Print (PDF) - On this page / på denna sida - Wood ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1375 Voort--Worcester. 1376 kallad Ostron frukost. Han är för öfrigt representerad i Utrechts, men bäst i Braunschweigs museum. Han var mycket omtyckt af sin samtid, men kan enligt Woermann endast gälla såsom mästare för en tid af tydligt förfall, c. E. nr. Yoort [fart], Cornelis van der, holländsk målare, f. i Antwerpen 1576, d. i Amsterdam 1624, antages möjligen varit lärjunge till Cornelis Ketel i Amsterdam, der han sjelf lefde och verkade. Han hörde till de mästare, som förde konsten öfver från 1500- till 1600-talet. Af honom finnas i Amsterdams Rijksmuseum sju arbeten, af hvilka det förnämsta är ett »regent-stycke» med sex porträtt af styrelsen för gubb-huset och enkeasylen i Amsterdam (1618). Dessutom märkes der ett »skyttegille», med tolf porträttfigurer och i spetsen för dem löjtnant Pieter Hasselaer (1623). Alla porträttbilderna utmärka sig för karakteristisk uppfattning, fin och sann modellering, ehuru mattare i tonen än liknande bilder af Frans Hals och Ravesteijn. Här må vidare nämnas ett stycke med fyra styrelsemedlemmar för »Easphuis» samt ett skyttegille med 21 porträttfigurer jämte tre enskilda porträtt, af Dirk Hasselaer och hans fru samt predikanten i Amsterdam Jacobus Eolandus (alla i Amsterdams_Bijksmuseum). c. E. N. Voorwal [får-J. Se Aru-öarna. Wootz [oUts], metalliirg., kallas en sort från Indien härstammande hårdt gjutstål, som enligt analyser håller l 2/3 proc. kol samt något sili-cium, svafvel och arsenik. Till följd af de stora framsteg, som ståltillverkningen i Europa under senare tider gjort, hör man numera sällan talas om wootz. c. A. D. Vopi'$CUS, Flå v i us, från Syracusa, en af de sex »Scriptores historise Augustae» (se d. o.), författade i början af 4:de årh. e. Kr., efter Diocletianus' tronafsägelse, lefnadsteckriingar öfver de romerske kejsarna från och med Aure-lianus till och med Carus och dennes söner. Han säger sjelf, att han lagt an på sakinnehåll, men röjer sig i det hela såsom en dilettant och mindre kritisk materialsamlare. R. Tdh, Vorägine. Se Jacobus de Voragine. Vora'rlberg [får-], ett till cisleithanska hälften af österrikisk-ungerska monarkien hörande land med särskild författning, ehuru i administrativt hänseende förenadt med Tyrolen till ett förvaltningsområde. Det begränsas af Tyrolen, Liechtenstein, Schweiz, Bodensjön och Bajern och har en areal af 2,609 qvkm. med 116,073 innev. (1890), nästan alla af tysk börd och katolsk bekännelse. Landet är ett alpland, genomdraget af olika grenar af de rätiska alperna (Arlberg, Bregenzerwald m. fl.), hvilka nå en höjd af 2,000 till 2,900 m. och äfven hafva några små glacierer. Namnet härledes af Arl-bergpasset (- Adlerberg. »örnberg», 1,797 m.), som skiljer landet från Tyrolen och utgör kommunikationsled mellan Innsbruck och Bodensjön. Passet genomskäres af jern väg, hvars tunnel under Arlberg (öppnad i Okt. 1884) är öfver 10 km. lång. Största vattendragen äro 111, biflod till Rhen, som på en sträcka af 34 km. bildar gräns mot Schweiz, och Bregenzerach, som faller ut i Bodensjön. Iller och Lech haf- va sina källor inom landet. Omkr. 33 proc. af arealen äro betesmarker, omkr. 16 proc. skog, 14 proc. ängar och endast 5 proc. odlingsbar mark. I öfverensstämmelse dermed äro boskapsskötsel (öfver 60,000 nötkreatur) och skogshand-tering hufvudnäringar. Spanmål odlas i dalbottnarna, men knappast tillräckligt för landets eget behof, deremot frukt af olika slag samt vin till utförsel. De vigtigaste grenarna af industrien, som sysselsätter nära 30 proc. af befolkningen, äro bomullsindustrien äfvensom träslöjd. En del af den manliga befolkningen utvandrar öfver sommaren till Schweiz. Största städerna äro Bregenz (omkr. 4,800 innev.), hufvudstad, vid Bodensjön, Bludenz (3,150 innev.) och Feldkirch (3,600 innev.), båda vid 111, samt Dornbirn. För undervisningen sörja ett realgymnasium i Feldkirch, ett lärareseminarium i Bregenz, en borgareskola och omkr. 200 folkskolor. V. tillhör biskopsstiftet Brixen, hvars furstbiskop representeras af en generalvikarie i Feldkirch. Enligt författningen, af den 26 Febr. 1861, består landtdagen af 21 medlemmar, näml. (utom generalvikarien) 5 ombud för städerna, l för handelskammaren i Feldkirch och 14 för landskommunerna. Till österrikiska riksrådets andra kammare sänder V. tre representanter. - Y. är bildadt af de gamla hertigdö-mena och grefskapen Bregenz, Feldkirch, Bludenz, Sonnenberg och Hohenems, hvilka alla i 14:de årh. förvärfvades af huset Österrike, hufvudsakligen genom köp. Till 1782 räknades det till »Främre Österrike», men förenades då med Tyrolen. 1805-14 var det liksom Tyrolen förenadt med Bajern. Worcester [ou'st»r]. 1. Grefskap i vestra England, med en areal af 1,912 qvkm. och 413,755 innev. (1891). Det bildar med det s. derom liggande grefskapet Gloucester den vackraste delen af den genom sin naturliga fruktbarhet och landskapsskönhet utmärkta Severndalen. De förnämsta höjderna äro Malvern hills, på syd-vestra gränsen (Hereford Beacon, 440 m.), Abber-ley Hills, n. om de förra, Bredonkullarna i s., hvilka sammanhänga med Cotswolds, samtLickey-och Clenthöjderna i ö. Hufvudflod är Severn, som upptager Stour, Avon och Teme. Landets huf-vudprodukter äro hvete, korn, bönor, frukt och humle, åt hvars odling egnas stor skicklighet och omsorg. De stora och välförsedda fruktträdgårdarna, de pittoreska humlegårdarna samt de ofantligt gifvande handelsträdgårdarna äro landets stolthet och föremål för besökandes synnerliga uppmärksamhet. Vid sidan af jordbruket såsom hufyudnäring idkas någon fabriks-rörelse, såsom olika grenar af jernindustri (synålstillverkning i Redditch, Astwood Bank m. fl. st., spiksmide i och omkring Halesowen), tillverkning af glas i Dudley och Stourbridge, porslin, handskar och vagnar i Worcester samt af mattor i Kidderminster. Mineraltillgångarna utgöras af stenkol, jernmalm och salt (vid Droit-wich), hvarjämte många finna arbete i stenbrotten; grufdriften är dock obetydlig. __ 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, biskopssäte, på venstra stranden af Severn, vid flere grenar af Great Western- och Midland-jernvägarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
