- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1575-1576

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väinämöinen, Finsk mytol., i de finska fornsångerna Kalevalas förnämste hjelte, »den gamle trygge», »den evärdelige siarn» - Väinölä, Finsk mytol., Väinämöinens hem. Se Väinämöinen - Väktaren. Tidning för stat och kyrka, en konservativ politisk och kyrklig veckotidning - Väla (Våla, Välan), socken i Skaraborgs län - Välbefaren, sjöv. Se Befaren - Välfärdsutskottet kallas ett utskott af Nationalkonventet, hvilket under den stora revolutionen en tid var Frankrikes verkliga regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finska folket tänkt sig V. såsom sammanfattningen
af det högsta och bästa, som finnes i den finska
folkkarakteren. O. G.

Väinölä, Finsk mytol., Väinämöinens hem. Se
Väinämöinen.

Väktaren. Tidning för stat och kyrka, en konservativ
politisk och kyrklig veckotidning, som utgafs i
Stockholm från och med d. 7 Dec. 1853 till d. 28
Dec. 1888. Den uppsattes af dåv. aktuarien i
Riksarkivet friherre Johan August Posse (se Posse,
8), som d. 29 Nov. 1853 erhöll utgifningsbevis å denna
tidning, hvilken han med stor skicklighet och omsorg
redigerade till sin död, d. 5 Juni 1865. Friherre
Fredrik Philip Hierta blef då tidningens ansvarige
utgifvare och redaktör, i hvilka befattningar han
d. 19 Dec. 1878 efterträddes af pastor Bernhard
Wadström
. Sedan under dennes sjuklighet pastorerna
Aug. Ärnström och Karl Rudolph Hasselrot kortare
tider 1881–83 redigerat tidningen, blef den sistnämnde
dess redaktör och ansvarige utgifvare d. 19 Dec. 1883,
hvarmed han fortsatte, till dess tidningen upphörde,
d. 28 Dec. 1888. »Väktaren» utkom 1854–58 två
gånger i veckan samt fr. o. m. 1859 blott en gång i
veckan. Dess format var 4-spaltig folio t. o. m. 1878
och derefter 5-spaltig. Tidningen trycktes å
Hörbergska boktryckeriet 1853–65 Sept. med undantag
af några månader 1859, då den trycktes å Normanska
boktryckeriet, liksom 1865 Okt.–83 samt derefter
hos Nya Tryckeriaktiebolaget. Prenumerationspriset
var 5 rdr bko (= 7 rdr 50 öre rmt) 1854–58, 5 rdr
rmt 1859–78, 4 kr. 1879–81 samt derefter 2 kr. 50
öre, oberäknadt postbefordringsafgiften. Bland dess
medarbetare må här nämnas endast K. A. Lindström
(sedermera redaktör för »Nya Dagligt Allehanda»),
bröderna Viktor och Anton Granlund (den förre
nu arkivarie i Riksarkivet, den senare byråchef
i Lotsstyrelsen), friherrinnan Betty Posse, född
Ehrenborg, och O. Tornérhjelm. »Väktaren» var den
första politiska Stockholmstidning, som öppet intog
en utprägladt kyrkligt kristlig ståndpunkt. Under
friherre Posses tid var den en i första rummet
politisk tidning, men öfvergick sedermera småningom
till att blifva hufvudsakligen ett organ för den
svenska kyrkan och dess intressen. B. L.

Väla (Våla, Välan), socken i Skaraborgs
län, Kållands härad. Areal 1,391 har. 406
innev. (1892). Annex till Örslösa, Skara stift,
Kållands kontrakt.

Välbefaren, sjöv. Se Befaren.

Välfärdsutskottet (Fr. le comité de salut public)
kallas ett utskott af Nationalkonventet, hvilket
under den stora revolutionen en tid var Frankrikes
verkliga regering. Till följd af den stora makt, som
nationalförsamlingarna erhöllo under revolutionen,
blef det nödvändigt att upprätta en parlamentarisk
styrelse, och då det var en antagen grundsats, att
medlemmar af riksdagen ej finge vara ministrar,
tillgrep man den utvägen att låta ministèren
öfvervakas af ett riksdagsutskott. Redan under
Lagstiftande nationalförsamlingen skedde detta genom
ett i Mars 1792 bildadt utskott, och i Jan. 1793
tillsatte Nationalkonventet i sådant syfte ett
s. k. försvarsutskott. Dessa båda kommissioners
myndighet var dock ännu tämligen begränsad, men
de kritiska förhållanden, som inträdde genom
Dumouriez’ uppresning mot konventet, förmådde
detta att taga steget fullt ut. Den 7 April
1793 bildades ur dess led ett niomannautskott,
som under namn af Välfärdsutskottet fick den
vidsträcktaste myndighet. Dess förhandlingar
skulle vara hemliga. Det erhöll betydliga fonder
till hemliga utgifter; det fick rätt att kassera
beslut af ministerkonseljen (le conseil exécutif),
och denna blef egentligen blott verkställare af
dess vilja. Äfven den lokala förvaltningen och
arméväsendet slog utskottet under sig, då det utsände
konventskommissarier (d. v. s. medlemmar af konventet
med förvaltningsuppdrag), hvilka i departementen och
vid krigshärarna uppträdde med oinskränkt myndighet,
under det de sjelfva stodo i fullständigaste beroende
af Välfärdsutskottet, och på detta sätt återställdes
nu i ännu stramare former den centralisation, som
under »l’ancien régime» prisgifvit det franska folket
åt en oinskränkt statsdespotism.

Välfärdsutskottet bestod till en början af centermän
och några jakobiner. Men de senare blefvo de, som
egentligen bestämde dess beslut under ledning af
Danton, och efter girondisternas fall (Juni 1793)
var Välfärdsutskottet i dennes hand ett medel
för genomförandet af en energisk och fosterländsk
realpolitik. Men sedan han d. 10 Juli s. å. utträdt
ur utskottet och Robespierre d. 27 Juli s. å. inträdt
deri, blef Välfärdsutskottet under dennes ledning
verktyget för den ohyggliga despotism, som är
känd under namnet skräckväldet. Med en grymhet och
hänsynslöshet, hvartill verldshistorien lyckligtvis
eger få motstycken, använde han den ofantliga makt,
hvaröfver utskottet förfogade, för att öfverallt i
landet söka realisera sin doktrinära jakobinism, och
tillika frigjorde utskottet sig nu från sitt beroende
af konventet. I stället för att sjelf vara ett organ
for detta, såsom ursprungligen åsyftats, blef det nu
dess herskarinna. Hvarje försök af konventsmedlemmar
till opposition mot dess myndighet stämplades såsom
attentat mot revolutionens heliga grundsatser och
straffades med döden; förlamadt af skräck, vågade
konventet ej ens använda sin lagliga rätt att hvarje
månad förnya utskottets sammansättning. Sålunda
lyckades nu Robespierre och hans medtyranner upprätta
en ständig diktatur.

Med afseende på den yttre politiken
var Välfärdsutskottets välde i viss mån
lyckosamt. Visserligen skulle Robespierres doktrinära
statskonst snart gjort Frankrike värnlöst mot den
europeiska koalitionens härar, men samtidigt med
honom hade Carnot inträdt i utskottet, och denne
store organisatör och fosterlandsvän fick, mot att
han lät Robespierre fritt rasa mot de politiske
kättarna, begagna utskottets maktmedel till att
organisera försvaret, och på detta sätt kan man säga,
att det var Välfärdsutskottets förtjenst, att den
franska revolutionen segerrikt bestod kampen mot det
monarkiska Europa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free