Print (PDF) - On this page / på denna sida - Växter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Växternas rörelser-Växtgeografi.
50
af djur (mest insekter), vinden eller på annat
sätt till märket. Fröhvita bildas först efter
befruktningen.
21:sta kl. Monocotyledones. 22:dra kl.
Dicotyhdones. Dikotyledonerna delas i 2 underklasser:
Cho-ripetalce (med fribladig krona) och Sympetalce
(med sambladig krona).
Sedan lång tid tillbaka har man indelat växterna
i kryptogamer och fanerogamer (till de förra höra
de tre första ofvannämnda afdelnin-garna, till de
senare de båda andra), men denna indelning har intet
verkligt systematiskt värde, ehuru i många fall
mycket beqväm. - Kryptogamerna hafva också kallats
sporväxter, emedan de föröka sig genom encelliga
organ, sporer, och fanerogamerna kallas då i motsats
dertill fröväxter (spermofyter), emedan de föröka sig
genom frön, flercelliga kroppar, hvilkas vigtigaste
del är växtämnet, växten i fostertillstånd. - Mossor,
kärlkryptogamer och gym-riospermer kallas med ett
gemensamt namn ar-kegoniater, emedan de alla hafva
ett honorgan af bestämd byggnad, archegoniuin (se
d. o.). Vetenskapen om växterna heter botanik (se
d. o.). Den afdelning af denna, som sysselsätter sig
med de utdöda växtformerna, kallas bl. a. paleobotanik
eller växtpaleontologi (se Pale-on to logi 2); den
del af den botaniska vetenskapen, som redogör för
de olika växtformernas utbredning öfver jordytan,
är växtgeografien (se d. o.). - Om växternas
stora betydelse för menniskorna och djuren se
bl. a. Beklädnadsväxter, Färgväxter, Födoämnen,
Läkemedel, Vegetarism, Trä, Fodermedel, Utfodring.
Växternas rörelser. Se Eörelsefenomen och Växter,
sp. 41.
Växternas Sömn, Se Somnus plantarum. Växtfibrer är
ett af allmänheten begagnadt, men tämligen obestämdt
uttryck af samma bemärkelse som växttrådar, eller
trådliknande bildningar, erhållna af växter, t. ex. af
deras bast eller af kärlknippen ur vissa blad (Agave,
Phormmm, m. fl.). Jfr Fiber. o. T. s.
Växtfibrln. Se Gluten. Växtfysiologi. Se Botanik,
sp. 962. Växtgeografi (geografisk botanik) är
den del af den botaniska vetenskapen, som redogör
för de mångfaldiga olika växtformernas utbredning
öfver jordytan samt söker upptäcka och angifva de
skiftande orsakerna till denna utbredning. Många
faktorer äro dervid verksamma: först och främst alla
de förhållanden och omständigheter, som ligga till
grund för ett lands eller en trakts klimat, samt
vidare växternas större eller mindre behof af värme,
fuktighet, ljus, skydd för vindar o. s. v., hvarjämte
växternas fröspridnings- och fortplantningsförmåga
samt deras härdighet och kraft att emotstå ogynsamma
förhållanden dervid spela en stor rol. Äfven jordmånen
har sin betydelse för växternas utbredning och
trefnad, dock ej i den högre grad, som man förut
antagit. Från geografisk synpunkt sedt, har man
indelat växttäcket på jorden i bälten (zoner) till
ett antal af åtta på ömse sidor om eqvatorn
upp till polerna, vanligen med följande
uppställning:
breddgrad årlig medeltemperatur
1. eqvatorial-zonen 0°- 150med + 280- -|-260C.
2. tropiska » 15°-23,5° » + 26°--}-230 »
3. subtropiska » 23,5°-34° » -f-23°-j- 17° »
4. varmare tempererade » 34°-45° » +
17°----|- 12° N)
5. kallare tempererade » 45°-58°
»-fl2°--f-6° »
6. subarktiska » 58°-66° »+ 6°-4-4° »
7. arktiska » 66°-72° » -\- 4°----[-0°
»
8. polarzonen 72°-90° » -f- 0°
1) Eqvatorialzonen 1. heta zonen, äfven kallad
palmernas och pisangväxternas jordbälte efter
sina kanske mest karakteristiska växter, har hög
värme, stark fuktighet, rik mylla (humus) af f or
multnade organiska ämnen, hvilket allt skänker den
största yppighet åt växt-verlden. Urskogarna äro
genomdragna af lianer af hvarjehanda slag, bl. a. af
Calamus-yalmer. Den formrika vegetationen får icke rum
på marken, utan vandrar upp åt urskogarnas stammar,
såsom de talrika, ofta praktfulla, epifytiska
orkidéerna och en mängd verkliga parasiter,
hörande till fam. Loranthece, Balanphoroce och
Cytinece, med den närastående underbara Raf-flesia
Arnoldi. Der lefva de värderika palmerna, bananerna,
kryddliljorna och många andra odlade och nyttiga
växter, såsom brome-liacéer (ananas), euforbiacéer,
urticacéer, rubia-céer (Cinchonece], malvacéer,
Buttneriacecd (kakao), leguminoser, sapotacéer
(guttaperkaträd) och sapindacéer (guarana och
såpriöten) samt jättegräset bambu och vid stränder
och flodmynningar de för sin ohelsosamhet omtalta
man-groveskogarna. - 2) Tropiska zonen, eller
fikonträdens och de trädartade ormbunkarnas zon,
öfverensstämmer i grunddragen med eqva-torialzonen
och har i det hela samma växtformer. Det
stora slägtet Ficus har der sina allra flesta
arter. Talrika äro pepparrankorna, brödfruktträden
och konvolvulacéerna. De trädartade ormbunkarna
tillhöra denna zon. A de torra fälten (pampas)
i Central-Amerika finnas kakteer. I urskogarna
sammanbindas träden af aristolochiéer, bignoniacéer
m. fl. Orkidéer och de granmossliknande tillandsierna
äro egendomliga epifyter.- 3) Subtropiska zonen, eller
myrtriarnas och lagerträdens zon. I dessa trakter
uppträda den tropiska växtverldens representanter
mera enstaka. Dadelpalmen och dhumpalmen samt
dvärgpalmen tillhöra ännu detta jordbälte, der icke
längre råda samma fuktighet och höga värme, som i de
föregående zonerna. Myrtenfamiljcn och laurinéerna
(lagern, kamferträdet, kanel etc.) nå der sin
högsta utveckling. Kaktusliknande 0 euforbiacéer och
Draccena-zTtGY frodas der. A södra halfklotet har man
Kaplandets egendomliga flora af släg-tena Strelitzia,
Eitphorbia, Stapetia och Mesem-bryanthemum, de flesta
af dessa 3 sista slägten med tjocka, köttiga blad, en
mängd Ericinece, pelargonior och proteacéer, hvilka
sistnämnda äfven finnas i Australien, der de stora,
resliga Eucalypt,iis-zxteTK& samt teakträdet och
aka-cier äro karakteristiska, och der Ericinese er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
