Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zakrevskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det samma öden som de öfriga Joniska öarna och är
sedan 1864 förenadt med konungariket Grekland. Det
långa venezianska herraväldet har lemnat många spår
efter sig: nästan hela adeln påstår sig härstamma från
Venezia, de högre klasserna tala både italienska
och grekiska, och en stor del af befolkningen
tillhör romersk-katolska kyrkan. Z. har nu likasom
i forntiden blott en enda stad, Zakyntho (Zante),
med omkr. 16,000 innev., hvilken är belägen
på östra kusten och till en del i ruiner efter
senaste jordbäfningar. Ön bildar en egen nomarki,
med 44,070 innev. (1889), näst nomarkien Korfu den
tätast befolkade i Grekland. A. M. A.
Zala och Zala-Egerszegh. Se Szalad.
Zaleski, Bogdan Jozéf, polsk skald, f. 1802 i
Ukraina, uppväxte på steppen och vardt förtrogen
med den kosakiska landtbefolkningens sägner och
sånger. Student i Varsjav 1820, knöt han vänskap
med Goszczynski, vann tidigt skalderykte och lefde
såsom informator i adliga hus till resningen 1830,
då han rycktes in i händelserna. Han invaldes i
polska riksdagen och utmärkte sig som officer vid
nationalarmén. Efter Varsjavs fall 1831 emigrerade han
till Paris och deltog der med Mickiewicz i stiftandet
af polska föreningar. Han företog resor till England,
Tyskland, Italien och Palestina samt bosatte sig 1871
i Villepreux nära Paris. Der dog han (blind) 1886,
allmänt vördad af sina landsmän för sitt skaldskap
och sin ädla karakter. — Z. tillhör den ukrainska
skaldeskolan. Han har återgifvit sin hembygds sceneri
och folklynne i ett bild- och färgglänsande språk,
utmärkt af sällsynt välklang och naturlighet. Hans
romantiska smådikter, samlade i Dumy (1822), Rusalki
(1841) m. m., äro starkt lokalfärgade och originella;
många hafva öfvergått till folkvisor. Han var äfven
lycklig i sina historiska romanser och sådana större
episka dikter som Duch od stepu (Steppens ande),
Przenajświętsza rodzina (Den heliga familjen) och
Damian Wisniowięcki. Z:s samlade diktverk (Poezye)
utgåfvos i 4 bd 1851 (ny uppl. 1878).
Zaleszczyki [-lesjtsjy’kj], stad i östra Galizien,
på venstra stranden af Dnjestr, som der bildar
gräns mot Bukovina, på en genom flodens krökning
bildad landtunga. Omkr. 6,000 innev., de fleste
rutener. Spanmåls- och trävaruhandel.
Zalevkos (Lat. Zaleucus), forngrekisk lagstiftare
hos de epizefyriske lokrerna i Syd-Italien
(se Locri och Lokris), lefde sannolikt i
7:de årh. f. Kr. Om hans lagar finnas endast
knapphändiga uppgifter. De synas till stor del
hafva afsett det enskilda lifvets ordnande.
A. M. A.
Zalesski, Kasimir, polsk lustspelsförfattare,
f. 1848, blef advokat i Varsjav och 1875 redaktör
af tidskriften »Wiek» (Århundradet) derstädes
samt har utvecklat betydande produktivitet som
teaterförfattare. Bland hans stycken må nämnas
Przed sluby (Före vigseln; 1875), Zle ziarno (Dåligt
utsäde; 1876), Artykuł 264 (Paragraf 264) och Pani
podkomorzyna (Fru hofmästarinnan).
Zaljeskij (R., af za, på andra sidan, och ljes,
skog). Se Perejaslavl och Vladimir.
Zalmoxis. Se Zamolxis.
Zalokostas, Georgios, nygrekisk skald, f. 1805
i Epirus, död i Athen 1858, var en eldig och
fosterländskt inspirerad frihetskald. Han besjöng
hjeltedåden under frihetskrigen i bl. a. Armatoloi
kai kleftai, To chnaion tes Grabias (Ali Pasjas tåg
mot Morea), To Mesolongion (Missolonghi; prisbelönt
1851), To stomion tes Prebezes (Om sjöstriderna
vid Artaviken), Hai skiai tou Falerou (Tåget af
de fallne hjeltarnas skuggor), en dityramb öfver
suliothöfdingen Markos Botsaris samt Ho aspasmos
tes ke Martiou (1855, till minne af frihetsmartyren
Konst. Regas). Samma inspiration och ädla hellenism
prägla ock Z:s lyriska dikter, hvilka hälst fira
lefnadsglädjen (saml. i Horai skoles m. m.). De
utmärka sig äfven genom nya, klingande och konstrikt
harmoniska versformer. Hans visor på epirotdialekt
äro älskade t. o. m. af barnen. Han beherskade jämväl
folkidiomet. Hans samlade diktverk (»Ta hapanta»)
utgåfvos 1859 (ny uppl, 1873).
Zalt-Bommel. Se Bommel.
Zauski, polsk adlig slägt. 1. Andrzej Chrysostom Z.,
biskop, f. 1650, blef 1674 kanik i Krakov, 1670 biskop
af Kiev, 1684 af Tjernigov samt 1691 af Plock. Efter
Johan Sobieskis död arbetade han förgäfves för
prinsens af Conti val till polsk konung, men blef
likväl af August II, sedan denne 1699 bestigit
tronen, förhjelpt till Ermelands biskopsstol och
utnämnd till kronstorkansler. Misstänkt för förräderi,
skickades han 1705 såsom statsfånge till Ancona, men
fick efter freden i Altranstädt återvända till Polen
och blef efter konung Stanislaus’ fördrifning 1709
å nyo kronstorkansler. Död 1711. Af vigt för Johan
Sobieskis och August II:s historia är Z:s Epistolarum
historico-familiarium emendatio (6 bd, 1709–11). —
2. Józef Andrzej Z., biskop, literaturvän, den
föregåendes brorson, f. 1702, kanik af Plock och
kronstorreferendarie, slöt sig efter August II:s
död 1733 till Stanislaus Leszczynski och skickades
till Rom att tillkännagifva hans tronbestigning. Der
stannade han i tre år och vistades sedermera en tid
vid Stanislaus’ hof i Lothringen. Efter sin återkomst
till Polen samlade han ett väldigt bibliotek, som
inrymdes i ett särskildt palats i Varsjav och på
1740-talet öppnades för allmänheten. 1759 blef han
biskop af Kiev. Ryssfiende och varm vän af Polens
sjelfständighet, uppträdde han bl. a. vid riksdagen
1767 med stor frimodighet mot den ryska politiken,
men till straff derför härjades hans gods och fördes
han sjelf till Kaluga. Der skref han ur minnet
Biblioteca historyków (utg. af Muczkowski, 1832),
en bibliografi på vers. 1773 frigafs han, helsades
med jubel i Varsjav och afled 1774. Sitt bibliotek
(omkr. 230,000 bd) hade han testamenterat till
polska nationen, men 1795 förde ryssarna det till
Petersburg, der det bildar stommen till kejserliga
biblioteket. Z. har stor betydelse för den polska
literaturens återuppvaknande: han bidrog till
stiftandet af Stanislaus-akademien i Nancy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>