Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring / 1309-1310 (1893) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wohlau ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fonautograf; genom system af stämgafflar med olika
tonhöjd har Helmholtz å andra sidan sökt reproducera
olika vokaler.

De för olika (tyska) vokaler förstärkta öfvertonerna
(resp. förstärkningsområdena) skulle enligt några
olika forskare vara följande (se tab. 1).

	u	o	a	ä	e	i	ö	ü
Donders	f1	d1	b1	– –	cis2	f3	– –	a2
Helmholtz	f	b1	c3	d2 + g3	f1 + b3	f + d4	f1 + cis3	f + g3
Auerbach	g–b f1	b1–c2e2 a1–c2	a2 f2–b2	a2 c2–d2	a2 g1–a1	f1 c2–a2	gis1–a1 f1–c2	e1–f1 g1–f2
Bremer	ges2–fis2 ges–h e2–g2	ges2–g2 ges1 ges2–fis2	a2–h2 – –	fis3–g3 d2 ges2–g2	a3 + es4 g1 fis1–g1	g4 g–a d1–e1	as3 ges1–g1 –	a3 – e1–fis1

Resultaten af olika forskares undersökningar skilja
sig emellertid så mycket, att inga detaljer ännu
kunna anses stå orubbligt fast. Analysen hindras i
hög grad genom svårigheten att med muskelkänsla och
öra säkert fasthålla en viss vokal.

Vokalernas system. Vokalerna indelas antingen efter
det intryck de göra på örat:
akustiska system, eller efter språkorganens ställning
vid deras frambringande: genetiska system.

A) Akustiska system.

Den äldsta indelningen (Hellwag 1781), senare inom
språkvetenskapen stödd af (det oriktiga) antagandet,
att det indo-europeiska urspråket egt blott de
tre vokalerna a, i, u, som derigenom fingo rang af
»urvokaler», har vanligen formen af en triangel (u =
tyskt-europ. u):



Modifikationer af denna triangel äro icke blott sådana
uppställningar, som hafva basen nedåt och a öfverst
eller raden u–i vertikal, t. ex.

Brücke:

Böhmer:

utan äfven t. ex. Wintelers (upptagen af Noreen i
hans första arbeten):



Winteler vill emellertid genom sin uppställning
äfven gifva begrepp om vokalernas bildning, så
är t. ex. ö¹ bildadt med samma läppställning som o¹
och med samma tungställning som e¹. För att skaffa
plats åt vokaler, som hafva tungställningen u¹–a
och läppställningen &–i¹ (med & menas ett ä-haltigt
ljud), tillfogade Sievers (1876) en undre vertikal
serie o²–u¹ (deri bl. a. ryskt-polskt y skulle få
plats, och hvarigenom cirklarna bli slutna).

En förmedling mellan akustiska och genetiska system
utgör äfven Victors system (1887), likaså det af
Lyttkens & Wulff (1885) framställda (se tab. 2).

Första gruppens hufvudserie har jämförelsevis
konstant läppställning (utvikning af mungiporna),
med inom serien fortgående ökad, mer och mer främre
höjning af tungan. Andra hufvudserien har både läpp-
och tungställning föränderliga, med fortgående
ökad rundning af läpparna och ökad höjning af
tungan. Tredje hufvudserien har jämförelsevis konstant
tungställning, men föränderlig läppställning med
fortgående ökad rundning.

B) Genetiska system.

Ett sådant system är framställdt af A. M. Bell 1867. I
sin af Sweet modifierade form tar detta engelska
system sig ut på följande sätt (se tab. 3).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>