Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring / 1365-1366 (1893) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Voltigeurs ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Volume [-lym] och volumen. Se Volym.

Volumenometer, fys., apparat för bestämning af
kroppars, särskildt pulverformiga kroppars, volym. I
den form Regnault (1845) gifvit densamma består den
i hufvudsak af ett U-formigt glasrör, å hvars ena
sida finnas två fasta märken. Den inre volymen, v,
af det mellan dessa märken befintliga stycket af
röret uppmätes noga. Å samma sida kan vid rörets
ände en glasballong fästas. Qvicksilfyer ihälles,
så att det når upp till det lägre märket, medan
röret är öppet, och således ock når samma höjd
å U-rörets andra sida. Nu fastsättes glasballongen,
och qvicksilfver påhälles, tills det öfre märket
uppnås. Då ballongen är sluten, måste dervid höjden
i U-rörets andra skänkel vara ett stycke, h, högre
än i den med ballongen försedda, hvarvid h enligt
mariotteska lagen bestämmes ur eqvationen

(V + v) H = V (H + h),

der H är barometerhöjden samt V volymen af ballongen
och den del af röret, som befinner sig mellan denna
och öfre märket. Då H och h observeras, kan derur V
beräknas. Nu inlägges i ballongen den kropp, hvars
volym, x, skall bestämmas, och samma operation
verkställes på nytt. Är dervid den öfverskjutande
höjden h₁, erhålles

(V + v - x) H = (V - x) (H + h₁), d. v. s.

	Vh1 - vH
x =	––––––––––
	h1

E. S.

Volumeter, fys., ett slags, af Gay-Lussac konstruerad
areometer (se d. o.) af regelbundet cylindrisk
form. Medelst densamma uppmäter man derför direkt
den volym af en vätska, som väger lika mycket som
volumetern, och vätskans specifika vigt är omvändt
proportionel mot det stycke, som volumetern i densamma
nedsjunker. E. S.

Voluminös. Se Volym.

Volumnius, namn på en fornromersk slägt. En medlem
af densamma, Lucius V. Flamma, utmärkte sig under
Roms krig med de italiska folken såsom konsul 307
och 296 f. Kr. – Volumnia var hustru (ej dotter)
till Coriolanus (se d. o.).
R. Tdh.

Voluntär (Lat. voluntarius, af voluntas,
vilja), beroende af viljan; som genom viljan
bringas i rörelse eller hvila, t. ex. voluntära
muskler. Mots. involuntär.

Volusenus, Florentius, skotsk humanist i förra
hälften af 1500-talet, tillbragte en stor del af sin
lefnad i Frankrike och dog 1546. Han har lemnat sitt
namn till efterverlden genom den på vackert latin
skrifna dialogen De tranquillitate animi (Om själens
ro, 1543; ny uppl. 1751), hvari han utvecklar en
humant kristlig filosofi, som till vissa grundtankar
är befryndad med den tyska protestantismen.

Volut (Lat. voluta, af volvere, sammanrulla),
byygnadsk. Se Pelareordning, sp. 963 o. f.

Wolverhampton [ou’lvörhamtön], stad i engelska
grefskapet Stafford, 21 km. n. om Birmingham
och 26 km. s. om Stafford, vid flere kanaler och
jernvägar. 82,622 innev. (1891). Stadens hufvudgator
utgå från Queen Square och äro i allmänhet raka och
väl bebyggda. I
vester ligga vackra villaförstäder. Stadens äldsta
kyrka, kollegiatkyrkan S:t Peter, anlades 996, men
har undergått många förändringar och restaurerades
1862–65. Stadens latinskola stiftades 1515 (ny
lokal 1876). Andra mera framstående byggnader
äro stadshuset (1871), spanmålsbörsen (1851) samt
museets och konstskolans hus (1884–85). Belägen i
ett på stenkol och jernmalm rikt område, är staden
med sin omgifning ett hufvudsäte för den engelska
jernindustrien, men tillverkar föga eller intet af
sådana finare arbeten af jern, för hvilka Birmingham
blifvit ryktbart. Den eger masugnar samt jern-
och mässingsgjuterier, men dess specialitet är
tillverkning af alla slags verktyg och redskap för
yrkesmän samt byggnadssmiden af alla slag, förtenta
kärl och alla slags lackerade varor, som i W. hafva
sin förnämsta tillverkningsort. Derjämte finnas stora
kemisk-tekniska fabriker, färgerier, vagnfabriker,
tunnbindare-verkstäder, sågverk och qvarnar,
repslagerier, mälterier och bryggerier. Staden
kallades ursprungligen Hanton eller Hamtune, men fick,
sedan Ethelred II:s syster Wulfruna der anlagt en
presterlig stiftelse, namnet Wulfrunahamton (deraf
det nuv. namnet). Dess betydelse som fabriksstad är
af yngre datum.

Wolverin [ou’lvörin], Eng. Se Järfslägtet.

Volvocineae, bot., en familj af mikroskopiska
organismer, hvilka icke längesedan ansågos tillhöra
infusionsdjuren (jfr Klotdjur), men numera, efter
upptäckten af de rörliga sporerna, »zoosporerna»,
hos en stor del alger, föras till dessa växter och
särskildt till afdelningen Confervoideae. Man kan
karakterisera volvocinéerna såsom växter, sammansatta
af ett antal ständigt rörliga zoo-sporliknande
kroppar, som äro förbundna med hvarandra till
ett slags polypliknande varelser af en bestämd
form, i hvilken medlemmarna äro förenade eller
sammanhållna på åtskilliga sätt genom cellmembraner,
men likväl bibehålla sin särskilda individualitet
för alla fysiologiska ändamål af näring, tillväxt,
fortplantning o. s. v. och representera endast
ett väsende i förhållande till de omgifvande
föremålen. Såsom typ för familjen kan nämnas slägtet
Volvox med den enda arten Globator, som vid full
utveckling består af en klotrund, hinnaktig säck,
vid hvars periferi å insidan af membranen äro ordnade
zoosporliknande kroppar i stort antal, hvar och
en försedd med 2, nära hvarandra sittande cilier,
hvilka tränga ut genom den relativt stora, omgifvande
membranen och tillsammans bekläda hela yttre ytan och
genom sina lifliga vibrationer gifva åt hela klotet
en roterande rörelse. Klotet är öfverströdt med
små, gröna punkter, och inuti säcken finner man ett
större eller mindre antal (oftast 8), vanligen under
sommaren gröna småklumpar, fyllda med korn. Dessa
klumpar spränga slutligen den gemensamma membranen,
blifva fria och bilda nya individer. O. T. S.

Volvox. Se Volvocineae.

Volvulus, Lat., tarmvred. Se Bråck och Ileus.

Volym (Fr. volume, Lat. volumen, skriftrulle, bok,
bestående af ett pergament- eller papyrusblad,
som bar skrift på ena sidan och var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>