Print (PDF) - On this page / på denna sida - Wood ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1377
Worcester-Wordsworth.
1378
42,905 innev. (1891). Fordom befäst, har stallen
ännu rester af sin förr starka mur. Dess förnämsta
byggnadsverk är katedralen, af röd sandsten, ett
ädelt prof på gotisk arkitektur, inen till
det yttre högst enkel, utan all orna-mentering.
Den ursprungliga byggnaden uppfördes omkr. 680 af
Ethelred, konung i Mer–cia, i samband med
ett kloster, brändes tre .gånger (senast 1202) och
uppbyggdes samt invigdes 1218 i närvaro af Henrik III,
hvars fader, konung Johan, ligger begrafven i
koret. Långhuset ombyggdes i 14:de årh., och
hela kyrkan har under de senaste årtiondena genomgått
en fullständig, både inre och yttre restauration.
Hon är byggd i form af ett dubbelt kors, med en
längd af 156 in. och en bredd i tvärskeppet af 44 m.
Öfver fyrkanten reser sig ett väldigt torn till
omkr. 60 m. höjd. Ett annat föremål för intresse i
staden är Edgars torn, «n del af det gamla slottet.
Bland nyare byggnader må nämnas guild-hall (från
1723), i italiensk stil, med stadsarkiv, shire-hall
(från 1835), i jonisk stil, samt grefskapsfängelset.
Undervisnings- och välgörenhetsanstalterna äro många:
latinskola (från Elisabets tid), teknisk skola,
na-"iuralhistoriskt museum och offentligt bibliotek
m. m. Stadens fordom betydande ylleindustri har nu
nästan upphört och efterträdts af en .blomstrande
handsk- och porslinstillverkning, hvarjämte idkas
tillverkning af vagnar, sejlare-varor, läder,
artificiella gödningsämnen, cider, såser och
inläggning af pickles. \V. är ock medelpunkt
för en liflig handel med humle och spanmål. - W.
var en romersk militärstation ined namnet Vigorna
och kallades af sachsar-ua Wigorna-ceaster, hvaraf
det nuv. W. uppstått Den fick city-privilegier
på 1550-talet. Historiskt minnesvärd är platsen
genom Croin-wells d. 3 Sept. 1651 der vunna
seger öfver prins Karl (sedermera kon. Karl II). -
3. Stad i nord-amerikanska staten Massachusetts,
63 km. f. om Boston, vid flere jernvägslinier.
84,655 innev. (1890). Den har en liflig
och mångsidig industri, företrädesvis i jern och
stål samt skoarbeten. Anlagd redan 1713, var
orten obetydlig, ända tills jernvägen till Boston
(nu Boston-Albany-jernvägen) fullbordades 1835,
men har sedan fått sin folkmängdssiffra mångdubblad
(1840: 7,497 innev., 1850:17,049, 1870: 41,105, 18K):
58,291 innev.).
Worcester [oii’st»r]. JosephEmerson, nordamerikansk
lexikograf, f. 1784, d. 1865, författade bl. a,
Sketches of the earth and its in-.habitants (2 bd,
1823), Pronouncing and ex-planatory dictionary
(1830), Universal and crit-ical dictionary of the
english language (1846) och en värdefull Dictionary
of the english lan-guage (i stor qvart, 1860). Han
var 1831-43 utgifvare af »American almanac».
Vordingborg, stad på Själland, Prosts amt,
vid en liten vik af Smaalandsbukten och 1.5
km. från Masnedssund. 3,188 innev., utom 2,256 i
landsförsamlingen (1890). Staden ligger i en af
Danmarks vackraste trakter och omgifves af stora
skogar. Handeln är obetydlig, emedan hamnen är
tillgänglig för endast Mindre fartyg; år 1891 egde
staden 34 fartyg Tryckt den 14/n ö?«
med tills. 645 tons drägtighet. På halfön
Oringe straxt s. om staden finnes en anstalt för
sinnessjuka. Under medeltiden var V. en ganska
ansenlig stad, då borgen, hvaraf den har sitt namn,
och som bygts af Valdemar den store, ständigt såg
konungarna inom sina murar. Både Valdemar I och
Valdemar II dogo der, och Valdemar Atterdag, som i
synnerhet trif-des väl i V., utvidgade borgen genom
uppförande af ett 39 m. högt torn, »Gaasen», med
en förgylld gås till väderflöjel. Ar 1241 antogs
Valdemar Seirs jutska lag på danahof i V.; 1296
afslöts fred derstädes mellan konung Erik Men ved
och hertig Valdemar IV af Sön-derjylland och 1435
mellan konung Erik af Pommern och de holsteinske
grefvarna. V. belägrades af hanseaterna 1368, och
konung Karl Gustaf tog 1658 vägen öfver sjön från
Faister till V. »Gaasetornet», den enda qvarlefvan af
borgen, restaurerades 1871. Den gamla ringmuren har
i senare tid blifvit utgräfd. E. Ebg.
Wordsworth foördsoörth], William, engelsk skald,
föddes i Cockermouth, Cumberland, d. 7 April 1770
och härstammade på både fädernet och mödernet från
gamla burgna godsegare-familjer. Under skolåren
fick han fritt följa sin lust att ströfva omkring i
den romantiskt sköna hembygden, som han sedermera så
lefvande af-speglade i all sin diktning. \V. utmärkte
sig på intet sätt vid Cambridges universitet,
hvarest han 1787-91 idkade humanistiska studier,
och kunde derefter icke förmås att välja något
bestämdt yrke, ty han hade klart för sig, att
han skulle blifva skald, med särskild kallelse
att skildra naturen mera noggrant och innerligt,
än någon förut gjort. Sedan han tillbragt öfver ett
år i Frankrike, der han entusiastiskt för-brödrade
sig med de girondistiske revolutionsledarna, utgaf
han 1793 ett par naturbeskrif-vande poem, som icke
särdeles tydligt röjde någon originalitet. Uppmuntrad
af sin begåfvade syster Dorothy, som hela lifvet
förblef en trogen deltagarinna i hans hemlif och
andliga sysselsättningar, samt af den snillrike
Coleridge, hvilken 1797 uppsökte honom, och i hvars
sällskap han tillbragte ett år i Tyskland (1798-
99), lefde \V. derefter helt och hållet för skaldens
värf, fritagen från näringsbekymmer dels genom ett
par arf, dels genom den 1813 honom förlänade, väl
aflönade sinekuren såsom stämpelpappersdistributör
i \Vestmorland. Han gifte sig 1802 med en kusin och
framlefde i beröring med bygdens enkla menniskor ett
högst fridsamt landtlif, endast något förbittradt af
det misskännande, som länge kom hans diktning till
del. l mognare ålder vardt han konservaliv till sina
åsigter, och på äldre dagar var hans väsende ej fritt
från bornerad sjelföfverskatt-ning. Han utnämndes
1843 till poeta laurea-tus (efter Southey). W. afled,
efter en kort sjukdom, d. 23 April 1850 i Rydal
moimt (Westmorland). - Det nordengelska berg-
och insjölandskapet, hvars alla drag \V. i trogen,
men förklarad bild återgifvit, skall för alla tider
utgöra en minnesvård öfver honom. Med skäl räknades
han såsom hufvudman för den skaldegrupp, som fick
vedernamnet »Lake school»
17 b. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
