- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1565-1566

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väghållningsskyldighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkomstgifvande fastighet påföres en vägfyrk för hvarje
400 kronor af taxeringsvärdet, och c) inkomst
af kapital eller arbete påföres en vägfyrk för
hvarje 30 kronor af den beskattningsbara andelen
deraf. Härvid märkes dock, att från allt bidrag till
väghållningsskyldigheten äro följande skatteföremål
befriade: a) äldre lotshemman, så länge de äro
underkastade lotsningsskyldighet; b) fastighet, som ej
är att hänföra till jordbruksfastighet, och hvilkens
taxeringsvärde understiger 800 kr.; c) inkomst af
kapital eller arbete, som understiger 1,000 kronor;
d) inkomst af kanal, jernväg och annan farväg;
e) inkomst af skeppsrederi och sjöfart; f) inkomst
genom aflöning, arvode och traktamente eller annan med
allmän eller enskild tjenstebefattning förenad förmån,
pension, årligt understöd, gratifikation, lifränta
och undantagsförmån, samt g) inkomst, som förvärfvas
genom arrende af staten tillhörig jordbruksfastighet.

Sedan hvarje väghållningsskyldigs vägfyrktal
sålunda blifvit funnet, divideras den af särskilda
nämnden uppskattade totala underhållskostnaden för
distriktet med afdrag af statsbidraget – således
9/10 af naturaunderhållets penningevärde – med
summan af de till naturaunderhållet förpligtade
fastigheternas vägfyrkar, och den sålunda funna
qvoten påföres såsom vägskatt hvarje annan vägfyrk,
d. v. s. alla de väghållningsskyldige, som ej
utgjort vägunderhåll in natura. Denna vägskatt, som
uppbäres i sammanhang med kronoutskylderna, ingår
till vägkassan. Erfordras ytterligare tillskott till
vägkassan, utdebiteras detta på samtliga vägfyrkar,
således äfven på dem, som fullgjort underhåll in
natura. Ur vägkassan bestridas följande utgifter
för väghållningen: a) förvaltningskostnad; b)
ersättning till särskilda nämnden; c) vägdelning; d)
ersättning till snöploglagen för vinterväghållning;
e) ersättning för ökad underhållskostnad till följd af
vägs omläggning eller förändring eller naturhändelse,
såsom öfversvämning, jordras och dylikt; f) underhåll
af ny väg, till dess den ingått i vägdelning; g)
underhåll af bro, som från vägdelning undantagits,
samt byggande och underhåll af färja; h) anbringande
och underhåll af vägvisare och i) underhåll af väg,
för hvilken den underhållsskyldige erlägger afgift
till vägkassan; äfvensom, i den mån kostnaden ej utgår
af statsmedel, k) byggande af ny väg och bro samt
l) omläggning af backig eller eljest för rörelsen
obeqväm väg. Uppkommer öfverskott i vägkassan, kan
detta, med länsstyrelsens tillåtelse, användas för
grundförbättring af vägarna och, sedan det icke vidare
för sådant ändamål erfordras, jämväl till lindring
af väghållningsbesväret i dess helhet.

Vägkassan förvaltas af en vägstyrelse, for hvarje
distrikt. Denna styrelse, som skall bestå af
minst tre ledamöter och lika många suppleanter,
väljes för tre år af de väghållningsskyldige
efter vägfyrktal. Förvaltningen kontrolleras af
tre på enahanda sätt valda revisorer med lika många
suppleanter. Förutom förvaltningen af vägkassan och
underhållet af de vägar, för hvilka afgift erlägges
till kassan, åligger det vägstyrelsen att till dem, som utgjort
underhåll in natura, utbetala ofvannämnda statsbidrag,
att verkställa vederbörandes rörande vägen meddelade
beslut samt att fullgöra öfriga åtgärder, som på
styrelsen ankomma, i enlighet med instruktion, som
af länsstyrelsen utfärdas.

Sammanträden med de väghållningsskyldige hållas
årligen, dervid de hafva att, genom omröstning efter
vägfyrktal jämte förrättandet af ofvan omförmälda val,
fastställa inkomst- och utgiftsstat för vägkassan samt
vägskattens belopp. De väghållningsskyldige ega ock
dervid besluta öfver användandet af de afgifter, som,
intilldess att ny vägdelning öfvergått distriktet,
i stället för vägunderhåll in natura erläggas
för de jordbruksfastigheter, hvilka, enligt hvad
ofvan är nämndt, före 1891 års lag voro fria från
väghållningsbesväret, efter beräkning af en vägfyrk
för hvarje 200 kronor af taxeringsvärdet.

Beträdande vägarnas beskaffenhet innehåller 1891
års lag följande bestämmelser. Landsväg skall vara
minst 6 m. och bygdeväg 3,6 m. bred (dock eger
länsstyrelsen i vissa fall medgifva undantag). Äfven
i afseende å gamla vägar skall denna minimibredd,
som är något större än den gamla, iakttagas, derest
det ej är förenadt med betydande svårigheter eller
kostnader. Väg skall läggas, der den tarfvas
och der den jämnast och genast göras kan. Väg, bro
och färja skola hållas i ett för samfärdseln fullt
tillfredsställande skick. Å båda sidor om väg skola
diken till erforderlig bredd och djup med nödiga
aflopp göras, derest sådana icke, efter vederbörandes
pröfning, utan olägenhet kunna undvaras. Der väg
går genom skogsmark, skola i allmänhet träd och
buskar, som med någon gren nå fram till vägens kant,
borthuggas. Utmed väg får ej byggnad uppföras på
mindre afstånd än 3,5 m. från vägens kant (dock kan
länsstyrelsen medgifva undantag från denna regel). Ej
häller får utmed vägen upptagas någon grop eller
graf af beskaffenhet att medföra fara för vägens
bestånd. Väg får ej inkräktas genom upplag af annat än
oumbärliga väglagningsänmen, och dessa få ej häller
läggas så, att de försvåra trafiken. Der väg går
invid vattendrag eller bråddjup, skall finnas lämpligt
skyddsvärn. Der vägar stöta samman, skall vägvisare
anbringas. Grind må icke utan länsstyrelsens tillstånd
uppsättas å väg, annat än der vägen korsas af jernväg
eller kanal. Bro, som hädanefter uppföres, skall hafva
samma bredd som vägen, men för större broar kan dock
länsstyrelsen medgifva undantag. Om färjas storlek och
beskaffenhet förordnar länsstyrelsen. Såväl bro som
färja skall vara försedd med nödiga skyddsvärn. Väg-
och bropenningar,
der de hittills af vägfarande
erlagts, skola upphöra, då sådant utan förnärmande af
någons enskilda rätt ske kan. Färjepenningar erläggas
enligt af länsstyrelsen fastställd taxa.

För vägens underhåll i laggillt skick svarar i regeln
hvarje väghållare för sig. I vissa fall, då kostnaden,
enligt hvad ofvan är nämndt, utgår ur vägkassan,
svarar vägstyrelsen. Om två eller flere jordegare
hafva gemensam väglott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0787.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free