Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viskaholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Visnum. 1. Härad i Värmlands län, ingår i
Öster-Sysslets domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Visnum, Visnums-Kil, Rudskoga, Södra
Råda och del af Nysund. Areal 50,209 har. 9,079
innev. (1892). – 2. Kontrakt i Karlstads stift,
omfattar dels de fem pastoraten Karlskoga och
Karlsdals och Degerfors kapell; Bjurtjärn; Visnum
och Visnums-Kil; Kristinehamns stad och Varnum;
Rudskoga och Nysund; dels Södra Råda församling,
annex till Amnehärad i Skara stift. Areal 1,686
qvkm. 33,807 innev. (1892). – 3. Socken i Värmlands
län, Visnums härad. Areal 17,055 har. 3,473
innev. (1892). V. bildar med Visnums-Kil ett
konsistorielt pastorat, Karlstads stift, Visnums
kontrakt.
Visnums-Kil, socken i Värmlands län, Visnums
härad. Areal 9,432 har. 1,330 innev. (1892). Annex
till Visnum, Karlstads stift, Visnums kontrakt.
Visp l. Vispach, köping i schweiziska kantonen Valais,
657 m. öfver hafvet på högra stranden af floden V.,
2 km. från dess förening med Rhône, och vid jernvägen
mellan Brieg och Genèvesjön. Omkr. 800 innev. –
Floden Visp, en vild glacierström, ofta farlig vid
högvatten, upprinner på Gornerglacieren nedanför Monte
Rosa på 1,840 m. höjd, strömmar i nordöstlig riktning
genom Zermattdalen och förenar sig vid Stalden med
Saas-Visp, som upprinner ö. om den förra, på Monte
Moro, och strömmar igenom Saasdalen. Båda dalarna
äro utgångspunkter för utflykter i de omgifvande
högalperna.
Wispel, tyskt spanmålsmått, som var i bruk till 1871
och liksom scheffel-måttet hade mycket olika storlek i
olika land. Så var 1 wispel i Preussen = 24 scheffel =
13,2 hl. (men i grosshandel = 25 scheffel och såsom
hafremått = 26 scheffel), i Hamburg vanligen = 10
scheffel (= 20 preussiska scheffel) = 11 hl., men
för korn och hafre 2 1/2 gånger större o. s. v.
Visscher [fiss-cher]. 1. Roemer V., holländsk
literaturfrämjare. f. 1547, d. 1620, var en välburgen
köpman i Amsterdam. Vid sidan af D. Coornhert och
H. Spieghel verkade V. nitiskt för nyholländska
språkets renhet och stadgande, utmönstrandet
af franska och flamska ord samt de grammatiska
reglernas fastställande. Han var medstyresman för
den amsterdamska »rederijk-kamer» (se Holländska
literaturen och Holländska språket). I sitt gästfria
hem samlade han unga förmågor på vitterhetens,
musikens och målarekonstens områden. Der fingo
skalderna Vondel, Brederoo, Coster och Huygens
väckelser och handledning. V. hade tagit ett djupt
och äkta intryck af antikens bildning. Hans egna
verser vittna om förmåga af kärnfull korthet i
uttrycken. Under hans lifstid utgåfvos genom andras
försorg hans Zinnepoppen (1614; 4:de uppl. 1678)
och Brabbelingh (1614; ny uppl. 1669). – 2. Anna
Roemer V., den föregåendes dotter, f. 1584, fick en
utmärkt uppfostran och skötte sin faders hus till hans
död. Hon firades af en mängd skalder såsom mönster
för dotterlig hängifvenhet. 1623 blef hon gift med
D. Booth, efter
hvilken hon vardt enka 1640. Död 1651. Bland de
behagliga dikter, för hvilka hon gjorde sig känd,
märkas det beskrifvande poemet De roemster van
den Aemstel och Honderd christelijke zinnebeelden
(utg. 1854). – 3. Maria Tesselschade V., den
föregåendes syster, f. 1594, förde jämte sin syster
spiran i faderns berömda literära salong samt firades
för sin skönhet och sina talanger. Hon trädde 1622
i äktenskap med A. van Krombalg och vardt enka
1634. Död 1649. Hon företog bl. a. en öfversättning
på holländsk vers af Tassos »Gerusalemme liberata»,
hvilken dock blef ofullbordad. Hennes dikter och bref
utgåfvos samlade 1852. Hon sättes nära nog främst
bland Hollands skaldinnor.
Vissefjerda, socken i Kalmar län, Södra Möre
härad. Areal 26,266 har. 6,237 innev. (1892). V. utgör
ett konsistorielt pastorat, Kalmar stift, Södra
Möre kontrakt.
Visseltofta, socken i Kristianstads län, Vestra Göinge
härad. Areal 8,413 har. 1,336 innev. (1892). V. bildar
med Verum ett regalt pastorat, Lunds stift, Vestra
Göinge kontrakt.
Wissmann, Hermann von, tysk afrikaresande,
född i Frankfurt a. O. d. 4 Sept. 1853, blef 1873
sekundlöjtnant i ett mecklenburgskt infanteriregemente
och följde 1881 på uppdrag af Afrikanska sällskapet
i Berlin Pogge på dennes expedition till Afrika,
hvarunder de från Loanda drogo genom Muata Jamvos
rike till balubahöfdingarna Mukenge och Tsjingenge
och nådde i April 1882 Njangwe vid öfre Kongo. Medan
Pogge derifrån återvände till vestkusten, fortsatte
W. mot östkusten, som han nådde vid Saadani d. 15
Nov., jämte Serpa Pinto den förste europé, som korsat
Afrika från v. till ö. på så låg breddgrad. 1883
öfvertog han ledningen af en af Leopold II utsänd
expedition till Kongo-området. Från Malandje i
Angola ställdes färden till Mukenges residens vid
Lulua-strömmen. W:s uppgift var att följa denna till
Kassai och på denna nå Kongo. På grund af Stanleys
skildring af den under eqvatorn i Kongo utmynnande
Rukis stora vattenrikedom förmodade man, att detta
var Kassais nedre lopp. Med båtar och ett stort
följe af infödingar samt några européer (d:r Wolf
m. fl.) anträdde V. d. 28 Maj 1885 färden från den
vid Lulua af honom anlagda stationen Luluaburg utför
de nämnda floderna och nådde Kongo d. 9 Juli. De
praktiska resultaten af resan toro fastställandet af
Kassais lopp samt upptäckten af dess biflod Sankuru,
som dittills antagits vara en sjelfständig biflod
till Kongo, och af Kassais mynning 3° sydligare,
än man förut antog, på ett ställe, der en flod
med namnet Kwa hade sin mynning. Våren 1886 gick
W. åter i Kongostatens tjenst för att i baluba-landet
bilda ett stöd för kommande företag i södra delen af
Kongostaten, göra stammarna i ö. bekanta med deras
nya politiska ställning samt såvidt möjligt hindra
slafjagterna och slafhandeln. Han bröt upp från
Stanley Pool, undersökte jämte Wolf Kassai högre upp
än förra gången, öfvertog ledningen af stationerna
Luluaburg och Wolfshafen (vid Luebas och Luluas
förening), gjorde mot hösten s. å. en resa österut
för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
