Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vrena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till klostret, der hon intog en alldeles
särskild plats, i det hon i handlingar nämnes
(1322) näst efter abbedissan såsom klostrets
beskyddarinna (defensatrix). Några år derefter
var hon abbedissa. Bland klostrets välgörare märkas
vidare: Birger jarls broder Elof, den hel. Birgittas
moder, fru Ingeborg, hertigarna Erik och Valdemar,
den senares enka hertiginnan Ingeborg, riddaren
Ulf Håkanssons hustru Katarina Bryniolfsdotter,
som anslog afkastningen af en gård till en årlig
festmåltid i klostret, m. fl.. Några konungar
sägas hafva blifvit i V. klosterkyrka begrafna
(såsom Inge den yngre, Ragnvald Knaphöfde m. fl,);
deras grafstenar äro förfärdigade på konung Johan
III:s befallning. Efter att af 1523 hafva utfärdat
skyddsbref för V. kloster utkräfde konung Gustaf
1529 af detsamma 400 danska mark, lika mycket som
från Vadstena. 1533 förlänade han klostret till Axel
Eriksson (Bielke), men då han 1536 förmälde sig med
Margareta (Leijonhufvud), erhöll hennes moder,
fru Ebba, besittningsrätten till V. Ännu under
konung Erik XIV:s tid underhöllos några nunnor
derstädes. – 2. Socken i Östergötlands län, Gullbergs
härad. Areal 5,757 har. 2,142 innev. (1892). Vreta
kloster bildar med Stjernorp ett regalt pastorat,
Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.
1. C. S–e.
Wretlind, Erik Vilhelm, läkare, skriftställare,
riksdagsman och nykterhetsfrämjare, född i Nyköping
d. 17 Dec. 1838, vardt student i Upsala 1857,
promoverades till med. doktor 1867 och öppnade s. å. i
Göteborg ett mediko-gymnastiskt institut. W. är
den förste svenske läkare, som i landsorten egnat
sig åt svensk sjukgymnastik såsom uteslutande
specialitet. Han tjenstgjorde 1863–75 såsom biträdande
badläkare i Marstrand och är sedan 1879 öfverläkare
vid Djursätra helsobrunn i Vestergötland. Han deltog
i uppsättandet af »Göteborgs veckoblad» (1874) och
arbetade flitigt i dess redaktion. Styrelsemedlem i
Göteborgs evangelisk-lutherska missionsförening från
1869, var han 1875–87 dennas ordförande. Genom hans
initiativ och nit tillkom den s. k. Betlehemskyrkan i
Göteborg (invigd 1881), den dittills största frikyrkan
i Sverige. W. öfvertog 1882 läkaretidskriften »Eira»
(ett 1877 uppsatt, halfmånatligt organ för Sveriges
landsortsläkare) och utgifver derjämte sedan 1886
den af honom uppsatta populära halfmånadsskriften
»Helsovännen», som vunnit stor spridning, samt
sedan 1888 månadsskriften »Jordemodren», den första
facktidskriften för rikets barnmorskor. 1887
flyttade han till Stockholm för att odeladt
egna sig åt sin medicinska skriftställare- och
redaktionsverksamhet. Bland W:s i bokform utgifna
skrifter märkas Om rörelsekuren eller kinesitherapien
(1874), Mannens släktlif (1890; 3:dje uppl. 1892)
och Kvinnans släktlif (1891; 2:dra uppl. 1893). Af
hans i medicinska tidskrifter införda uppsatser
må nämnas Undersökningar rörande Stockholms
mortalitet (i »Nord. med. arch.», 1866), belönt med
Sv. läkaresällskapets halfsekelmedalj i silfver. I
riksdagens Andra kammare, hvarest han var ombud för
Göteborgs stad 1885–87 och
1888–90, gjorde han sig bemärkt såsom en
bland nykterhetsifrarnas och de frireligiöses
ledare. Allmänna svenska nykterhetsförbundet,
som hade sin första konferens 1889, tillkom
väsentligen på tillskyndan af W. Han är ledamot af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1872).
Vretos (Bretos), Andreas Papadopulos, ny-grekisk
lärd, född på Ithaka 1800, blef bibliotekarie vid
Korfus universitet, utgaf från 1830 i Grekland
en konservativ tidning på grekiska och franska,
anställdes som grekisk konsul i Varna 1849 och i
Venezia 1854, trädde 1855 i rysk tjenst och återvände
1858 till Grekland. Död 1876 i Athen. Bland hans många
skrifter märkas Mémoires biographiques et historiques
sur le président Jean Capo d’Istria (2 bd, 1831–38),
Epitomē tes historías Georgiou, tou Kastriotu (2
bd, 1842), Neoellenikē filologia (2 bd, 1854–57),
utgörande en i literaturhistoriskt hänseende
grundläggande förteckning öfver alla af greker på
grekiska utgifna arbeten från Konstantinopels eröfring
till 1832, med anmärkningar och biografiska notiser,
samt La Bulgarie ancienne et moderne (1856).
Vretskatt. Se Jordskyld och Stadsjord.
Wrexham [räksöm], stad i Wales, grefskapet
Denbigh, vid Great Westernjernvägen. 12,500
innev. (1891). W. har en kyrka från 14:de och 15:de
årh. med ett i egendomlig stil i början af 1500-talet
uppfördt torn (kalladt ett af Wales’ sju underverk),
rikt prydt med statyer af helgon i nischer mellan de
pelare, som uppbära de olika våningarna. Stenkols-,
jern- och blygrufvor, ölbryggerier, qvarnar och
garfverier.
Vricka (freqvent. af vrida), sjöv., genom skefva
vändningar (vridningar) i vattnet med bladet
af en åra sätta en farkost i rörelse (se vidare
Ro). Vanligast sker detta med en åra, hvilande
på aktern; men på t. ex. de japanska båtarna,
hvilka framdrifvas uteslutande med vrickning,
användas flere åror, hvilka ligga i klykor på
utstående armar i båtens sidor. Stora båtar med
omkr. 5 åror på hvarje sida kunna på detta sätt
framdrifvas i stormigt väder mot ganska hög sjö.
R. N.
Vrickning. Se Luxation.
Vridaren. Se Epistropheus.
Vridkota. Se Epistropheus och Kota.
Vridning (torsion), fys. Om polarisationsplanets
vridning se Rotationsförmåga. –
Vridningselasticitet. Se Torsionselasticitet. –
Vridningshållfasthet. Se Torsionshållfasthet. –
Vridningsmoment. Se Moment.
Vridvåg (vändvåg). Se Torsionsvåg.
Vriendt, F. de. Se Floris.
Vries [fris], holländska målare. 1. Hans Fredeinann de
V., f. 1527 i Leeuwarden af tyska föräldrar, d. efter
1604, troligen i Hamburg, var arkitekturmålare
och förde ett kringirrande lif på grund deraf att
han sysselsatte sig med dekorering af rum med rik
arkitektonisk bakgrund, perspektiviskt skämt o. dyl.,
som dels målades på väggen, dels ock, om det äfven
målades på särskild duk eller lös yta, alltid skulle
anpassas å väggen. Med förkärlek vistades han i
Hamburg. Af alla hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
