Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virgin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ogifta. Vid iråkad fattigdom fingo de underhåll af
kyrkans tillgångar.
Virginia [vördji’nja], Virginien, en af de
13 gamla staterna i nord-amerikanska unionen,
ligger emellan 36° 31’ och 39° 27’ n. br. samt
75° 13’ och 83° 37’ v. lgd från Greenw. samt
begränsas i s. af Nord-Carolina och Tennessee,
i v. och n. v. af Kentucky och Vest-Virginien,
i n. och n. ö. af Maryland samt i ö. af Atlantiska
hafvet. Arealen utgör 109,940 qvkm. Med afseende på
sin naturbeskaffenhet delas V. i sju hufvuddelar:
det låga kustområdet, Tidewater V., af qvartära och
tertiära bildningar, som sträcker sig längs hafvet
omkr. 150 km. inåt land till kustflodernas nedre fall,
och som genom Chesapeakeviken samt floderna Potomacs,
Rappahannocks, Yorks och Jame’s stora sestuarier är
deladt i fem stora halföar; Midland V., v. om det
förra, till foten af den atlantiska kustkedjan, den
brutna östra kedjan af appalachiska bergssystemet,
med en höjd af 30–60 m. i ö. och 200–240 m. i v.,
djupt fåradt af floddalarna; Piedmont V., af 30–50
km. bredd och 90–300 m. höjd, mellan Coast range
och Blue ridge; Blue ridge V., omfattande den stora
bergskedjan af samma namn med dess platåland af 275
till 1,600 m. höjd; Virginia valley, längddalen
mellan Blue ridge och Kittatinny l. Great North
mountain i v., med en höjd af 150–750 m.; Appalachia
eller V:s del af de egentliga Appalacherna, v. om
ofvannämnda dal, bestående af långa, parallella,
raka bergskedjor (många mer än 1,200 m. höga) med
mellanliggande smala dalar af 240–800 m. höjd,
samt slutligen den transappalachiska platån,
en del af det stenkolsförande platålandet v. om
Appalacherna. V. är kändt för sin klara och rena
luft samt frihet från stormar; dess vintrar äro
korta, perioderna för växtlighet och skörd långa,
och klimatets sundhet intygas af dess kraftfulla
och långlifvade befolkning. Statens läge och fysiska
byggnad gifva en stor omvexling åt dess klimat. Öarna
och halföarna vid kusten hafva öklimat. Slättlandet
är varmt tempereradt. Piedmont och den stora
dalen hafva ett typiskt mildt tempereradt klimat,
och Blue-ridgeplatån, de högre dalarna samt
appalachiska platålandet hafva en likformigt sval
temperatur. Årstemperaturen för staten är 13,3° C.,
varierande mellan 9° i v. och 18° i ö.
Temperaturvexlingarna äro stora, men icke så plötsliga eller så
ytterliga som i staterna i n. ö. och n. v. Jordmånens
beskaffenhet gestaltar sig olika efter de orografiska
förhållandena. Den lägre kuststräckan, med en
mängd »swamps» (träsk) och andra stillastående
vatten vid de långsamt framrinnande floderna,
består af mager sandjord, till stor del upptagen af
»pine-barrens» (barrskogar). Midland och Piedmont
V. hafva bördig jord i synnerhet i floddalarna,
och der odlas företrädesvis tobak, hvete, majs,
bomull samt frukter af olika slag (vindrufvor
och sydfrukter). I de bergiga trakterna utgör
ladugårdsskötsel hufvudnäringen jämte jordbruk. Mer
än 50 proc. af den arbetande befolkningen sysselsatte
sig 1880 med jordbruk. Omkr. 77 proc. af hela arealen
voro s. å. fördelade
mellan 118,517 farmer, men endast 43 proc. af
dessa voro odlad jord. Farmerna voro taxerade
till omkr. 221,5 mill. doll., kreaturen å dem
(219,000 hästar, 686,000 nötkreatur, 500,000
får, 956,000 svin m. m.) till 26 mill. och deras
afkastning till omkr. 45,7 mill. doll. Skogarna
lemna en betydande afkastning af byggnadsvirke,
harts och lönnsocker (1880: 40,000 kg. socker
och 300 hl. melass). Bomullsskörden (13,500 balar)
värderades 1884 till 39 mill. doll., och tobaksskörden
uppgick s. å. till 45 mill. kg. Bergsbruket och
jernhandteringen lemnade 1886 omkr. 1 mill. ton
stenkol, 156,000 t. tackjern, 40,000 t. valsadt jern,
21,000 t. spik, 20,000 t. manganjern jämte pyrit,
salt, gips, bly, zink, granit, skiffer, cement
m. m. Industrien, förut obetydlig, utvecklades
först på 1870- och 1880-talen. 1880 funnos 5,710
industriella anläggningar, med 40,184 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 52 mill. doll. (1885: 75
mill.). Jernvägarna hade 1888 en längd af 4,086 km. –
Folkmängden var 1790, med inbegripande af det numera
frånskilda West Virginias, 748,000 pers. 1870 räknade
V. ensamt 1,225,163 innev, och 1890 1,655,980 innev.
(deraf öfver 600,000 negrer). Invandringen till V. är
obetydlig. Med afseende å bekännelsen är större
delen af befolkningen baptister. Antalet skolor
var 1887 7,140, deraf 458 voro högre läroanstalter
(ett statsuniversitet i Charlottesville samt flere
privata colleges). Utgifterna för de offentliga
skolorna uppgingo till 1,381,700 doll. Enligt
författningen af 1869 utöfvas lagstiftningsmakten af
en generalförsamling, bestående af 100 deputerade
och 40 senatorer, hvilka sammanträda hvartannat år
i hufvudstaden, Richmond; den verkställande makten
utöfvas af en för 4 år vald guvernör. Till kongressen
sänder V. 2 senatorer och 10 representanter. Den
beskattningsbara förmögenheten uppgick 1886 till
340,76 mill. doll. Statens inkomster voro 2,77
mill. och dess utgifter 2,75 mill. doll. Statsskulden
var 1890 34,2 mill. doll. (större än i någon annan
stat i unionen). – Chesapeakeviken besöktes sannolikt
af Caboto 1498. När den af engelsmannen Raleigh 1584
utsända expeditionen hemförde lofprisande skildringar
af trakten kring Albemarlesundet, vardt hela landet
kalladt Virginia till den jungfruliga (Lat. virgo)
drottning Elisabets ära. Det första ständiga nybygget
på Amerikas jord anlades vid Jamestown i V. 1607 af
ett hundratal nybyggare, ditsända af Sir Thomas Gates
and Comp., som 1606 fått privilegium att anlägga två
kolonier i V., men 1609 måste afstå sina privilegier
till Londonkompaniet. Åt detta skänkte Jakob I en
kuststräcka af 400 eng. mils längd på ömse sidor om
Point Comfort och allt land innanför denna kust,
»från haf till haf», samt åt dess kolonister alla
infödda engelsmäns rättigheter. Genom inflyttning från
moderlandet och innevånarnas idoghet lyckades kolonien
inom kort uppnå en jämförelsevis hög grad af välstånd
och ekonomiskt oberoende samt fick 1621 af kompaniet
en liberal författning. 1619 sålde ett holländskt
fartyg ett tjugotal negerslafvar i Jamestown, och
dermed var negerslafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
