Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
melodiös musik till flere vådeviller, såsom
Kopparslagaren, Den tokroliga natten, Qvinnorna och
förtroendet m. fl. Död 1796. A. L.
Zander, Jonas Gustaf Vilhelm, läkare, född i
Stockholm d. 29 Mars 1835, blef student i Upsala
1855, med. kandidat derstädes 1860, med. licentiat
i Stockholm 1864 och med. hedersdoktor i Upsala vid
jubelfesten 1877. Han utnämndes 1880 till docent i
medicinsk gymnastik vid Karolinska institutet. Redan
1857, då Z. ledde gymnastiköfningarna vid sina
systrars flickpension Bårarp i Halland, kom han på
tanken att använda maskiner för åstadkommande af den
muskelöfning, som är det väsentliga i all gymnastik,
och konstruerade redan då på försök några apparater,
hvilka, ehuru ofullkomliga, likväl visade, att
hans förhoppningar varit väl grundade. Det var dock
egentligen 1802, sedan nämnda pension flyttats till
Partille, som Z. började systematiskt planlägga
och utföra sin gymnastikapparelj. Han hade icke,
såsom så många andra uppfinnare, redan i gossåren
visat utomordentliga anlag för mekaniska uppgifter
och aldrig särskildt egnat sig åt mekanikens
studium. Det var ett omedelbart läkekonstens
behof, hvilket, liksom med ens, utvecklade hvad
som slumrade i ynglingens själ, och han lyckades
i de finaste enskildheter. Snart nog ingaf den
framgång han tyckte sig vinna honom tanken på att
göra fullkomnandet af den mekaniska gymnastiken
till sin lifsuppgift. Den 7 Jan. 1865 öppnade Z. i
Stockholm sitt mediko-mekaniska institut (se d. o.),
som då egde 27 olika apparater. 1880, då en fest
firades till minne deraf att institutet verkat 15
år, inneslöto dess salar 53 olika apparater, och nu
(1894) är de för gymnastik afsedda apparaternas antal
57. Af dessa äro 13 afsedda för aktiva armrörelser,
13 för aktiva benrörelser, 9 för aktiva bålrörelser,
3 för balanceringsrörelser, 6 för passiva rörelser,
2 för skakningsrörelser, 4 för hackningsrörelser,
1 för knådning, 6 för valknings- och
strykningsrörelser. Dertill komma ännu 11 ortopediska
apparater och 3 mätningsapparater. Z. har sjelf i
art. Mekanisk gymnastik redogjort för sin metod och
de till grund för densamma liggande principerna. En
fullständig beskrifning öfver alla af Z. konstruerade
apparater finnes i hans skrift Die apparate für
mechanisch-heilgymnastische behandlung und deren
anwendung (4:de uppl. 1893). — I början hade Z. att
utstå ett starkt motstånd för sina nya idéer;
men det räckte icke länge, innan man insåg deras
stora förträfflighet, och småningom utbredde sig
kännedomen om hans metoder kring hela den civiliserade
verlden. F. n. finnas mediko-mekaniska institut med
fullständig apparelj i Stockholm (2, dessutom ett
med ett urval af apparater), Göteborg, Kristiania,
Helsingfors, S:t Petersburg, Hamburg, Berlin, Breslau,
Dresden, Würzburg, Leipzig, Wildbad, Frankfurt
a. M., Stuttgart, Mannheim, Wiesbaden, Baden-Baden
(2 institut), Aachen, Ragacz, London, Buenos-Aîres
och New York. Institut med ett urval af apparater
hafva upprättats i Upsala, Örebro, Norrköping, Åbo,
Moskva, Köpenhamn, Karlsruhe, München,
Pforzheim, Nieder-Schönhausen, Elberfeld, Bochum,
Königshütte, Chemnitz, Wien, Budapest, Baltimore,
S:t Louis. Dessutom finnas enstaka apparater för
privat bruk i Riga, Erfurt, Barmen, Barcelona,
Milano, Nikolajev och Alexandria. Under de senaste 11
åren har Z. egnat mycket arbete åt behandlingen af
ryggradskrökningar och dervid erhållit synnerligen
vackra resultat. För hans afhandling Om den habituella
skoliosens behandling medels mekanisk gymnastik
(i »Nord. med. arkiv», 1889) tilldelade Svenska
läkaresällskapet honom 1892 sin halfsekelsmedalj
i guld. I Sept. 1893 öppnade Z. en särskildt
för behandlingen af ryggradskrökningar afsedd
afdelning af sitt institut. — Om den zanderska
mekaniska gymnastiken föreligger redan en ganska
stor literatur både på svenska och på utländska
språk. Den finnes sammanställd i A. Levertins arbete
»D:r G. Zanders medico-mechanische gymnastik, ihre
methode, bedeutung und anwendung» (1892), hvilken
bok jämte en utförlig framställning af den zanderska
metodens teori och användning innehåller afbildningar
i ljustryck af Z:s apparater samt utdrag ur skrifter
öfver den mekaniska gymnastiken. R. T-dt.
Zandomeneghi, Luigi, italiensk bildhuggare, f. i
Venezia omkr. 1779, studerade skulpturen i Rom under
Canova och gjorde sig snart känd genom flere vackra
bildverk, såsom en relief, Den sörjande Penelope,
minnesvård öfver Goldoni samt några bildstoder på
Canovas grafmonument (i kyrkan S. Maria dei Frari),
hvilket utfördes af sex bland mästarens förnämsta
lärjungar. Men hans bästa verk är den särskildt i
arkitektoniskt hänseende praktfulla, i Lombardis stil
utförda grafvården öfver Tizian (i samma kyrka). Den
fullbordades 1838–52 af Z. och hans son Pietro, på
österrikiske kejsarens bekostnad, och omfattar dels
den förhärligade mästaren och allegorier af konsterna,
dels i relief tre af hans förnämsta målningar samt
figurer med inskrifttaflor. Z. dog 1850. C. R. N.
Zanella, Giacomo, italiensk skald, f. 1820 i
provinsen Vicenza, ingick i andliga ståndet, blef
1856 lyceiföreståndare i Vicenza och 1862 i Padua,
beklädde 1866–72 en lärostol i italienska literaturen
vid Paduas universitet och drog sig derefter tillbaka
till privatlifvet. Död 1888. Bland italienska lyriker
i nutiden är Z. en af de främste. Om hans poesis
skaplynne se Italienska literaturen, sp. 945. Han
uppträdde med bl. a. diktverken Versi (1868), Il
piccolo calabrese (1870), Poesie (1877) och Edvige,
racconto.
Zanesville [sēnsvill], stad i nord-amerikanska
staten Ohio, på ömse sidor om Muskinguin river
(biflod till Ohio), vid Lickings mynning,
och vid flere jernvägslinier, bl. a.
Baltimore–Ohio-jernvägen. 18,113 innev. (1880). Stenkols- och
jernindustri. Staden anlades vid 19:de årh:s början
och var statens hufvudstad 1810–12.
Zanetti, Antonio Maria Erasmus, grefve,
italiensk konstskriftställare och samlare, f. i
Venezia 1680, d. derst. 1766, handterade sjelf med
framgång grafstickeln, hopbragte en dyrbar samling
af antika gemmer och kaméer (utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
