Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vladimir-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framgång för V. Han var gift 1) sedan 1637 med sin
kusin ärkehertiginnan Cecilia Renata af Österrike
(f. 1611, d. 1644), moder till 3 barn, af hvilka två
dogo unga och ett var dödfödt, och 2) sedan 1645 med
prinsessan Lovisa Maria af Mantua (f. 1611, d. 1667),
som 1649 gifte om sig med V:s halfbroder Johan
Kasimir. V. afled i Merecz d. 10 Maj (g. st.) 1648.
1–3. Hjr.
Vladislav, konungar af Böhmen. Se Vladislav, konungar
af Ungern.
Vladislav (Magyar. László, Lat. Ladislaus), konungar
af Ungern. De ungerske konungarna V. af inhemsk
slägt benämnas alltid Ladislaus (László) och hafva
sin oafbrutna nummerföljd, medan konungarna af
den jagellonska (polska) ätten benämnas Wladyslaw
(Ulászló) och hafva sin egen ordningssiffra. –
1. Ladislaus I den helige, konung Bela I:s son,
efterträdde 1077 sin broder Geisa på tronen samt var
en kraftig och för kristendomens befästande nitisk
herskare. Han afled d. 30 Juli 1095 och kanoniserades
d. 27 Juni 1192. – 2. Ladislaus II, konung Bela II:s
son, regerade Sept. 1161–Febr. 1162. – 3. Ladislaus
III, konung Emriks son, regerade Dec. 1204–Maj
1205. – 4. Ladislaus IV kumanen (Kún László),
Stefan V:s son, regerade 1272–90. – 5. Wladyslaw
(I), af jagellonska huset, konung af Polen (såsom
sådan W. III) och Ungern. Se Vladislav, polska
konungar 3. – 6. Ladislaus V postumus, konung
af Böhmen och Ungern, son af konung Albrekt af
Habsburg och kejsar Sigmunds dotter Elisabet,
föddes efter faderns död (d. 27 Okt. 1439) och
blef 1440 Böhmens konung samt var derjämte konung i
Ungern, der dock V. 5 var regerande konung 1440–44
och makten sedermera utöfvades af Johan Hunyadi
till dennes död, 1453. L. afled 1457 (se Ungern,
sp. 1369–70). – 7. Wladyslaw (II), konung af Böhmen
och Ungern, den föregåendes systerson, tillhörde
jagellonska huset och var son af polske konungen
Kasimir IV. Han föddes 1456 och blef d. 27 Maj 1471
konung Podiebrads efterträdare på Böhmens tron. Han
nödgades 1479 åt Ungerns segerrike konung Mattias
Corvinus afträda Mähren, Schlesien och Lausitz, ja
inrymma honom successionen i Böhmen. Då Mattias 1490
afled, valdes V. af Ungerns magnater till konung af
Ungern. Han afled d. 13 Mars 1516. W. förmäldes 1501
med Beatrice af Este och efterlemnade sonen Ludvig,
som efterträdde honom på Böhmens och Ungerns troner,
och dottern Anna, gift med ärkehertig Ferdinand
af Österrike, som efter Ludvigs död (1526) blef de
bägge landens konung. Se vidare Böhmen, sp. 1458,
och Ungern, sp. 1370–71.
Vladislav (Lat. Ladislaus, Ital. Lanzilao), konung
af Neapel, var son af konung Karl III af Neapel
och (sedan 1385) Ungern samt uppsteg efter det
ungerska motpartiets mord på fadern 1386 på Neapels
tron, till en början under sin moder Margaretas
förmynderskap. Med påfven Bonifacius IX:s bistånd
lyckades V. 1400 stadga sin makt i det af anarkien
hemsökta Neapel och kasjtade sig derefter i spetsen
för en stark legohär in i Italiens angelägenheter,
intog Rom och
tycktes skola lägga hela Italien under sig, då han
dog, barnlös, 1414. Han efterträddes af sin syster
Johanna II.
Vladivostok, hamnstad i Sibiriska kustprovinsen och
Rysslands förnämsta flottstation vid Stilla hafvet,
ligger på den i Peter den stores vik af Japanska
hafvet utskjutande halfön Muraviev vid en liten vik,
som ryssarna kallat Gyllene hornet (Zolotoj rog)
och som skyddas af framför liggande öar, af hvilka
den största är Kozakevitj. Det smala sundet mellan
denna ö och halfön kallas Östra Bosporen och har
ett djup af 12–20 m., medan Gyllene hornet har 5–12
m. djup. Ehuru beläget ungefär på samma breddgrad som
Marseille, har V. en årstemperatur af knappast +
4°, och ehuru hela viken aldrig tillfryser, bildas
dock vid stränderna is, som håller fartygen bundna
en eller annan månad. God tillgång på skeppsvirke
finnes i trakten. Peter den stores vik undersöktes
först 1852 af franska korvetten »Capricieuse» och
kallades Golfe d’Anville samt derefter närmare af
engelsmän 1855, som gåfvo den namnet Victoria bay, och
af ryssarna 1859. En militärpost anlades 1861. 1870
bestämdes platsen till hamn för Stillahafs-flottan
(i st. f. Nikolajevsk), och 1886 hade staden
omkr. 12,500 innev., till större delen militär. Sedan
1871 står staden genom telegrafkabel i förbindelse
med Nagasaki och Shanghai och genom landlinie öfver
Chabarovka med Europa.
Vladyka (vladik), ett slaviskt ord, som betyder
»herre» och bland de slaviska folken användes såsom
höflighetstitel på en biskop (jfr Monseigneur). I
Montenegro kallades fursten till 1852 vladyka, emedan
han förenade den kyrkliga och verldsliga makten i sin
person, men numera, sedan han upphört att innehafva
biskopsvärdigheten, benämnes han knes.
Vlasta. Se Böhmiska qvinnokriget.
Vleeschouwer [fles-chauer], Louis, belgisk författare
på flamländska och publicist, f. 1810 i Antwerpen,
var språklärare i Amerika 1828–34, studerade
derefter medicin i Paris och Berlin, men öfvergick
till skriftställarebanan 1840. Han redigerade
1844–47 »Handelsblad» i Antwerpen, uppsatte 1845
skämttidningen »De roskam» (egentl. Ryktborsten),
som 1848 omstöptes till »Het vaderland», och 1847
den literära tidskriften »De broederhand», utgaf
1851–60 »Journal d’Anvers» och var derefter redaktör
af det satiriska bladet »Reinaert de Vos». Död
1866. V. verkställde en förträfflig öfversättning af
Göthes »Faust» (1842; 2:dra uppl. 1864) och införde
med sitt arbete Stukken en brokken (1851) skissboken
i den flamska literaturen.
Vlerick. Se Ulerick.
Vlieger [fliger], Simon de, holländsk målare,
f. omkr. 1600 i Rotterdam, utbildade sig förnämligast
efter sin föregångare Johannes Porcellis och arbetade
först i Rotterdam, 1634–40 i Delft och derefter i
Amsterdam, der han dog 1660. V. var hufvudsakligen
sjömålare, men försökte sig också med landskap. I sina
första arbeten målade han ännu grått och entonigt
såsom vissa flamska mästare, men utvecklade sig
sedermera till en fin iakttagare af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
