- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1501-1502

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vågdal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(fullb. 1853) och 67 mill frcs; dernäst kommer den
vid Plymouth. Vid många sjöstäder får i stället
en hamnarm, pir (Ital. molo), göra tjenst som
vågbrytare. – Till skydd mot mindre starka vågslag har
man med fördel användt äfven träkonstruktioner, med
eller utan stenfyllning. För att emellertid undvika
de oerhörda kostnader, som oftast äro förenade med
utförande af de fasta vågbrytarna, hafva på senaste
åren engelska ingeniörer gjort försök med flytande
sådana, af såväl trä som jern, utan att dock dessa
ännu ledt till något resultat för de mot hafvet
liggande hamnarna, hvaremot de visat god verkan i
mindre fordrande fall.

Vågdal. Se Vågrörelse.

Vågdämpare, sjöv., en med olja fylld och med små hål
försedd påse eller annat lämpligt kärl, hvarifrån
oljan droppvis kan utfällas på
hafsytan. Derigenom att oljan utbreder sig i ett
tunt lager på vattenytan, förmår ej vågen att bryta
eller toppa sig, utan ter sig endast som en hög
dyning utan brott. Ligger fartyget bi, torde det
vara fördelaktigast att uthänga en påse på lovarts
kranbalk och en midskepps, med vinden låringsvis,
dessutom en från lovarts låring, hvaremot under
fartygets länsning undan vinden tvänne påsar böra
utfiras från kranbalkarna. Äfven från klosettrören
kan oljans utsippring med fördel anordnas. Redan i
forntiden kände man denna oljans egenskap, men först
på senare tid, då fartygen nedlastas djupare än förr,
har man åter nödgats tillgripa denna säkerhetsåtgärd,
som tvifvelsutan kommer vida i bruk äfven vid andra
tillfällen, såsom vid båtars utsättande i sjögång
och landning i bränningar, vid fartygs bergning, vid
fiske o. s. v. Man erhåller en ganska god vågdämpare
äfven genom att släpa t. ex. ett utbredt segel akter
om fartyget eller båten. R. N.

Vågen, astron. Se Libra.

Vågenskott, D. vognskud, en i Norden under 1400-
och 1500-talen förekommande benämning på utvaldt,
qvistfritt trä (i synnerhet ek), som nyttjades till
panelverk. Ordet var lånadt från
lågtyskan (wagenschot). I engelskan qvarstår det
ännu under formen wainscot med betydelsen panel.

Våghus. Se Vågpenningar.

Våghål, skeppsb., de hål eller halfcirkelformiga
inskärningar, som på träfartyg finnas uttagna i
bottenstockarnas och cittrornas underkanter för att
lemna fritt lopp åt läckvattnet till det ställe,
der skeppspumparna äro ställda. Dessa hål göras
tillräckligt stora och anordnas på sådant sätt,
att de ej må kunna igentäppas af orenlighet. På
ett icke tätförtimradt träfartyg äro våghålen
förlagda straxt inom sambordsplankorna (se
fig. 1 i art. Bordläggning, skeppsb.); är fartyget
åter tätförtimradt, bildas våghålsrännan innanför
förtimringen, på ömse sidor om kölsvinet, mellan
detta och hvardera våghålsvägaren (s). Våghålsrännan
täckes af
våghålsplankan (r), lagd i lutande ställning så, att
den med sin undre kant hvilar uti en i våghålsvägarens
midskeppskant uttagen fals och med sin öfre kant
hvilar mot kölsvinets sida. – På jernfartyg äro
våghålen upptagna i bottenstocksplåtens nedersta del,
på ömse sidor om kölsvinet (se fig. 2 i ofvannämnda
art.). På kölstråksplåtens innersida, uppemot
kölsvinet, är fyldt med cement, hvarigenom der bildas
en våghålsränna, i hvilken läckvattnet kan samlas
och ledas till länspumparna. J. G. B.

Våglinje. 1. Skeppsb. Se nästa art. – 2.
Vågformig linie, matem., kallas en kurva af sådan form,
som den en svängande sträng kan antaga. De enklaste
ekvationerna för våglinier äro y = a cos x och y = a
sin x. – Om målaren Hogarths uppfattning af våglinien
(»ormlinien») se Hogarth och Skönhet, sp. 1401. E. S.

illustration placeholder
Vågliniesystemet fig. 1.

illustration placeholder
Vågliniesystemet fig. 2.


Våglinjesystemet, skeppsb., ett af den skotske
ingeniören och fartygskonstruktören Sir John
Scott Russell i midten af 1830-talet framstäldt
konstruktionssystem för att gifva fartygets bottendel
en lämplig form. Han resonerade näml. så, att när
ett fartyg går framåt genom vattnet, skall i detta
utgräfvas och derefter åter igenfyllas en kanal,
som är lika lång med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free