Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yriarte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt pröfva de föreskrifter arbetarna hafva att
iakttaga för att undvika olycksfall och ohelsa i
arbetet. I sin verksamhet böra de städse akta på
hur lagens ändamål må utan oskälig kostnad vinnas
med minsta olägenhet för yrkesidkaren. Närmare
föreskrifter meddelas i en af konungen d. 20 Juni
1890 utfärdad instruktion. Der heter det, att
inspektörerna, hvilka med uppmärksamhet böra följa
de åtgärder, som i främmande land vidtagas till
främjande af arbetareskydd, hafva, en hvar
inom det honom tilldelade distrikt (angifvet i
k. br. till Kommersekolleg. af s. d.), att fullgöra
dem enligt skyddslagen åliggande skyldigheter
samt afgifva utlåtanden i ärenden, som af K. M:t
eller Kommersekollegium till dem öfverlemnas. —
Vid utförandet af sin befattning bör inspektören
tillvägagå med varsamhet och omsigt samt medelst
råd och upplysningar söka att företrädesvis på
öfvertygelsens väg bibringa såväl arbetsgifvare
som arbetare insigt om nyttan af skyddsåtgärders
vidtagande. Han bör göra sig väl förtrogen med de
industriella förhållandena inom sitt distrikt
och besöka de derst. befintliga arbetsställen,
som äro föremål för hans tillsyn, samt i synnerhet
sådana, hvilka kunna antagas vara framför andra i
behof af särskilda skyddsanordningar. Vid dylika
besök skall han, om yrkesidkaren sådant fordrar,
för denne uppvisa sitt förordnande i hufvudskrift
eller i af myndighet styrkt afskrift. Der han anser
viss anordning i de afseenden, om hvilka i § 2 i
skyddslagen stadgas, böra vidtagas, skall han mot
bevis tillställa yrkesidkaren skriftligt meddelande
derom. Varder anordningen icke genomförd, eger
han, der han så finner nödigt, anmäla förhållandet
hos konungens befallningshafvande. — Helsovårds-
och kommunalnämnder, äfvensom provinsial-,
stads- och distriktläkare, böra lemna inspektör
det biträde, som af hans tjensteåligganden
påkallas, och han eger att i hvarje fall, der det
för fullgörande af hans uppdrag är nödigt, anlita
polismyndighet, hvilken det åligger att till honom
insända afskrifter af protokollen vid polisförhör,
som hållas rörande olycksfall inom de yrken,
för hvilka skyddslagen gäller. — Under den tid
arbetet pågår eger inspektör efter tillsägelse hos
yrkesidkaren tillträde till arbetslokalen äfvensom
rätt att der företaga de undersökningar, till
hvilka hans tjensteåligganden kunna gifva anledning.
För bevarande af yrkeshemlighet må dock från sådan
inspektion undantagas viss del af arbetslokalen.
Skulle af yrkesidkaren i sådant afseende
gjord framställning af inspektör ej godkännas,
hänskjutes frågans pröfning af denne till K.
M:ts befallningshafvande. — Inspektör må ej för
egen eller andras räkning idka industrielt yrke,
ej häller i sådant hafva del eller anställning.
Den, som innehar eller innehaft befattning som
inspektör, vare förbjudet att röja yrkeshemlighet.
Sker sådant och har han icke om hemligheten erhållit
kännedom å tid, då han dylik befattning ej innehaft,
straffas han med böter. Sker det för att göra
skada, eller begagnar han sig af sådan hemlighet till
egen eller annans fördel, må till fängelse dömas;
den uppkomna skadan vare inspektör ock
skyldig godtgöra. — I likhet med hvad som
gäller om dem, hvilka gå rättens och K. M:ts
befallningshafvandes bud och ärenden, må ock
inspektör sjelf edligen vittna om det, som honom
i ty fall händer, så ock om det han uträttat,
der ej andra vittnen till äro. — Inspektörerna
sortera under Kommersekollegium, som bör leda deras
verksamhet så, att likformighet i skyddslagens
tillämpning vinnes. Kollegiet eger att kalla dem
till öfverläggning inför den ledamot af kollegiet,
som har att föredraga ärenden rör. fabriker och
handtverk. Årligen före d. 1 Mars bör inspektör till
kollegiet om sin verksamhet afgifva berättelse och
deri redogöra för inträffade olycksfall samt för sina
iakttagelser rör. skyddslagens tillämpning. Sammandrag
af berättelserna skall af kollegiet till K. M:t
insändas. — Det antal yrkesdrifter, som enligt
skyddslagen falla under inspektörernas kontroll,
torde uppgå till omkr. 8 à 9 tusen. Af dessa hafva
under senare halfåret 1890 samt åren 1891 och
1892 inspekterats resp. 276, 503 och 614. Antalet
meddelanden till yrkesidkare ang. önskade åtgärder
var under samma år resp. 1,240, 1,957 och 2,559. För
år 1894 är på extra stat anvisadt för 3 inspektörer
15,000 kr. samt för kanslibiträde 1,800 kr. 1894 års
riksdag beslöt att på extra stat för år 1895 anvisa
ett belopp af 30,000 kr. till yrkesinspektionen, deraf
25,000 kr. till aflöning åt fem yrkesinspektörer och
5,000 kr. till deras biträden. — Jfr G. Schönberg:
»Handbuch der politischen oekonomie» (3:dje
uppl. 1890) och artikeln »Gewerbe-inspektion»
i »Handwörterbuch der staatswiss.»
Rphl.
Yrkesskatt, näringsskatt (T. gewerbesteuer), skatt på
afkastningen af handels- och industriella företag i
vidsträckt bem. (fabriker, handtverk, transportföretag
m. m.) samt vissa andra handteringar. Angående
det rätta omfånget af denna skatts föremål
herska dock olika meningar inom teorien, liksom
ock olika principer i detta afseende gjort sig
gällande i skattelagstiftningarna. I sin egenskap
af afkastningsskatt (T. ertragssteuer) åsyftar
yrkesskatten att träffa medelnettoafkastningen af
de beskattade företagen. Detta gör, att skattens
storlek är oberoende af huru stor del af ett företags
afkastning utgör behållen inkomst för detta företags
innehafvare. En följd deraf är att vid fastställande
af den beskattningsbara nettoafkastningen afdrag
icke får ske för ränta å lånadt, i företaget
nedlagdt kapital. Skatten pålägges i öfrigt efter
den vanligen på grund af vissa yttre kännetecken
beräknade sannolika medelafkastningen. Med afseende
å grunderna för denna beräkning förete de bestående
skattelagstiftningarna mycket stora skiljaktigheter. —
Yrkesskatt förekommer i flere tyska stater (Preussen,
Bajern, Würtemberg m. fl.), Österrike-Ungern,
Frankrike m. fl. land. Jfr Skatt.
Yrkesskolor. Se Skolväsende och Tekniska läroverk.
Yrsa, nordisk sagodrottning, som enligt de isländska
källorna är dotter af den danske konungen Helge och
den sachsiska drottningen Alof (under det att hos
Saxo modern är en Tora),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
