Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vladimir-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafvets utseende vid den holländska kusten, med
solig och lysande luftstämning. Hans taflor äro
icke sällsynta. En af de äldre är Storm på hafvet
(1624, i Petersburgs Eremitage); dernäst komma Haf
i lätt rörelse (1631, i Berlins museum), Sjöslag
mellan nederländska och spanska flottorna (1633,
i Amsterdams Rijksmuseum) och Flottans ankomst till
Vlissingen (i Eremitaget, Petersburg). Till hans
fullt mogna tid höra hans »lugna bilder från hafvet»,
såsom en från 1649, i Wiens kejs. galleri, en från
1654, i Schwerins museum, i Köpenhamn tre, af hvilka
floden Maas vid Rotterdam och Skepp på Zuiderzee äro
hufvudbilder, under det att den tredje, en mindre
tafla, daterad 1660, tillhör hans sista arbeten. Äfven
i England finnas taflor af honom; de flesta träffas
dock i Tysklands mindre samlingar. Sveriges
Nationalmuseum eger af honom Fiskarebåtar i
lugnväder vid stranden. – V:s landskapsbilder äro
dels raderingar, dels äfven oljetaflor, ehuru
mycket sällsynta, af hvilka en, Fågelskyttar
i ekskog, finnes i Sveriges Nationalmuseum.
C. R. N.
Vlieland [fliland], en af de vestfrisiska öarna
utanför Zuiderzee, tillhörig Nord-Holland, genom
Eijerlandsche Gat skild från ön Texel i s. v. och
af Vliestrom från Terschelling i n. ö. Den är 28
qvkm. stor, har omkr. 750 innev, och ett fyrtorn nära
nordöstspetsen. Ön var förr en del af Texel.
Vliessingen l. Vlissingen [flis-], Fr. Flessingue,
Eng. Flushing, fordom starkt befäst stad
i nederländska prov. Zeeland, på södra kusten af ön
Walcheren, ligger vid mynningen af den derst. öfver
4 km. breda Wester Schelde l. De Hond och står
genom kanal i förbindelse med Middelburg midt på
ön och genom jernväg med landets jernvägsnät.
Omkr. 11,000 innev. Stadens hamn, förr krigshamn,
ombyggdes 1865 till en första klassens handelshamn,
som öppnades 1873. Den består af en yttre hamn af
14 har, 6,7 m. djup vid lågvatten, och två inre hamnar
af tillsammans 12 har och 8,3 m. djupa. Hamnmynningen
är 180 m. bred, och slussen mellan den yttre
hamnen och de inre bassängerna är 20 m. bred.
Kajerna, af basalt, hafva
2 km. längd. Hamnen är så byggd, att
den lätt kan utvidgas, när handeln fordrar
det. Dessutom finnes skeppsvarf. – Före 15:de årh. var
V. blott en by. Sedan vattengueuserna 1572 intagit
Brielle, var V. den första nederländska stad, som
höjde upprorsfanan mot Spanien och erkände prinsen
af Oranien. Jämte Brielle och Kaminekens lemnades
den 1585 som pant till drottning Elisabet för
penningförsträckningar och hölls besatt af engelska
trupper till 1616. Den 17 Aug. 1809 kapitulerade
fästningen, efter ett fruktansvärdt bombardement,
åt engelsmännen under general Chatham och amiral
Strachan, hvilka vid aftåget i Nov. förstörde
fästningsverken och alla större etablissement,
som Napoleon der anlagt. Detta var enda
resultatet af den ståtliga expeditionen mot Walcheren
(se d. o.), hvilkens egentliga mål var Antwerpens
eröfring. I V. föddes 1607 den holländske amiralen
de Ruyter, åt hvilken en staty restes nära hamnen
1841.
Vliet [flit], holländsk målareslägt. – 1. Willem
van der V., f. i Delft 1584, d. derst. 1642, målade
porträtt, af hvilka exempel finnas i Bruxelles’
museum och i Gallerie Liechtenstein i Wien. –
2. Hendrik Willemsz v. d. V., den föregåendes son,
f. i Delft, blef 1632 medlem af stadens målaregille
och dog derst. senast 1650. Enligt Woermanns åsigt
härstamma från honom en tafla, Soldat med sin familj,
signerad »H. van der Vliet anno 1647» (i Köpenhamn),
och en genretafla, Sömmerska, signerad »H. van der
Vliet 1650» (i Berlin). – 3. Hendrik Cornelisz
van Y., f. 1611 (1612) i Delft, d. derst. 1695,
brorson af V. 1, var lärjunge till Mierevelt och
målade porträtt, men hufvudsakligen arkitekturbilder,
nämligen interiörer. Af hans porträtt må nämnas ett
Damporträtt (1663, i Amsterdams Rijksmuseum) och
ett Qvinligt porträtt (1671, i Haarlems museum);
dock äro bägges ursprung beroende på riktigheten
af uppgifterna om V. 2 och hans död. Deremot finnas
många arkitekturbilder af hans hand, utomordentligt
klara och fint stämda innanperspektiv af hvitmenade
holländska kyrkor, endast öfverträflade af Em. de
Wittes liknande framställningar, och han var
en tid verksam i Delft. Arbeten af denna art
finnas på många håll, i Wien, Haag, Amsterdam,
Schwerin, Leipzig, Rotterdam o. s. v. I Sveriges
Nationalmuseum finnes en, Det inre af Nieuwe Kerk i
Delft med Vilhelms af Oranien grafvård, signerad och
ansedd såsom »ett bland mästarens bästa arbeten».
C. R. N.
Wloclawek [vlotslavek], stad i rysk-polska
guvern. Varsjav, vid venstra stranden
af Weichsel och vid jernvägen mellan
Varsjav samt Berlin och Danzig. Omkr. 22,000
innev. Spanmålshandel. V. anlades omkr. 1139 och
blef en vigtig handelsplats på grund af sitt läge
vid floden och stora landsvägen.
Wlodawa, stad i rysk-polska guvern. Siedlce,
vid venstra stranden af Bug. Omkr. 18,000
innev. Spanmålshandel.
Vloten [flå-], Johannes van, holländsk
literaturhistoriker, f. 1818, var en
tid gymnasielärare i Rotterdam och 1854–67
öfverlärare i holländska språket vid Atheneum i
Deventer, hvarefter han bosatte sig i Haarlem för att
egna sig åt historiska och literära forskningar. Död
1883. V. utgaf förträffliga handböcker i holländsk
literaturhistoria (bl. a. Beknopte geschiedenis der
nieuwere letterkunde, 1874 o. följ.) och arbeten öfver
fäderneslandets historia (bl. a. Nederlands opstand
tegen Spanje, 3 bd, 1858–72). Han fortsatte från 1875
Arends »Algemeene geschiedenis des vaderlands». Öfver
filosofen Spinoza skref han monografien Baruch
d’Espinoza (1862; ny uppl. 1871) m. m., och såsom
förfäktare af spinozismen uppträdde han, i arbetet
Over de leer der hervormde kerk en hare toekomst
(1849) m. fl. skrifter, såsom en häftig motståndare
till den herskande riktningen inom teologien.
Woburn [oobörn], stad i nord-amerikanska staten
Massachusetts, omkr. 15 km. n. v. om Boston. 11,750
innev. (1885). Garfverier och skofabriker. Staden
anlades 1642.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
