- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
31-32

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmskog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Lidingön och nya vägar till denna (189,550
kr.). Hamnen har ett djup af minst 6 m. vid kajen
och är försedd med magasin af olika slag och
upplagsplatser, bl. a. för kol och trävaror. En 7
km. lång, staten tillhörig jernväg, Värtabanan,
förenar hamnen med Norra stambanan vid Karlberg. Den
anlades 1879–82 och kostade 1,247,392 kr. På den
forna Hjorthagens plats och angränsande mark,
som, genom byte med tomter vid Artilleriplanen
och mellangift, af Stockholms stad förvärfvades
1889, har Stockholms nya gasverk uppförts. Definitivt
beslut om anläggningen fattades af stadsfullmäktige
d. 13 Dec. 1889; ritningar utarbetades, och
kostnadsförslag, slutande på en summa af 5,104,000
kr., uppgjordes, som godkändes af stadsfullmäktige i
Dec. 1890. Arbetet, till hvilket förslag uppgjorts af
öfveringeniören vid Stockholms gasverk Ad. Ahlsell
och ingeniören Inge Pettersson, och som ledts af
den förstnämnde (med G. Ferd. Boberg som arkitekt),
tog sin början d. 1 April 1890, och d. 6 Nov. 1893
utsläpptes första gången gas derifrån till
staden, hvarefter verket högtidligen af konungen
d. 25 Nov. förklarades öppnadt. Vid uppgörandet
af programmet för verket utgick man från den
förutsättningen att det nya verket tillsammans med
det gamla skulle kunna tillgodose gasförbrukningen
under de närmaste 10 åren, och bestämdes derför
maximiproduktionsförmågan pr dygn till 60,000
kbm. För att det gamla verket sedan skulle kunna
nedläggas och likväl någon reserv förefinnas för de
närmaste åren derefter, antogs, att det nya verket
efter de 10 årens förlopp skulle behöfva utbyggas till
en produktionsförmåga af 180,000 kbm. pr dygn. För
framtida behof ansågs en ytterligare utvidgning för
60,000 kbm. vara erforderlig. Hela anläggningen
fullständigt utbyggd, är således afsedd för en
maximitillverkning pr dygn af 240,000 kbm. Deraf har
hittills endast fjerdedelen utförts. Det för hela
anläggningen afsedda området, som i n. begränsas af
Hussarviken och i ö. af Lilla Värtan, upptager en
areal af 17 har. Den till Lilla Värtan gränsande
sidan är afsedd till kajanläggning, beräknad för
fartyg om 7 m. djupgående. Tills vidare lossas kolen
vid gasverkets lossningsplats vid Värtahamnen och
föras derifrån på jernväg till gasverket.

Värtsilä, egendom och jernbruk i Finland, i
Tohmajärvi socken, Viborgs län, omkr. 60 km. n. om
Ladoga. V. ligger vid en fors i Juvanjoki å, nära
dess utlopp i hufvudfloden Jänisjoki, hvars vatten,
efter genomgåendet af den betydande sjön Jänisjärvi,
utgjuter sig i Ladoga. Ifrån bruket är ångbåtsled,
omkr. 45 km., till Jänisjärvis södra strand,
men derifrån måste jernet fraktas på landsväg till
Ladogas kust, der det lastas i skutor, för att föras
till afsättningsorten Petersburg. På Finland har
afsättninen hittills varit ringa, emedan afståndet
till närmaste sjöhamn vid Saimens vattendrag utgör
öfver 60 km., landväg. Inom kort inträda dock andra
kommunikationsförhållanden, då den under byggnad
varande Karelska jernvägen, vid hvilken bruket
erhåller egen station, blir färdig. I förening med V. står, under
samme egare, Möhkö bruk i Ilomants socken (se
Ilomants). Å V. finnas f. n. (1893) en masugn,
en stor och en mindre martinugn, ett valsverk
för gröfre och ett för klenare jernsorter, drifna
med ångkraft, jämte tillhörande 6 puddel- och 2
vällugnar samt 3 ånghammare, vidare gjuteri med 2
kupolugnar och mekanisk verkstad samt såg och qvarn
äfvensom tegelbruk för såväl vanliga som eldfasta
tegel. En närliggande torfmosse tillgodogöres
medelst två torfmaskiner för ångkraft. Antalet
arbetare var 388 år 1891. År 1892 tillverkades 1,987
ton tackjern, 2,684 t. diverse stångjern samt 285
t. stål. Den jordareal (ett hundratal skogshemman i
östra Finland), som lyder under V. och Möhkö, uppgår
till omkr. 135,000 har. Bruket privilegierades d. 20
Nov. 1850 och anlades af brukspatronen N. L. Arppe,
efter hvilkens död (d. 9 Dec. 1861) det öfvergick
till hans omyndiga barn. Det eges numera af ett bolag
under firma »Aktiebolaget N. L. Arppes arfvingar».
C. P. S.

Värälä. Se Värrälä.

Värö, socken i Hallands län, Viske härad. Areal 6,467
har. 3,020 innev. (1892). V. bildar med Stråvalla
ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Fjäre och
Viske kontrakt.

Väsby, socken i Malmöhus län, Luggude härad. Areal,
med inräkning af Höganäs, 4,998 har. 3,603
innev. (1892). V. bildar med Viken ett regalt
pastorat, Lunds stift, Luggude kontrakt,

Vase. 1. Socken i Värmlands län, Vase härad. Areal
25,873 har. 4,416 innev. (1892). V. bildar med Östra
Fogelvik ett konsistorielt pastorat, Karlstads
stift. Nyeds kontrakt. — 2. Härad i Värmlands
län, ingår i Östersysslets domsaga och fögderi
samt omfattar socknarna Vase, Alster och Östra
Fogelvik. Areal 47,251 har. 7,934 innev. (1892).

Väsende (väsen), filos., 1. Varelse. Om »det
högsta väsendet» se Gud. — 2. Den beskaffenhet,
som tillkommer det varande i sig sjelf; det
sjelfständiga varande, af hvilket sinneverlden är
fenomen l. företeelse; det, utan hvilket ett ting icke
kan tänkas, utan hvilket detsamma upphör att vara just
detta ting. Se vidare Fenomen. — Ett begrepps alla
bestämningar äro nödvändiga och, objektivt sedt,
väsentliga, hvaremot tings bestämningar indelas
i väsentliga, som icke kunna blifva andra eller
ändras, utan att tinget upphör att vara detta, och
oväsentliga, hvilkas vexling väl innebär tingets
förändring, men ej dess upphörande.

Vässby (Vessby). Se Längjum 1.

1. Wässelius, Marie Jeannette, operasångerska,
f. i Stockholm 1784. blef elev vid k. teatern 1793
och var 1800–20 der anställd som aktris och sångerska
samt utnämndes 1815 till hofsångerska. Död 1853. Med
en ovanligt skön och klangfull stämma lär hon hafva
förenat en utmärkt förmåga som skådespelerska och
på sin tid varit den mest firade sångerskan vid
teatern. Bland hennes bästa partier nämnas Armide,
Juliette, Laura
i »Slottet Montenero», Sophie i
»Sargines», Constance i »Vattendragaren» och Antigone
i »Oedipe uti Athen». A. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfar/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free