- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1231-1232

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vistritza ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utnämndes 1873 till medicinalråd. Död d. 10
Jan. 1874. Likasom den ofvannämnde brodern egnade
W. sig åt rättsmedicinen, utgaf i förening med honom
skrifter i denna vetenskap (se ofvan) samt redigerade
Författningar angående medicinalväsendet i Sverige (2
bd, 1857–61; suppl. af D. M. C. Pontin, omfattande
tiden t. o. m. 1892). Dessutom offentliggjorde han
många större och mindre skrifter samt fortsatte
Sackléns svenska läkarehistoria (Sveriges
läkarehistoria. Nytt supplementhäfte,
1853; Ny
följd,
utg. tillsammans med A. J. Bruzelius och
C. Edling, I, 1872–73). Derjämte var W. mycket
anlitad i kommunala värf och var riksdagsman för
Stockholms stad vid sista ståndsriksdagen (1865–66).
R. T–dt.

Vistritza (Turk. Indje-Karasu, forntidens Haliakmon),
det slaviska namnet på en flod i södra Macedonien,
i de nuvar. turkiska vilajeten Janina och
Saloniki, uppstår ofvanför staden Boghasköi af
tvänne källarmar, af hvilka den vestra har sina
källor på östra sidan af Grammosberget och den
östra kommer från Kastoriasjön. Floden har först
syd-östlig riktning, hvarunder den upptager en
mängd bergsströmmar från Grammos, men tvingas
under 40 1/2° n. br. af Bunasaberget (1,588 m.) att
antaga nordöstlig riktning, hvarunder den, inklämd
mellan höga berg (Tsjervena i n., 1,848 m., och
Amarbes m. fl. i s.), mottager intet betydligare
tillflöde. Nedanför Veria når den kustslätten, antager
östlig riktning och faller ut i Salonikiviken 10
km. s. om Vardars mynning. Dess längd är omkr. 200
km., flodområde 7,128 qvkm. Det är den ombytligaste
och besvärligaste af Macedoniens floder. Den
öfversvämmar ofta sina stränder och har flere gånger
vexlat bädd. Den kallas också af slättboarna »den
galna floden». Fordom förenade den sig med Lydias
l. Ludias (Vardars biflod Karasmak), och nära byn
Klidi står till hälften begrafven i sanden en stor
båge, återstod af en romersk bro öfver Haliakmon.

Visttorp, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, Slättängs tingslag. Areal 2,756 har. 363
innev. (1892). Annex till Yllestad, Skara stift,
Vartofta kontrakt.

Vistula. Se Weichsel.

Visum repertum, Lat., »sedt (och) funnet». Se Likbesigtning.

Wiszniewski [visj-nje’vski], Michal Pruss, polsk
literaturhistoriker, f. i Galizien 1793, studerade
vid Edinburghs universitet, gjorde upprepade
resor i Frankrike och Italien, innehade 1830–46
professuren i historia och literaturhistoria vid
Krakovs universitet och dref derefter bankirrörelse
i Genua. Död i Nizza 1865. Hans stora verk Historya
literatury polskiej
(9 bd, 1840–60) följer polska
literaturens historia fram till 1600-talet. Bland hans
öfriga arbeten märkas Bakona metoda tlumaczenia natury
(Bacons metod för naturförklaring; 1834) och
Charaktery rozumow ludzkich (Menniskosinnets egenskaper,
1837). Tills. med Czacki utgaf W. »Pomniki do historyi
i literatury polskiej» (4 bd, 1835; Minnesmärken till etc.).

Wit, Jakob de, holländsk målare, f. i Amsterdam 1695,
d. derst. 1754, lefde och studerade i Antwerpen 1708–15,
hvilket medförde, att han invigdes i den der gällande, från
Södern härstammande stilen och formuppfattningen, hvartill
kom ett lefvande sinne för dekoration, så att han
egentligen icke visar något af den karakter, som
tillhör det äldre nationella måleriet i Holland. Han
är fulländaren i Holland af det dekorativa måleriet
med grått i grått, som härmar relief i sten, ofta
till illusion. Det förnämsta han gjort i denna art
finnes i det forna rådhuset, numera k. palatset i
Amsterdam. Dessutom finnas goda prof af hans konst
i Dresdens och Kassels gallerier, i Amsterdams,
Rotterdams, Haarlems museer och på flere andra ställen.
C. R. N.

Vita, Lat., lif, lefnad, vandel; lefnadsteckning. –
Vita ante acta, föregående lefnadsförhållanden
eller vandel. – Vita brevis, ars longa, »lifvet
är kort, men konsten är lång», den till ordspråk
vordna öfversättningen af Grek. Ho bios brachys,
he de techne makre,
början af Hippokrates’ första
aforism. Se vidare Hippokrates, sp. 1262. – Vita
cleri evangelium populi,
presterskapets lefverne
är menighetens evangelium. – Vita somnium breve,
lifvet är en kort dröm. – Vitam impendere vero,
egna sitt lif åt sanningen (Juvenal. IV. 91).

Vita Catharinae, den förkortade titeln på den första
bok, som trycktes i Sverige (Stockholm 1483). Boken
handlar om den heliga Birgittas dotter Katarina. Se
Inkunabler.

Vital, vital- (Lat. vitalis, af vita, lif),
lifs-, som hör till eller kännetecknar lifvet; som
tjenar till lifvets bevarande; som är orsak till
lifvet; maktpåliggande, i främsta rummet vigtig
(t. ex. vitalfråga). – Vitalitet, lifsduglighet,
lifskraftighet (se Medellifslängd, sp. 1196).

Vitalianer. Se Hättebröder.

Vitalianus, påfve 657–672, född i Kampanien, är
föga känd och af ringa betydelse. I den häftiga
monoteletiska striden, som då pågick, intog påfven,
kejsaren till behag, en passiv ställning. Den
ständiga striden mellan episkopatetr och papatet
störde äfven V:s lugn. Då V. afsatte och bannlyste
biskop Maurus af Ravenna, som icke ville böja
sig under påfvens primat, bannlyste Maurus i
sin tur påfven och satt qvar på sin biskopsstol.
J. P.

Vitaliebröder. Se Hättebröder.

Vitalis, psevdonym för skalden Erik Sjöberg.

Vitalism (af Lat. vita, lif), den åsigt, enligt
hvilken lifvet eller lifskraften är närvarande i allt
såsom dess innersta väsende eller åtminstone inom det
organiska utgör en sjelfständig princip, som ej kan
på något sätt förklaras ur det döda. Huvudrepresentant
för denna åsigt inom den nyare filosofien är
Schel-ling. – Inom medicinen har under namnet
vitalism funnits en riktning, som ville förklara
de vitala processerna, såväl helsa som sjukdom,
icke, såsom den s. k. »iatromekaniska skolan», ur
fysiska, kemiska och mekaniska lagar, utan ur en
immateriel princip, en viss lifsprincip: »archeus»
(se d. o.; van Helmont, d. 1644) eller »anima»
(Stahl, d. 1734; se Animism) eller »sensibilitas»
(Bordeu, d. 1776). En af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free