- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1447-1448

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vrena ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Wriezen [vrītsen], stad i preussiska
regeringsomr. Potsdam (Brandenburg), vid vestra
kanten af Oderbruch, genom kanal förenad med Alte
Oder. Omkr. 7,500 innev.

Wright [räjt], Joseph, engelsk målare, f. 1734 i
Derby (deraf kallad W. of Derby), d. derst. 1797,
kom 1751 till London i skola hos en porträttmålare
Hudson, som äfven var lärare åt Reynolds och
Mortimer. W. studerade i afsigt att blifva
historiemålare, men hans figurbilder äro snarare
genre- eller konversationsstycken, såsom engelsmännen
kalla dem. Han slog sig ned som porträttmålare
i Derby, men gjorde mest lycka med ljus- och
eldeffekter. År 1773 reste han med sin hustru
till Italien, der han vistades i två år, mest i
Rom. Han hade derunder tillfälle att se en vacker
eruption af Vesuvius, som han på ett effektfullt
sätt återgaf. Likaså målade han ett fyrverkeri,
Girandola, som afbrändes från Castel S:t Angelo i
Rom. Han återvände till England 1775 och slog sig
först ned i Bath; men då han der icke gjorde den
lycka han väntat, flyttade han 1777 tillbaka till
Derby, der han var bättre känd och der han lefde sitt
återstående lif. Af hans arbeten må nämnas, utom
Vesuvius’ utbrott och Girandola (utställda 1778),
Belsazars fest, Hero och Leander, Ciceros villa och
Maecenas villa samt med eldeffekter: Gladiatorn,
Eremiten, En indians enka, Smedjan
och Ett experiment
med luftpumpen
(nu i National gallery). Mot slutet
af sitt lif målade han mest landskap. Hans faktur
berömmes såsom gammal solid engelsk metod, och hans
taflor hafva fullkomligt bibehållit sin friskhet.
C. R. N.

1. Wright, Magnus von, finsk fogelkännare, landskaps-
och fogelmålare, son af majoren Henrik Magnus von
W., föddes på Haminanlaks gård, nära Kuopio,
d. 13 Juni 1805. Han inträdde 1826 såsom elev vid
konstakademien i Stockholm. Samtidigt börjades
hans ornitologiska skriftställeri, i det han nämnda
år i Vetenskapsakademiens handlingar publicerade
Anteckningar om flyttfoglarnes ankomst till Finland,
gjorda 1824–26
samt följande år Åtskilliga
flyttfoglars ankomst till de Stockholm närmast
omgifvande trakter, anmärkt år 1827.
Tillsammans
med sin yngre broder Vilhelm begynte han 1828
på hofmarskalken grefve Nils Bondes bekostnad
planschverket Svenska foglar (30 h., 1828–30). 1829
återvände han emellertid till Finland, der han blef
kartritare vid landtmäteristyrelsen, 1845 preparator
vid universitetets zoologiska museum och några år
senare ritlärare vid universitetet. 1857 gjorde han
en studieresa till Düsseldorf. – Vid tiden för den
finska konstföreningens stiftande, 1846, var W. den
förnämsta konstnärliga personligheten i Helsingfors
och näst R. W. Ekman, som året förut återvändt till
Finland, landets förste artist. Konstföreningens
stiftelse gaf också ny impuls åt hans konstnärliga
sträfvanden. Först vid denna tid begynte han måla
i olja (foglar, landskap o. s. v.); dittills hade
han användt endast vattenfärger. Oräkneliga alster
af hans flitiga pensel spriddes kring Finland,
bl. a. porträttlandskap af finska herregårdar.
Finska konstföreningen eger åtta af hans
originaltaflor. Utomordentligt talrika äro vidare
hans landskapsteckningar i blyerts, af hvilka ett
stort antal bevaras i nyss nämnda samling. De bästa
illustrationerna i planschverket »Finland framstäldt
i teckningar» (1845; text af Z. Topelius) äro af
honom. Till något friare konstnärskap kom W. aldrig:
i landskapet icke öfver utsigten, i fogelbilderna
icke öfver den zoologiska planschen. Men handens
eleganta säkerhet, förtrogenheten med naturen
och den anspråkslösa troheten i utförandet göra
dock hans arbeten tilldragande äfven för ett vid
större fordringar vandt öga. För den finska konsten
ligger hans stora betydelse deri att han varit en
af dess första banbrytare, om än hans betydande
gåfvor icke kunde utveckla sig under de ogynsamma
förhållandena. Vid den nordiska konstutställningen
i Stockholm 1866 fungerade han som prisdomare. –
I Finland fortsatte W. äfven sitt ornitologiska
författareskap. Finska vetenskapssocieteten, hvars
medlem han blef 1857, publicerade 1856 i sina »Bidrag»
hans Anteckningar under en ornitologisk resa från
Kuopio till Avasaksa
samt 1859 1:sta delen af ett
större, förtjenstfallt arbete öfver Finlands foglar,
hvars 2:dra del (i omarbetning af J. A. Palmen) utkom
först 1873. W. dog d. 5 Juli 1868 i Helsingfors.
J. J. T–n.

2. Wright, Vilhelm von, finsk djurmålare, den
föregåendes broder, föddes på Haminanlaks gård,
nära Kuopio, d. 5 April 1810. Vid aderton års ålder
kom han på sin broder Magnus’ kallelse till
Sverige för att tillika med denne utarbeta
verket »Svenska foglar». Han målade denna tid äfven
fogelägg, fjärilar, däggdjur, fiskar, frukter,
snäckor m. m. för grefvarna N. Bonde och
P. van Suchtelen, liksom illustrationer
till S. Nilssons »Illuminerade figurer till
Skandinaviens fauna», till Svenska jägarförbundets
tidskrift »Tidskrift för jägare och naturforskare»
(1832–34) samt till Vetenskapsakademiens
publikationer. Mest berömda äro dock hans
målade bilder till B. Fries’, C. U. Ekströms och
C. Sundevalls »Skandinaviens fiskar» (1836–38);
2:dra uppl. af detta praktverk (bearb. och forts.
af F. A. Smitt) började utgifvas 1893. Dess
planscher visa till fullo, att konstnären ännu
står oöfverträffad i vetenskaplig noggranhet och
mästerligt framställningssätt. År 1838 fick
W. kammarjunkaretitel och blef följande år
ledamot af svenska konstakademien. Han utnämndes
till inspektör för fiskerierna i Bohus län.
Ett slaganfall 1856 bröt hans krafter, och han var
derefter fjättrad vid sjukbädden ända till sin död.
Han afled d. 2 Juli 1887 på sin egendom Marieberg å
Orust i Bohus län. – W. var h. o. h. zoologisk målare
äfven i sina sällsynta taflor, af hvilka några finnas
i finska konstföreningens samlingar och i Cygnaeus’
galleri i Helsingfors. J. J. T–n.

3. Wright, Ferdinand von, finsk landskaps-
och djurmålare, de föregåendes broder, föddes, yngst
af femton syskon, d. 19 Mars 1822 på Haminanlaks
gård, nära Kuopio. Vid femton års ålder begaf
han sig till sina bröder Magnus och Vilhelm i
Sverige och uppehöll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free