Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vorherr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven biskopens i W. strid med kejsaren togo
stadsborna parti för den senare och belönades med
privilegier, som gynnade stadens handel och till sist
ledde till dess erkännande som fri riksstad. Den
besöktes ofta af kejsarehofvet och vann den stolta
titeln »riksdagarnas moder». Genom fördrag i
W. 1122 slutades investiturstriden. Mest bekant
af de många der hållna riksdagarna är den af 1521,
på hvilken Luther med frimodighet tillbakavisade
hvarje återkallande af sina lärosatser. Fyra år
senare omfattade staden sjelf protestantismen. 1689
lades den i aska af fransmännen och förde sedan
en tynande tillvaro. Då den 1801 genom freden
i Lunéville förenades med Frankrike, hade den
endast omkr: 5,000 innev. 1815 lades den till
Hessen-Darmstadt. Biskopsstiftet, som lydde under
ärkebiskopsstiftet Mainz, omfattade ett litet område
omkring staden på ömse sidor om Rhen. Området på
venstra stranden lades 1801 till Frankrike och den
andra delen 1803 till Hessen-Darmstadt, med hvilket
1815 förenades äfven det förra. – 2. Stad och badort
i italienska provinsen Sondrio. Se Bormio. — 3. Se
Ormsö.
Worms, Jean Jules, fransk målare, f. 1832 i Paris,
lärjunge af Lafosse, målade tidigt moderna genrebilder
och fullkomnade sig i framställningar, utmärkta
för spirituel uppfinning och säker form. En af hans
första taflor, Dragon, som kurtiserar en barnflicka,
visade redan, att han hade goda anlag för humor. Sedan
reste han flere gånger i Spanien och hemtade många
ämnen ur dess folklif till bilder, utförda dels
i vattenfärger, dels i olja. Af hans arbeten må
påpekas Visa på modet (1868, i Luxembourgs museum),
Stundande rendez-vous, Fårklippning i Granada och
Spansk kapplöpning. W. har äfven utfört många
teckningar till träsnitt i tidskrifter.
Worms, Émile, fransk nationalekonom, född i Luxemburg
af franska föräldrar 1838, studerade juridik i
Heidelberg och Paris, blef professor i handelsrätt vid
fakulteten i Rennes och utbytte 1876 denna lärostol
mot professuren i nationalekonomi derstädes. Han blef
1877 korresp. ledamot af Franska institutet. Bland
W:s arbeten må nämnas Histoire commerciale de la
ligue hanséatique (1863, prisbelönt af Institutet),
Théorie et pratique de la circulation monétaire
et fiduciaire (1869), Sociétés humaines et privées
(1874) och L’Allemagne économique, ou histoire du
zollverein (s. å.).
Wormser joch. Se Stilfser joch.
Vornedskab (D., af ett äldre vordned,
Fornsv. varþnaþer, varnaþer, person, som är under
annans omvårdnad, af varþa, vårda, ansvara för),
kallades den skyldighet, som ålåg bönderna på
Själland, Laaland och Falster med tillhörande smärre
öar att qvarstanna på det gods, der de voro födda,
och der öfvertaga en gård att bruka. Detta förhållande
var närmast en följd af »svarta dödens» härjningar
och den under medeltiden naturliga benägenheten att
ställa sig under en mäktig herres beskydd, men kan
helt säkert i lika hög grad tillskrifvas omsorger om
jordbruket och landets odling.
Vornedskabet omnämnes första gången 1446, men redan
i slutet af 15:de årh. hade det urartat derhän, att
herremännen sålde »vornede» (»vordnede») bönder. Detta
oskick förbjöds af Kristian II såsom »ondt och
okristligt» och aftog efter hand, tills det helt och
hållet afskaffades 1683. Bonden kunde icke flyttas
från en gård till en annan, om han erlade stadgade
afgifter, men väl öfverföras till ett annat gods
med samme egare som det förra. Var ingen gård ledig,
kunde bönderna deremot flytta bort, hvarjämte de egde
rätt att köpa sig fria. Äfven efter en längre tids
vistelse i en stad upphörde vornedskabet. Qvinnorna
voro icke bundna af vornedskab. Vornedskabet hade
sin tillämpning endast på den själländska lagens
område, helt visst derför att innebyggarna der voro
mera fogliga än jutarna och skåningarna. Kristian IV
sökte 1634 att borttaga vornedskabet, men stötte på
motstånd hos adeln; på riksdagen 1660 bragtes frågan
å nyo på tal och likaledes af Kristian V 1682. År 1696
upphäfdes vordnedskabet på Möen och 1702 på de andra
öarna för de bönder, som voro eller blefvo födda efter
Fredrik IV:s tronbestigning (1699), men det ersattes
kort tid derefter, af hänsyn till soldatutskrifningen,
med »stavnsbåndet» (se d. o.), som blef gällande öfver
hela Danmark. E. Ebg.
Voronesj [varånesj]. 1. Guvernement i södra
Ryssland, begränsadt af Tambov i n., Saratov och
Donska kosakernas land i ö., Charkov i s. samt
Kursk och Orel i v. Areal 65,895 qvkm. Omkr. 2,6
mill. innev., deraf 35–40 proc. lillryssar i sydvest,
för öfrigt storryssar samt några tusen tyskar och
polacker. Guvernemeutet intager södra sluttningarna
af den centralryska platån och har en medelhöjd af
150–220 m. öfver hafvet. Ytan är kuperad i v., der
två af en bred dal skilda kalkkullar gå i n. och s.,
men jämn och låg på östra sidan om Don. Marken är
mycket bördig och består till stor del af »svart
jord», som dock mot v. öfvergår i sand. Landet
ligger på gränsen mellan Central-Rysslands skogs-
och ängsregion och de södra stepperna. Skogarna
försvinna ju längre man kommer söderut, och de, som
på Peter den stores tid betäckte öfre området kring
Dons bifloder och användes till skeppsvirke, hafva nu
nästan alldeles försvunnit. Mindre än 1/10 af arealen
är nu skogbevuxen, och såväl byggnadsvirke som
bränsle måste införas. Hufvudfloden är Don, som är en
vigtig farled för export af spanmål, talg och andra
råvaror samt import af trävaror. Äfven dess biflod
Voronesj är segelbar, men ej de öfriga bifloderna,
ty granskapet till de torra stepperna gör sig
känbart. Inga sjöar finnas. Klimatet är kontinentalt,
och ehuru årstemperaturen i staden V. är + 6° C.,
är medeltemperaturen för Jan. — 22,4° och för Juli
+ 23,4° C. Såväl jordbruket som ladugårdsskötseln
lemna rik afkastning, och V:s hästar skattas högt
i Ryssland. — 2. Hufvudstad i nämnda guvernement,
ärkebiskopssäte, på floden V:s högra strand, ej långt
från dess förening med Don. Omkr. 56,000 innev. Ehuru
3:00 år gammal har den först under de senare årtiondena
utvecklat sig till en betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
