Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigets upphörande. Konung Karl XI lät nedanför
slottsruinen anlägga ett par »kronokalkugnar», och
i dem blef ruinen till största delen förvandlad
till kalk, som användes vid uppförandet af
Stockholms slott och några offentliga byggnader
i Karlskrona. De mycket grofva murpartier, som
ännu qvarstå, äro delar af den forna »frustugan»
(sydvestra hörnet) och södra slottsmuren. Genom
sitt höga läge på klinten beherskande hamnens södra
del, var slottet med sina starka murar, många torn,
skansar och palissaderade vallar på sin tid ansedt för
en af de förnämsta fästningarna i Norden. I slottet
fanns ett kapell (»slottskyrkan»). – Slätten utanför
V., Visborgs slätt, är öfningsfält för Gotlands
infanteriregemente.
Visborg, grefve af (grefvinna af), ärftlig titel jämte
luxemburgskt adelskap, som storhertigen af Luxemburg
d. 2 April 1892 förlänade sin halfsysters son prins
Oskar Bernadotte och hans gemål samt deras lagliga
bröstarfvingar (namnet valdt med anledning deraf att
prinsen förut burit titeln hertig af Gotland). I
svenskt statsråd i Okt. s. å. gaf K. M:t prins
Bernadotte tillstånd att mottaga denna värdighet och
titel samt dermed följande vapensköld.
Visborgs slätt. Se Visborg.
Visbur (Isl. Visburr), Nord. sagohist., var enligt
Snorres framställning i Ynglingasagan en svensk
konung, son af Vanlande. Sedan han förskjutit
sin gemål och sina båda söner med henne, Gisl
(»skidstaf») och Öndurr (»skida»), kommo desse
vid 12 och 13 års ålder för att af V. utkräfva
moderns giftorätt. Då denne afslog deras begäran,
anlitade de mot honom trolleri och samlade folk,
med hvars tillhjelp de brände sin fader inne. Denna
Snorres berättelse stöder sig ytterst på en af Snorre
säkerligen i många afseenden missuppfattad strof i
den norske hofskalden Tjodulfs (se denne) genealogiska
qväde »Ynglingatal». Sagan om V. (ordet betyder »vis
son») är utan tvifvel från början identisk med den
snarlika om hans fader, Vanlande (d. v. s. »vanernas
landsman»), som ihjeltrollas af sin finska gemål
Drifva, dotter af Snö, liksom ock med en tredje
version af samma historia, den om V:s sonsons
sonsons son Agne (se denne), hvilken till följd
af trolldom bringas om lifvet af sin finska hustru
Skjalf (»darrning»), dotter af Froste (»frost»). Till
grund för Vanlande-Visbur-Agne-sagan ligger troligen
en gammal, äfven i Eddadikterna »Skirnismál» och
»Fjölsvinnsmål» behandlad myt om huruledes den från
vanernas land komne solguden Freyr befryndar sig med
frostgudomligheterna, men genom denna förbindelse
till sist föranleder sin egen död. Se vidare
A. Noreen: »Mytiska beståndsdelar i Ynglingatal»
(i »Upsalastudier tillegnade Sophus Bugge»,
1892). – Dramatiskt har Visburs saga behandlats af
Stagnelius och Ling. Ad. N-n.
Visby, stapelstad vid Östersjön, på Gotlands
nordvestra kust, säte för Gotlands läns- och
stiftsstyrelse samt militärbefälhafvaren på Gotland,
ligger, omgifven af en väldig ringmur, till större
delen på strandsluttningen och till en mindre del
på den ofvanför liggande
högslätten (högsta punkten inom staden är 38,9 m. öfver
hafvet). Dess klimat antages vara det mildaste i
Sverige och mildare än i något land under samma
breddgrad (59° 39’ n. br.). Medeltemperaturen är
+ 6° C.; hafsvattnets sommartemperatur vexlar
emellan + 8° och + 20° C. Staden omfattar ett
område af 2,031 har, hvaraf sjelfva stadsplanen
upptager 70 har. Innevånarnas antal har ifrån
3,577 år 1810 ökats till 5,443 år 1850, 6,167 år
1870 och 7,154 år 1892. Taxeringsvärdet uppgick
1892 till 6,204,100 kr., deraf 437,200 kr. för
jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro
1891 bokförda till ett värde af 877,903 kr.,
skulderna till 735,964 kr. S. å. utdebiterades
för kommunala behof kr. 6:33 för hvarje krona
bevillning till staten. Såsom enda staden på Gotland
är V. naturligtvis hufvudorten for öns handel,
industri och sjöfart. 1891 funnos 713 handlande,
med 76 biträden, 139 handtverkare. med 127 arbetare, 8
fabriker (deribland en cementfabrik), med 300 arbetare
och nära 300,000 kr. tillverkningsvärde. Hamnen,
som till större delen är konstgjord, sedan den
gamla inre hamnbassängen uppgrundats och blifvit
fylld, är jämförelsevis trång och dålig samt lemnar
ej tillträde för fartyg af större djupgående än
3,5 m. Dock bör anmärkas, att densamma, sedan på
1800-talet genom byggandet af en dyrbar vågbrytare
bildats en yttre hamn (4,3–3,7 m. djup), betydligt
förbättrats emot hvad den under århundraden varit. Pr
1891 ankommo och afgingo 1,039 fartyg om tillsammans
182,402 tons drägtighet och inflöto i harnnafgifter
nära 42,000 kronor. Stadens egen handelsflotta
utgjordes s. å. af 19 fartyg, mätande tillsammans
3,523 tons. På sjömanshuset voro inskrifna 95
fartygsbefälhafvare och 505 man sjöfolk. Genom
jernväg till Hemse står V. (sedan 1878) i förbindelse med
de inre delarna af ön. Förbindelsen med fastlandet
(Stockholm, Norrköping, Kalmar) underhålles under
seglationstiden genom flere ångfartyg, vintertiden
hufvudsakligen genom två af postverket understödda
ångbåtar, hvilka alternativt anlöpa Vestervik och
Stockholm eller, i händelse af ishinder, Öland eller
annan tillgänglig plats. Derest under särdeles stränga
vintrar (såsom 1881 och 1893) all ångbåtsfart för
någon tid måste upphöra, eger ingen annan förbindelse
rum med fastlandet än medelst telegrafkabeln (från
Kronvalls fiskeläge, 1,25 mil s. om Klintehamn) öfver
Öland till Kalmar; vid dylika undantagsfall nedsättes
telegramportot till hälften. Äfven med Slitehamn
står V. i telegrafisk förbindelse, och sedan 1882
tillhör det Gotlands telefonförening. Offentliga
inrättningar äro: afdelningskontor af riksbanken
(1851), Gotlands enskilda bank (1869), Gotlands
hypoteksförening (1851), sällskapet D. B. W:s
sparbank, badinrättning, hospital för sinnessjuka,
sjukhem, lasarett, högre allmänt läroverk, högre
flickskola, navigationsskola, två slöjdskolor,
folkskolor. Staden har 3 boktryckerier, från
hvilka utgifvas 9 tidningar och tidskrifter,
bl. a. tidningarna »Gotlands Allehanda», som utkommer
4 gånger, »Gotländingen» 3 ggr, »Gotlandsposten»
2 ggr och »Gotland» 1 gång i veckan. V. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
