Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8. Wrede, Fabian Jakob, friherre, militär,
vetenskapsman, den föregåendes brorson, son af W. 6,
född i Linköping d. 9 Okt. 1802, utnämndes 1817
till underlöjtnant vid Vendes artilleriregemente,
genomgick Högre artilleriläroverket på Marieberg
1822–23, blef löjtnant och artilleristabsofficer 1828,
och kapten 1831 samt verkade 1834–35 såsom lärare vid
ofvannämnda läroverk, för hvilket han 1835 derjämte
blef befälhafvare. Han utnämndes till major vid Göta
artilleriregemente 1838, chef för artilleristaben
1848, öfverste i artilleriet 1851, generalmajor
och inspektör för artilleriet 1854 – hvarefter han
s. å. tog afsked från Göta artilleriregemente –,
generalfälttygmästare och chef för artilleriet
1857 och generallöjtnant 1867. Sistnämnda år tog
han afsked från generalfälttygmästareämbetet och
1875 ur krigstjensten. Vid sidan af sin militära
verksamhet upptogs W. af hoftjenstgöring. Så
utnämndes han 1834 till adjutant hos Karl XIV Johan,
1836 till tjenstgörande kammarherre hos kronprins
Oskar, hvilken som konung 1844 utsåg honom till
kabinettskammarherre, kallades 1858 till chef
för kronprins Karls stab och blef 1859 Karl XV:s
förste adjutant samt var 1861 hans representant vid
konung Vilhelm I:s kröning i Königsberg. Han afled i
Stockholm d. 22 Maj 1893. – W. var ledamot af Krigsv.
akad. (1829), Vet. akad. (1835), Musik. akad. (1837)
och Fysiogr. sällsk. i Lund (s. å.), hedersledamot af
Vet o. vitt. samh. i Göteborg (1843), Vet. societ. i
Upsala (1861) och Örlogsmannasällskapet i Karlskrona
(1865) samt ledamot och hedersledamot af åtskilliga
utländska vetenskapliga samfund. 1874 kreerades han
till hedersdoktor vid Upsala universitet.
Såsom militär var W. mycket intresserad af sitt
vapen. Han uppsatte reparationsverkstäderna vid
Stockholms artillerigård, ordnade den första
skjutskolan för infanteriet (1855) och var
ledamot af den komité, som fastställde 1831 års
artillerimateriel. Han var ej, som det uppgifves,
konstruktör af det af nämnda komité antagna system,
utan konstruerade endast de till systemet hörande
fordonen. Han konstruerade 1860 års refflade gevär
(se Wredes gevär), gjorde åren 1849–50 försök med
elektro-magnetiska apparaters användande för att
utröna projektilers utgångshastighet, inlade förtjenst
om att medelst den metod, som benämnes »sannolika
felet» (se Kulbana, sp. 215), beräkna
skjutvapnens olika träff-förmåga, införde trådskärmars
nyttjande för observation af granatkarteschers
krevadhöjd, gjorde försök med undervattenstorpedo och
inventerade bl. a. ett instrument för skottställning
af gevär vid faktoriet. – Redan i sin tidiga ungdom
röjde W. afgjord förkärlek för de matematiska och
fysiska vetenskaperna och vann på deras område ett
berömdt namn. Hans skrifter, som präglas af ett gediget
innehåll och vanligtvis röra något dittills outredt
ämne, återfinnas nästan alla i Krigsv. och Vet.
akademiernas »Handlingar» samt i den senares »Öfversigt».
Af Vet. akad:s »Årsberättelse om framstegen i fysik
och kemi» för åren 1839 och 1840 författade W.
den fysikaliska afdelningen. Bland hans uppsatser
må nämnas Försök att härleda ljusets absorbtion
från undulationsteorien (1834), för hvilket han
af Vet. akad. 1863 erhöll Letterstedtska priset,
Bestämmelse af franska kilogrammens vigt i svenska
decimalvigter (1837; tillsammans med H. Selander),
Framställning af de hufvudsakligaste föremålen för
experimentalfysikens verksamhet under innevarande
århundrade (presidietal i Vet. akad. 1847), Att
på theoretisk väg bestämma förhållandet mellan
vattenångans tryck och temperatur, Om strålande
värmes fortplantningshastighet, Något om
thermo-elektriciteten, Om kombinerade lifräntors
beräknande (1869), Försök att theoretiskt bestämma
krutets verkan i kanoner (1871), Note sur le mètre et
le kilogramme (1872), Några anmärkningar om minsta
qvadratmetoden (1873). År 1838 verkställde han
undersökningar angående elektricitetens qvantitet i
olika strömmar och 1842 om syrgasens egentliga vigt,
utrönte 1843 svafvelsyrans tension, bestämde 1841
kolets atomvigt, konstruerade ett portativt instrument
för bestämmande a jordmagnetismens inklination och
intensitet (1861), bedömde 1859 justeringsarbetet med
rikslikare, afgaf tillsammans med prof. Edlund ett
utlåtande om justering af postvigter och decimalvågar
i handeln samt om apoteksvigter med nedfälld tunga,
konstruerade ett instrument för att vid föreläsningar
i optik förtydliga tvänne polariserande ljusvågors
inflytande på hvarandra, erhöll i London 1862 pris
för en apparat att förtydliga luftens vibration vid
ljudets fortplantning äfvensom ljudvågors ömsesidiga
inverkan på hvarandra och konstruerade ett nytt
spektroskop samt 1862 en ny minimitermometer. (Om W:s
vågapparat se d. o.) Han var en ifrig befordrare
af decimalsystemets införande i handeln. – Äfven
på annat sätt var W. verksam. Så var han 1845
komiterad med Iggeström, Arrhenius och J. M. Flygare
för att bilda ränte- och lifförsäkrings-anstalter i
Sverige samt att uppgöra för sådana behöfliga
beräkningar och reglementen. (Betänkandet
afgafs d. 20 Jan. 1848.) W. uppgjorde nya
beräkningsgrunder för statens enke- och pupillkassas
pensioner samt var en af stiftarna af lif- och
brandförsäkringsbolaget »Skandia». Såsom ledamot af
ridderskapet och adeln bevistade han regelbundet
ståndsriksdagarna, yttrade sig mera sällan i
plenum, men arbetade ganska mycket i utskotten.
H. W. W.
9. Wrede, Henrik August Karl Otto, friherre,
finsk ämbetsman, ättling i sjette led af den i
slägtöfversigten nämnde Karl Henrik W., brorsons
sonson till W. 3 och 4, född i Anjala socken
d. 3 Maj 1821, blef student 1839, auskultant i
Viborgs hofrätt 1844 och vice häradshöfding 1847.
Sedan han förestått särskilda domsagor, under en
följd af år handhaft sekreteraretjensten i Viborgs
läns ständiga egodelningsrätt och såsom guvernörens
ombud deltagit i skattläggningen i nämnda län,
utnämndes han 1860 till häradshöfding i Kymmene
domsaga och blef 1874, vid domsagornas reglering,
häradshöfding i Iittis domsaga. W. kallades till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
