Print (PDF) - On this page / på denna sida - Värmeledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmeledning-Värmland.
Värmeledning, 1. Värmets fortplantning ge-ri om
ledning. Se Y är m e, sp. 11. - 2. En anordning för
byggnaders uppvärmning. Se Uppvärmning.
Värmeledningsförmåga. Se Värme, sp. 11.
Värmelen, insjö i Värmland på gränsen af Jösse,
Gillbergs och Grums härad. Sjön, som är öfver 20
km. lång i n. och s., men föga öfver 5 km. bred,
har en nordlig och en nordvest-lig förgrening och
fortsattes åt s. ö. genom sjön Lången och åt s. v.,
nedanför sundet vid Värm-skogs" kyrka, genom den
smala, omkr. 15 kin. långa Lilla Värmelen, som genom
en korta, Borgviksån, mynnar ut i Borgviksfjärden,
hvilken fortsattes af Vänerns vik Grumsfjärden (denna
har äfven, genom Malsjöelfven, direkt tillflöde från
den ofvannämnda sjön Lången). Nordvestra stambanan
går öfver nordligaste delen af Värmelen. Sjöns areal
utgör 77 qvkm., dess höjd Öfver hafvet 52 m. Den
mottager afloppet från ett flertal mindre sjöar: i
Ö. Emsen, Sävelen och Kinnen, i n. Mangen och Fånsjön,
i v. Kommen, Näskärn och Magern.
Värmemängd. Se Värme, sp. 5.
Värmemätning. Se Pyrometer, Temperatur l, Termometer,
Termometri.
Värmespektrum. Se Värme, sp. 13.
Värmestrålning. Se Utstrålnings förmåga och Värme,
sp. 12.
Värmeteorien, mekaniska. Se Mekaniska värmeteorien
och Värme.
Värmetoning, fys., kem., kallas den värmemängd, som
utvecklas vid kemisk reaktion mellan eqvivalenta
mängder, om dessa valts så, att en gram-molekyl
uppstår. Med en gram-molekyl menas ett antal gram af
ett ämne lika med ämnets molekylarvigt. Om t. ex. 2
gr. väte förenas med 16 gr. syre till 24 16 =
18 gr. vatten, d. v. s. en gram-molekyl vatten,
så har inan funnit, att värmetoningen, eller det
dervid utvecklade värmet, är 68,3 kilograinka-lorier
(se Värme). Detta plägar i formel uttryckas sålunda:
(H3,0)- 68,3 kilogramkalorier. I allmänhet
är värmetoningen vid bildning af sammansatta
ämnen positiv (d. v. s. värme utvecklas), när
en kemisk förening bildas, och blir då lika
stor, men negativ (d. v. s. värme absorberas),
när samma förening sönderdelas. En sådan kemisk
förening kallas exotermisk. Vid några föreningar
inträffar motsatsen: dessa kallas endotermiska.
E. s.
Värmevågor. Se Värme, sp. 13.
Värmland (V er ml an d), landskap i Svealand,
är, frånsedt Lurö skärgård, beläget mellan 58°
53’ (sydligaste udden af Värmlandsnäs) och 61°
3’ n. br. samt 6° 22’ och 3° 17’ v. lgd från
Stockholms observatorium. I n. ö. gränsar det
till Dalarna, i ö. till Vestmanland och Nerike,
i s. till Vestergötland, Vänern och Dal samt i
v. till Norge. Arealen utgör 18,200 qvkm. land
och 1,867 qvkm. vatten, tillsammans 20,067 qvkm.,
hvaraf 19,323 qvkm. bilda Värmlands län (förr äfven
kalladt Karlstads län) och 744 qvkm. ingå i Örebro
län. Till land äro här räknade öar och holmar i
Vänern, samman-lagdt 60 qvkm., i hvilka Hammarön ingår
med 45 qvkm. Landskapsgränsen är här antagen såsom
sammanfallande med V:s länsgräns mot Kopparbergs
och Elfsborgs’län, hvilket dock ej alldeles är
förhållandet. - Från det bergland, Kölen, som framgår
på gränsen mellan Sverige och Norge, utgå n. om
landskapet tvänne förgreningar, som omsluta det, och
af hvilka den vestra, som äfven stundom kallas Kölen,
skiljer landskapets vattendrag från Glommens, och
den östra, som benämnes Dalfjället, är vattendelare
mot Vesterdalelfvens m. fl. vattendrag. Från dessa
höjdsträckningar utgå äfven andra förgreningar,
som skilja landskapets många och ganska betydande
vattendrag från hvarandra, l den nordligaste delen
af V. har bergplatån en höjd af 600-700 m. ö. h.,
men dess förgreningar sänka sig alltmer, så att
de ofvan de sjöar och vattensamlingar, som ligga i
krets omkring Vänern, och 50-80 km. från nämnda insjö
hafva en höjd af blott 300-350 rn. Dock uppstiger
ett och annat berg något högre, såsom i v. till
407 m. och i ö. till 476 m. Äfven Vänern är nästan
delad i tvänne delar af en af dessa förgreningar,
som fortsätter genom det i Vänern nedskjutande
Värmlandsnäs och der utanför liggande LurÖ skärgård
samt mötes inom Vestergötland af Kållandsö och
Kållandslandet. Frånsedt några mindre betydande
källgrenar, som gå till Glommen eller Dalelfven,
utmynna landskapets alla vattendrag i Vänern. Då dessa
vattendrag och dertill hörande sjöar äro till allra
största delen i detta arbete be-skrifna i särskilda
artiklar, uppräknas de här endast korteligen. Käknadt
från v. till ö. och med angifvande af sjöarnas
höjd öfver Vänern (44 m. ö. h.) och de störres
ytinnehåll inom landskapet äro de: Upperudselfven
med sjöarna Foxen (57 m.) och del af Stora Le (57
m.; sammanlagd areal 39 qvkm.), Östra Silen (58 m.;
30 qvkm.), Vestra Silen (52 m., 25 qvkm.), Lelången
(49 m.; 21 qvkm.); By el f ve n med Stora Gla (75
m.; 30 qvkm.), Glafsfjorden (l m.; 111 km.); Borg
viks-och Malsjöelf-varna, som till Grumsfjorden
af Vänern afleda vatten från sjön Värmelen (8m.;
77 qvkm.); N or s-elfven med Frykensjöarna (18
m.; 137 qvkm.) och Kottnen (38 m.); Klarelfven med
Viston (20 m.); de tre mindre betydande vattendragen
Alsterselfven, Varnan och Visnumsån; samt längst i
ö. S vartelfven 1. Le te If ven med sjöarna Möckeln
(46 m.) och Skagern (25 m.; 39 qvkm.). - Jordmånen
i dessa elfvars dalgångar är tämligen olika. Det
vestligaste områdets (hufvudsakligen Nordmarks härad)
dalbottnar och lägre sluttningar bestå i allmänhet af
sandmylla och sandblandad lermylla. Byelfvens område,
till det mesta omfattande Jösse och Gillbergs härad,
har en särdeles god jordmån af lermylla; n. om
Värmelen är jordmånen sandblandad, men öfvergår
alltmer mot s. (Gillbergs och Grums härad) till
lermylla. Äfven vid Norself-vens öfre del (inom såväl
Fryksdals som Elf-dals härad) består marken mest af
sandjord, omkring Frykensjöarna af lerjord, som i
områdets sydligaste del (Grums härad) är af utmärkt
godhet. Klarelivens dalgång (ej blott Elfdals härad
utan äfven de sydligare belägna) är gau-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
