Print (PDF) - On this page / på denna sida - Värmeledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Värmlands fältjägarekår-Värmlands län.
V:s historia: en mängd nya hemman och torp upptogs,
delvis genom öfverflyttade finnar. Bergs-handteringen
uppmuntrades och städer anlades, nämligen Karlstad
(1584), der en skola inrättades, samt Filipstad
(1611), som anlades för bergslagens räkning. Sedan
hertigdömet med Karl Filips död hemfallit till kronan,
styrdes V. och Nerike af en ståthållare, och 1634-1779
bildade Nerike och V. ett län under landshöf-dingen
i Örebro, med undantag af tiden 1639 -54, då Y. (på
två härad när) jämte Dal hade -egen landshöfding, i
Karlstad. Sedan 1779 har T. (utom Karlskoga bergslag,
som stannade under Örebro län) utgjort ett eget län:
Karlstads 1. Värmlands län. Under Sveriges ofta
återkommande krig med Danmark och Norge såväl under
medeltiden som i nyare tiden blefvo V:s gränstrakter
förhärjade och odlingen hejdad, men i senare fredliga
tider har denna liksom befolkningen betydligt
ökats. Under konung Albrekts regering i Sverige
(1364-89) var V. skildt från den öfriga delen af riket
och liöll sig, liksom Dal och en del af Vestergötland,
till den i Norge regerande konung Håkan Magnusson. -
Jfr bl. a. Erik Fernow (född i Filipstad d.
4 Mars 1735, brukspredikant vid Karlsdal 1776 -77,
sedermera adjunkt och nådårspredikant på flere
ställen i stiftet, död i Kristinehamn d.
5 Febr. 1791): »Beskrifning öfwer Wärmeland»
(1773-79), J. Haimnarin: »Carlstads stifts
herdaminne» (3 dlr, 1846-49), Fr. Westling:
»Hertig Karls furstendöine» (1883), C. G. Styffe:
»Skandinavien under unionstiden» (2:dra uppl. 1880),
och landshöfdingens i Värmlands län femårsberättelser.
’ K. S. E. E. Ad. N-n.
Värmlands fältjägarekår (n:r 26) uppsattes år 1788
under namnet Värmlands fältjä-garebataljon till
en styrka af 600 man och till försvar af gränsen
mot Norge. Styrkan minskades 1792 till 300 man,
och bataljonen ställdes under chefen för Nerikes
och Värmlands regemente. Ar 1812 uppsattes en ny
bataljon om 300 man och förenades med den förra till
Värmlands fältjägareregemente. Ar 1875 minskades
immmerstyrkan till 500 man, med bibehållande af
indelningen i 6 kompanier, och namnet ändrades till
det nuvarande. Manskapet är värfvadt, men tjenstledigt
mellan .de årliga vapenöfningarna. Kårens verkliga
styrka uppgår till 29 officerare, 30 underofficerare
och spel med underofficers värdighet, 9 civilmilitärer
och 425 man i nummer, hvilken styrka enligt 1892 års
organisationsplan skall minskas till 18 officerare,
27 underofficerare och spel med underofficers
grad, 8 civilmilitärer samt 400 man i nummer. Dess
chefsstation är Karlstad och mötesplats Trossnäs fält,
vid Norselfven och «ära Edsvalla jern vägsstation.
c. o. x.
Värmlands län omfattar hela Värmland med undantag
af den till Örebro län hörande Karlskoga bergslag
och är beläget mellan 58° 46’ ’(sydligast i Lurö
skärgård) och 61° 3’ n. br. samt 6° 22’ och 3°
35’ v. lgd från Stockholms observatorium. Länets
största längd. n.-s., är 250 km. och största bredd,
ö.-vi. 150 km. Ytinnehållet är 19,323 qvkm., deraf
17,550 qvkm. land och 1.773 qvkm. vatten. Till land
äro här räknade öar och holmar i Vänern, 60 qvkm. I
vattnets areal är icke inräknad länets andel af sjön
Vänern, i hvilken för öfrigt gränsen mellan de här
sammanstötande tre länen icke är bestämd. Folkmängden
vid 1892 års slut utgjorde 251,361 personer
(121,348 mankön, 130,013 q vinkön), deraf 233,308 å
landsbygden och 18,053 i städerna. Folkmängdstätheten
var sålunda 14 personer på l qvkm. land. I afseende
på folkmängden intager detta län, soin har 5,23
proc. af rikets befolkning, det 6:te rummet och i
afseende på folkmängdstätheten det 19:de af rikets
län. Tillökningen i folkmängd inom detta län har
sedan år 1879 varit icke blott ingen, utan deri
stora utflyttningen har vållat en årlig minskning
i folkmängden i synnerhet å landsbygden. Intill
sistnämnda års slut hade folkstocken på de sista
femtio åren ökats med omkr. 58 proc., men har på
de sista tretton åren minskats med mer än 7 proc.,
och folkmängden i hela länet var vid slutet af år
1892 ungefär densamma som i början af 1860-talet,
eller lika med blott landsbygdens vid midten af
samma årtionde. Ensamt under de sista tio åren
uppgår emigranternas antal från länet till mer
än 30,000 personer. Äfven till orter inom riket är
utflyttningen ganska betydlig. - I judicielt hänseende
är landsbygden fördelad i 7 domsagor, omfattande
14 härad, under Svea hofrätt, och i administrativt
hänseende i 7 fögderier och 19 länsmansdistrikt. Dessa
domsagor äro Östersysslets (omfattande Fernebo, Ölme,
Vismans och Vase härad, af hvilka de 3 sistnämnda
bilda ett tingslag), Mellan -sysslets (omfattande de
till ett tingslag förenade Kils, Karlstads och Grums
härad). Södersysslets (omfattande Gillbergs och Näs
härad), Nordmarks (omfattande Nordmarks härad). Jösse
(omfattande Jösse härad), Fryksdals (omfattande
det i två tingslag, ett nedre och ett öfre, delade
Fryksdals härad). Elfdals och Nyeds (omfattande
det i två tingslag, ett Öfre och ett nedre, delade
Elfdals härad samt Nyeds härad). De 7 fögderierna
sammanfalla med och hafva sammau namn som domsagorna
med det undantag att Östersysslets fögderi omfattar
äfven Nyeds härad och att Elfdals fögderi sålunda
omfattar blott Elfdals härad. Länsmansdistrikten
äro i Östersysslets fögderi 4. i hvart och ett af
Mellaii-sysslets. Elfdals och Fryksdals fögderier
3, i hvart af de öfriga Södersysslets. Nordmarks
och Jösse fögderier 2. Länets städer. Karlstad,
landshöfdingens residens, Kristinehamn och Filip s
t ad. hafva hvar sin rådstufvurätt. Landskommunerna
äro 87, hvaremot länets 2 köpingar. Arvika och Seffle,
räknas tiflstads-kommuner. - I ecklesiastikt hänseende
hör länet till Karlstads stift samt omfattar 7 hela
och delar af 2 kontrakt. Församlingarnas antal å
landsbygden är 88. af hvilka en har en del inom
Örebro län, och stadsförsamlingarnas 3. - Länet är
indeladt till 292 nummer af Nerikes regemente (numera
Lifregementet till fot) och 908 nummer af Värmlands
regemente; en nyligen från Elfsborgs till V. län
öfverflyt-tad sockendel är indelad till 5 nummer af
Vest-götadals regemente. I länet är ock förlagxl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
