Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring / 1529-1530 (1893) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderlek (fronnord. veðrleikr, vädrets beskaffenhet), meteor., sammanfattningen af alla de företeelser, som ega sitt ursprung och försiggå i luftkretsen, atmosferen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C.) och bitande köld (i norra Sibirien
vid Verchojansk ända till – 65° och
derunder). Strålningsväder förekommer hufvudsakligen i
anticykloner (barometermaxima, se d. o.). Stark dags
värme (dagsmeja) och stark nattkyla, ofta med frost,
äro, särskildt under våren och försommaren, utmärkande
för det anticykloniska vädret i våra trakter. Ofta
förekommer äfven vid sådant väder, i synnerhet under
sensommaren och hösten, då luftens fuktighetsgrad
vid jordytan är stor, under natten låg dimma, som
på morgonen åter afdunstar och upplöses. Motsatsen
till strålningsvädret bildar den väderlek med jämn,
likformig temperatur, som råder, då luften är fuktig
och himlen mulen; den förekommer hufvudsakligen
i vissa områden af en cyklon (barometerminimum,
se d. o.). Alltefter som temperaturen är hög,
medelmåttig eller låg har man då tryckande qvalmigt,
mildt eller gråkallt väder. Både in- och utstrålning
af värme är då hindrad af ett tjockt molnlager,
och känslan af värme och köld beror uteslutande
på den omgifvande luftens temperatur och fuktighet
samt förhandenvarande nederbörd (hög dimma, regn, snö
o. s. v.). Luftens temperatur aftager i regeln uppåt,
hastigare i de lägsta luftlagren, långsammare i öfre,
såsom synes af följande tabell, hvilken är beräknad ur
de iakttagelser, som James Glaisher i England gjorde
vid sina berömda ballongfärder under åren 1862–65:

Höjd öfver jordytan i meter	Temperaturens aftagande på 1,000 meter i Celsius-grader
	under sommaren	under våren och hösten
0–1,000	8,8°	7,1°
1,000–2,000	6,0°	5,0°
2,000–3,000	4,9°	4,3°
3,000–4,000	4,2°	4,3°
4,000–5,000	3,7°	4,4°
5,000–6,000	3,6°	3,4°
6,000–7,000	2,1°	1,8°
7,000–8,000	1,8° <tdc>
8,000–9,000	1,6°

Enligt denna tabell är alltså temperaturfallet från
jordytan till 7,000 m. höjd i medeltal 33° C. under
sommaren och 30° C. under våren och hösten. Under
vintern är det i allmänhet mindre. I de lägsta
luftlagren (från 0 till 30 m. höjd) kan enligt
Glaisher temperaturfallet under den varmaste
tiden på dagen uppgå till 3° C. på 100 m., men
fr. o. m. 200 m. höjd öfverstiger det sällan 1°
C. på 100 m. Under natten och på vintern brukar vid
strålningsväder temperaturen vara lägre vid jordytan
och tilltaga uppåt, stundom till en höjd af flere
hundra meter. Ett exempel härpå lemna följande värden,
som härledts ur iakttagelser gjorda af öfveringeniör
S. A. Andrée under den första af hans i vetenskapligt
syfte företagna ballongfärder. Ballongen uppsteg i
Stockholm d. 15 Juli 1893 kl. 3,47 f. m. och landade
efter att hafva uppnått 3,400 m. höjd vid Dalarö
kl. 5,28 f. m. samma dag.

Höjd öfver jordytan i meter.	Temperatur Celsius.
0	+ 11,0°
500	+ 12,5°
1,000	+ 7,6°
1,500	+ 4,7°
2,000	+ 1,4°
2,500	– 2,7°
3,000	– 4,8°
3,400	– 5,8°

Från jordytan till omkring 500 meters höjd tilltog
temperaturen med 0,3° på 100 m., men aftog sedan
uppåt:

från	500	till	1,000	m. med	0,98°	på 100	meter
»	1,000	»	1,500	»	0,58°	»	»
»	1,500	»	2,000	»	0,66°	»	»
»	2,000	»	2,500	»	0,82°	»	»
»	2,500	»	3,000	»	0,42°	»	»
»	3,000	»	3,400	»	0,25°	»	»

Temperaturens ändring med höjden
spelar en vigtig rol vid väderlekens vexlingar. Att
temperaturen är högre nära jordytan än i de öfre
luftlagren kan i någon mån bero på att atmosferens
undre lager i allmänhet uppvärmas genom ledning och
strålning från jordytan samt genom det latenta värme,
som frigöres vid kondensationen af den från hafven
afdunstande vattenångan, medan deremot dess öfre
lager afkylas genom strålning mot verldsrymden. Dock
är att märka, att äfven luftens öfre lager direkt
absorbera en betydlig mängd värme både från solen och
från jordytan, samt att de nedre vid strålningsväder
starkt afkylas under natten. Hufvudorsaken till
temperaturens aftagande uppåt ligger deri att densamma
betingas af lagarna för atmosferens jämnvigt och
rörelse i vertikal led. Såväl många försök som den
mekaniska värmeteoriens beräkningar hafva nämligen
bevisat, att luften uppvärmes vid sammantryckning
och afkyles vid utvidgning. Som nu lufttrycket,
hvilket vid hafsytan uppgår till 760 mm., aftager
uppåt, tills det vid atmosferens öfversta gräns
blir försvinnande litet, måste hvarje nedsjunkande
luftmassa sammantryckas af den omgifvande luften
och dervid uppvärmas och tvärtom hvarje uppstigande
luftmassa utvidgas och afkylas. Afkylningen vid
uppstigandet utgör för luft, som icke är mättad med
vattenånga, 0,98° C. för hvar 100:de m. Är luften
mättad med vattenånga, blir afkylningen blott ungefär
hälften så stor, omkr. 1/2° för 100 m., något olika vid
olika temperatur och tryck, emedan under uppstigandet
vattenånga oupphörligen kondenseras och dervid till
luften afgifver sitt latenta värme. Uppvärmningen vid
nedsjunkandet uppgår äfvenledes till 0,98° för hvar
100:de m., såvida icke luften är uppfylld af moln
eller dimma, som vid nedsjunkandet afdunstar; i detta
fall utgör uppvärmningen blott omkr. 1/2°. Härvid
förutsättes, att intet värme tillföres luften utifrån
eller af denna afgifves utåt. Dessa uppvärmningar
och afkylningar af luften kallas dynamiska
(d. v. s. förorsakade genom mekaniskt arbete) eller
adiabatiska (d. v. s. frambringade utan att värme
tillföres eller borttages). Ett märkvärdigt exempel
på verkan af den dynamiska uppvärmningen finner
man i den s. k. föhn (nord-amerikanernas chinook),
en varm och torr vind, som i alptrakter (Schweiz,
Nord-Amerika, Norge, Grönland) stundom blåser från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>