Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vuojelainen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monument (af Schwanthaler). Af de många vackra platserna
i omgifningen märkas klipplabyrinten vid Luisenburg
samt Alexanderbad och Katharinenberg.
Vuojelainen. Se Lyylikki.
Vuojoki, en stor och ståtligt bebyggd egendom
vid hafskusten, 17 km. n. om Raumo stad, Finland,
Euraåminne socken. Egendomen, under hvilken lyder en
stor del af nämnda socken, mer än 50 mtl, är en af de
största i landet samt tillhör f. n. Björkenheimska
familjen. Bland forna innehafvare af egendomen
må nämnas riksrådet Åke Tott, åt hvilken 1626
förlänades V. säteri jämte Irjante och Larila
lägenheter. Sedermera har egendomen en tid
innehafts af slägten von Fersen, från hvilken den
genom köp öfvergick i Björkenheimska familjens ego.
A. G. F.
Vuoksen (F. Vuoksi), Finlands vattenrikaste flod,
bildar det naturliga utloppet för Saima och utmynnar
i Ladoga. Genom sina tillflöden, inberäknadt hela
Saima vattensystem, afleder V. vattenmassorna från
en ytvidd, större än sjettedelen af Finlands areal,
eller 64,172 qvkm. V. börjar sitt lopp vid Lauritsala,
på södra stranden af Saima, 32 km. från Saima kanals
början. Genombrytande Salpausselkä straxt efter
utflödet ur Saima, strömmar V:s vattenmassa först
nedför en rad af forsar, bland hvilka den första,
Vuoksenniska, och den andra, Tainionkoski,
äfven kallad »Lilla Imatra», äro de betydligaste,
hvarefter strömfåran, hvars bredd småningom
vuxit till 340 m., plötsligt sammantränges
mellan höga klippväggar till endast 41 m. bredd,
bildande Imatra verldsberömda vattenfall (se
art. derom). Ännu på en sträcka af ett par tiotal
km. nedanför Imatra är V. uppfylld af forsar, bland
hvilka må nämnas Kyyrönkoski och tvillingforsen
Myllykoski-Vallinkoski, den förstnämnda 4 km.,
den senare 5 km. nedanom Imatra. Vid Jääskis kyrka,
19 km. nedanför Imatra, erhåller V. ett lugnt lopp,
ställvis utbredande sig i vidsträckta fjärdar,
hvilka i V:s nedre lopp så tilltaga, att V. mera
liknar en rad af på hvarandra följande sjöar än
en flod. Endast en mindre fors, vid Paakola, i
Heinjoki socken, afbryter detta lugna lopp. Vid
Noisniemi, i Sakkula socken, delar floden sig
i tvänne utloppsarmar, af hvilka den ena går mot
nordöst och utgöres af den gamla flodbädden, hvilken
genom Räisälä och Kaukola socknar utmynnar på hvardera
sidan om staden Keksholm, och den andra, som går åt
öster, tillkommit efter genomgräfning 1857 af näset
vid Kiviniemi och numera för hufvudmassan af V:s
vatten genom Suvanto sjö i Sakkula socken vid Taipale
ut i Ladoga. Flodens längd från Saima till utloppet
vid Keksholm är 162 km. och till Taipale omkr. 150
km. Nedanför Jääskis är V. öfverallt trafikabel med
båt, utom i sundet vid Kiviniemi, der forsen är
strid och stenig. Omfattande kanaliseringsarbeten
pågå f. n. i V. Ett storartadt arbete å Karelska
jernvägen är den 163 m. långa bron öfver V. A. G. F.
Wuotan. Se Oden.
Wupper (i sitt öfre lopp Wipper), biflod fr. h. till
Rhen i preussiska Rhenprovinsen,
upprinner i Sauerland nära Meinertshagen, rinner först
mot v., derefter mot n., hvarunder den på en sträcka
utgör gräns mellan Rhenprovinsen och Westfalen samt
har derefter sydvestlig hufvudriktning, men med
så många krökningar, att dess längd blir 105 km.,
ehuru raka vägen från källorna till mynningen är
endast 45 km. Floddalen är den tätast befolkade och
på fabriker rikaste i hela Tyskland. Med sitt starka
fall och sin rika vattentillgång drifver floden på en
sträcka af 52 km. omkr. 400 qvarnar, hammarverk och
andra industriella anläggningar. Dessutom tages dess
vatten, i synnerhet i trakten af Elberfeld-Barmen,
i anspråk för en mängd tekniska fabriker, särskildt
färgerier. Med Wupperdalen i inskränkt mening
förstås den 10 km. långa sträckan utmed Barmen
och Elberfeld, de förnämsta städerna i dalen,
hvilka utgöra nästan ett enda samhälle, der på
en längd af 10 km. hus ligger vid hus, fabrik
vid fabrik. Det är företrädesvis åt denna sträcka,
som den derst. förr herskande pietismen förvärfvat
benämningen »Muckerdalen» (se Mucker). Folkmängden
i W:s område (omkr. 1,100 qvkm.) uppgår till mer än
1/2 mill.
Wurara (wurali). Se Curare.
Wurm, Johann Friedrich, tysk amatörastronom,
f. 1760, lärare vid gymnasiet i Stuttgart 1807–24,
d. derst. 1833, sysselsatte sig med studiet af de
variabla stjernorna, särskildt med Mira och β Lyrae.
Wurmbrand. 1. (Wurmbrandt; i svenska handlingar
Wormbrandt, Worendbrandt), Melchior von W.,
friherre till Steyersberg och Ruppach, läderkanonens
uppfinnare, tillhörde en ätt i Steiermark,
som 1518 erhöll friherrlig och 1682 greflig
värdighet. Melchior von W., son af Hieronymus
v. W. (f. 1542, d. 1597) och friherrinnan Barbara
von Künsberg, var riddare ät Johannitorden. då
han i Aug. 1625 trädde i Gustaf II Adolfs tjenst
såsom öfverste för Seatons forna infanteriregemente
i Riga. Han fick i Juni 1626 i donation godset
Marienhusen i Livland och vann ytterligare
konungens bevågenhet genom sina förslag till
artillerimaterielens förbättring. »Vi äro någorledes
komne i förfarenhet», skrifver Gustaf II Adolf d. 12
Mars 1627, »om de lätta styckens tillredningar, om
hvilka vår tro man etc. W. berättar sig hafva god
kunskap och förstånd, och de behaga oss synnerligen.»
Och som han gifvit hopp om, heter det i fortsättningen
af brefvet, att vilja uppenbara, undervisa och lära
oss den konsten med alla sina sekreter och hemligheter
och sagt sig till den pågående krigsutrustningen
vilja tillreda så många stycken och musköter, som
efter lägligheten kunna tillvägabringas, så skänkte
konungen honom Julita gård i Södermanland under
adligt frälse jämte sjelfva gårdens ränta, 1,200 dlr,
och ett kontant belopp af 12,000 sv. dlr. På Julita
tillverkade W. de så mycket omtalade »läderkanonerna»
(se Kanon, sp. 174). W. deltog sedermera i 30-åriga
kriget, var 1632 kommendant i Donauwörth, stred under
hertig Bernhard i Elsass, men blef der vid Kochersberg
nära Weissenburg jämte några officerare uppsnappad af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
