort omloppstid bär hans namn. Han var medlem af
styrelsen för Astronomische gesellschaft och utgaf
sedan 1865 dess tidskrift, »Vierteljahrsschrift».
K. B.

Vinnerstad, socken i Östergötlands län, Aska
härad. Areal 2,085 har. 916 innev. (1892). V. utgör
ett regalt pastorat, Linköpings stift, Aska kontrakt.

Winnipeg [oi’n-], af ojibwayspr. win, smutsig,
och nipi, vatten. 1. Sjö i britiska Nord-Amerika,
omkr. 23,290 qvkm., ligger på omkr. 191 m. höjd,
ungefär mellan 50° och 54° n. br., till större delen
i prov. Manitoba, till en
mindre del (norra tredjedelen) i territorierna
Saskatchewan och Keewatin. Den har en längd af 450
km., en bredd af 10–100 km., men ett obetydligt
djup (högst 22 m.), liksom de flesta sjöarna i
dessa trakter. Dess vattenområde är högst betydligt
(omkr. 1,1 mill. qvkm.). Dess största tillflöden äro
från s. ö. Winnipeg river, som utgör afloppet för Lake
of Woods, och med hvilken English river från Lonely
lake förenar sig, från s. Red river of the North (se
Red river 2), från v. Dauphin river, hvilken utgör
det sista gemensamma utloppet för sjöarna Winnipegosis
(Lilla W.), Manitoba och S:t Martin, samt Saskatchewan
(se d. o.). Hela denna vattenmassa afflyter till
Hudson bay genom Nelson river, som egentligen är
namnet på endast nedre delen af den följd af sjöar
och floder, som utgöra förbindelseled mellan W. och
Hudson bay. – 2. Hufvudstad i prov. Manitoba, vid Red
rivers och Assiniboines förening samt vid Kanadiska
Pacific-banan, hvarjämte fem andra jernvägslinier
utgå från staden. Denna var 1871 endast en by med 240
innev., men sedan den transkontinentala jernvägen
började anläggas, har den genom invandring sett
sin befolkning ökas ofantligt hastigt. W. blef
stad 1873 samt hade 1881 7,985 innev., 1886
20,238 och 1891 25,642 innev. Tack vare sina
jernvägsförbindelser, som årligen vinna i utsträckning,
utgör den Nordvest-territoriernas handelscentrum och
har ett universitet (som af Dominions regering fått
öfver 600 qvkm. jord), med 4 colleges.

Vinnitsa, stad i ryska guvern. Podolien, vid Bug
och jernvägen mellan Kiev och Odessa. Omkr. 20,000
innev. Betydande spanmålshandel på Odessa.

Vin- och byggnadssäd, kamer. Då de delar af
kyrkotionden (se d. o. samt kronotionde), som
utgått till biskopen, sockenkyrkan och de fattige,
under Gustaf I:s regering indrogos till kronan, fingo
kyrkorna behålla en mindre del deraf undern amn af
vin- och byggnadssäd, hvilken i kronans räkenskaper
sedermera upptagits under afkortningstitel (se
Afkortning). Enligt de bestämmelser, som intill
senare tider varit gällande för kronotiondens
och den derunder hörande vin- och byggnadssädens
utgörande, erlades denna sistnämnda af vederbörande
tiondeskyldiga inom socknen till kyrkan, och i
händelse vin- och byggnadssäden ej var tillräcklig för
behofvet, skulle församlingarna sjelfva sammanskjuta
hvad som ytterligare erfordrades, dervid ingen fick
frikallas (jfr Vinören). Dessa stadganden ändrades
genom k. förordn. d. 23 Juli 1869 sålunda, att jämväl
denna del af tionden skulle med ingången af år 1871
indragas till statsverket emot årlig ersättning till
kyrkorna efter medelmarkegångspris samt stadgad
forsellönsersättning. Skatteregleringskomitén
föreslog 1882, att i sammanhang med kronotiondens
afskrifning statsverket måtte befrias från
skyldigheten att utbetala ersättning för vin- och
byggnadssäden samt kyrkorna hållas skadeslösa på
det sätt att församlingarna förbundes att hvar till
sin kyrka betala nämnda ersättning. Detta förslag
afstyrktes emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free