Print (PDF) - On this page / på denna sida - Växtgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Växtgift-Växthus.
tillegnadt den svenske botanisten O. S w ar t
z. Tropisk vegetation är rådande, och i synnerhet
är rikedom på ormbunkar och orkidéer. Kaffe,
socker och ris odlas i stor skala m. m. Det 20:de
riket, palmernas och melastomacéernas rike,
tilldeladt C. Martius, omfattar Brasilien och
angränsande trakter af Syd-Amerika öster om
Anderna ned till södra vändkretsen. Der råder
den yppigaste vegetationen på jorden. Palmerna
finnas i oerhörd rikedom, bildande jämte andra träd
urskogar, genomdragna af lianer af många slag samt
bärande på stammarna tallösa epifyter och verkliga
parasiter. Stor kaffeproduktion; många vigtiga
droger (kräkrot o. s. v.); tropiska sädesslag. Söder
om 20° s. br. sträcker sig i Sy d-Amerika öster
om Anderna ned till 40° s. br. det 21:sta riket,
S:t Hilaires eller de trädartade sy nanther ernås
rike. Der återfinner man vinrankans odling, persikan
och europeiska kulturväxter. Sydvestligaste delen af
Patagonien, Eldslandet och Falklandsöarna bilda det
22;dra riket, D’Urvilles antarktiska rike, hemlandet
för berberidéer och fuchsier, som för öfrigt visar
mycken öfverensstämmelse med europeiska floran. I
Syd-Afrika, Kaplan-det och det inre höglandet norr
derom, har man förlagt det 23:dje riket. Thunbergs
eller sta-peliernas och mesembryanthemernas rike,
hvilkas köttiga stammar och blad jämte många underliga
växtformer (t. ex. Testudinaria elephan-tipes och
Welwitchia mirabilis] gifva en egendomlig karakter
åt vegetationen, som för öfrigt är rik på iridéer
och liljeväxter, hvilka, när regntiden börjar,
med sina praktfulla blommor pryda de under den
torra årstiden förbrända fälten. Der vatten finnes,
råder rikedom på europeiska sädesslag jämte batater
och många ätliga angenäma frukter. Oranger och
vinran-kan trifvas. Rikedom finnes på arter af
ljung, pelargonier och proteacéer. Det 24:de riket,
R. Browns eller eukalypternas och epakridernas
rike, omfattar södra delen af Australien och
van Diemens land (Tasmanien). De resliga blå
gummi- eller feberträden och en mängd akacier äro
karakteristiska för vegetationen, som är form-rik,
men saftlös, stickande, med bladen ändrade till på
kant stående fyllodier. Europeiska kulturväxter äro
införda. Slutligen har det 25:te växtgeografi ska
riket blifvit tillegnadt Forster och omfattar Nya
Zeeland. Klimatet är i södra delen af dubbelön
tempereradt, och allahanda sädesslag odlas
der. Trädartade ormbunkar förekomma. Nyzeeländska
linet (Phormium tenaoo) och pappers-mulbärsträdet
(Broussonetia pä-pyrijera) äro vigtiga och
karakteristiska växter. Jfr Botanik, sp. 968.
o. T. s.
Växtgift benämnes i allmänhet hvarje ur växt-verlden
erhållet ämne, som, äfven då det i ringa mängd
införts i en lefvande organism, kan åstadkomma farliga
verkningar eller t. o. m. döden. Sådana växtgifter
kunna i kemiskt hänseende vara af mycket olika natur,
såsom alkaloider, organiska syror, glykosider eller
kemiskt indifferenta ämnen. Åtskilliga af dessa
växtgifter äro begagnade till s. k. »pilgifter» (se
d. o.). Ett af de farligaste bland dessa är curare
(se d. o.). Ytterst häftigt verkar äfven
cyanvätesyran 1. bläsyran (se d. o.) från alla
applikationsställen. Nikotinet (se d. o.) är ett
annat bekant häftigt verkande växtgift. Vidare
märkas koniinet, som var den verksamma beståndsdelen
i den giftblandning, som bringade Sokrates döden,
samt vidare lobeliinet och spar-teinet. Dessa fyra
sistnämnda gifter äro alkaloider, hvilka hafva
oljelikt utseende och en stark, genomträngande
lukt, som i regeln är vidrig och sålunda varnar
för förtärandet af moderväxterna, - och likväl
har tobaksplantan, hvarur nikotinet framställes,
blifvit, såsom bekant, det mest utbredda af
alla njutningsmedel. Åtskilliga andra växtgifter
användas eller missbrukas såsom njutningsmedel,
t. ex. alkaloider-na morfin, kodein, kokain, hvilka
äro dels smärtstillande, dels söfvande. Några hafva
alldeles särskild verkan på den muskelapparat, som
åstadkommer pupillens utvidgning och sammandragning;
till den förra gruppen höra alkaloiden atropin
(ur J3eMadonna-växten) och de nära beslägtade
hyoscyamin, ditboisin och några flere jämte kokainet,
till den senare morfinet samt fysostigminet och
eserineL Andra växtgifter hafva en särskild
verkan på andra organ. Så t. ex. åstadkommer
pilokarpinet en ytterst ymnig spottflytning och
svettning. Somliga växtgifter äro till sin natur
mycket skarpa och reta magsäcken och äfven andra
organ, såsom njurarna o. s. v. Andra inverka på
hjertats rörelse, äro hvad man kallar hjertgifter,
t. ex. digitalinet. En ackumulativ verkan ega äfven
de stelkramp framkallande alkaloiderna stryknin och
brucin. Det gifves många fruktansvärda växtgifter,
i synnerhet i familjerna Loganiacece, Apocynece,
Solanacece och några andra. Vid många växtgifter kan
man småningom vänja sig, så att nian måste öka dosen
alltmer för att erhålla åsyftad verkan af medlet;
så är händelsen t. ex. med opium och dess mest
verksamma beståndsdel, morfinet, som ofta missbrukas
såsom njutningsmedel. Se vidare Förgiftning,
o. T. s.
Växthus kallar man sådana byggnader, som särskildt
uppförts för »krukväxters», d. v. s. i krukor
inplanterade växters odling, drifning eller
öfvervintring. Ett växthus, som i afseende å höjd och
bredd är af helt ringa omfång, plägar man benämna
kast. Som de äldsta växthusen till väsentlig
del nyttjades till öfvervintring för orange-
(pomerans-)träd, blefvo de kallade orangerier, en
benämning, som till någon del bibehåller sig ännu,
ehuru sjelfva pomeransodlingen i växthus så godt
som alldeles öfvergifvits, enär de förbättrade
kommunikationerna och deraf följande lätthet att
få behofvet fyldt från sydligare trakter gjort en
dylik kultur öfverflödig. Enär de växter, hvilka
underhållas i växthus, härstamma från vidt skilda
trakter med olika klimat och följaktligen hafva olika
anspråk på värme, erfordras för att kunna hålla en
rik växtsamling särskilda hus med olika temperatur,
nämligen: frostfria växt* hus for växter, som endast
fordra att öfver-vintra frostfritt, såsom lagrar,
myrtnar, nerier o. d.; i dessa hålles temperaturen
blott något litet öfver fryspunkten, eller vid -f l
till 4°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
