- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
179-180

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zander ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bygga en teater i Kannstadt (1839). Ej långt derefter
fick han uppdrag af konung Vilhelm i Würtemberg att
åt honom bygga en villa, kallad Wilhelma, i morisk
stil, med en af mosaiker prydd förgård (i hvars
midt står en springbrunn), en hög kupolsal, alla
slags gemak, badrum och växthus, allt med moriska
ornament, stalaktithvalf och arabiska tänkespråk,
såsom modernt landthus ett unicum i sin art
(1842–52). Öfver byggnadsverket utkom ett stort praktarbete
1856. Dessutom gjorde Z. flere utkast, hvilka icke
blefvo utförda.

Zanthier [-tir], Hans Dietrich von, tysk forstman,
f. 1717, deltog i skogsvårdsarbeten i Danmark och
Norge 1736–46, blef 1749 skogsinspektör i Ilsenburg
(Sachsen) och inrättade der 1763 det första tyska
forstläroverk. Död 1778. Hans Sammlungen vermischter
abhandlungen über das theoretische und praktische
forstwesen
(1778) äro ännu läsvärda.

Zanthoxylon L. (rättare Xanthoxylon Kunth;
af Grek. xanthos, gul, och xylon, ved), bot.,
benämnes ett ganska artrikt slägte af träd och
buskar, hvilka tillhöra de tropiska landen i
både Gamla och Nya verlden. Det bildar typen för
nat. fam. Xanthoxylex Nees & Mart. och hör till
Linnés Dioecia (Pentandria): Blomhyllet är enkelt,
foderlikt 5-deladt; frukten utgöres af 5 enfröiga
karpeller eller smånötter. Alla arter äro mer eller
mindre aromatiska i de flesta af växtens delar. Veden
är vanligtvis gulaktig, likaså barken. Många arter
användas såsom läkemedel i reumatism och mångahanda
krämpor. Den verksamma beståndsdelen är befunnen vara
en bitter och aromatisk glykosid, som framkallar
spottflytning samt pådrifver urinafsöndring och
svettning. O. T. S.

Zanzibar. Se Sansibar.

Zapateado, spansk nationaldans i 3/4 eller 3/8 takt,
utmärkt af vildhet och larm.

Zápolya [sa’pålja], ungersk magnat- och konunga-ätt,
som torde hafva sitt namn efter byn Zápolya,
i komitatet Požega, Kroatien. Slägten vann större
betydelse först i senare hälften af 1400-talet, under
Mattias Corvinus’ regering, med bröderna grefve Imre
(Emerik), förvärfvare af ättens stamgods, Tokaj,
ban af Kroatien, palatin af Ungern, d. 1487, och
Istvan (Stefan), grefve af Zips. Den senare, som ökade
arfvet af broderns ansenliga besittningar med nya
förvärf, bidrog kraftigt till eröfringen af Wien och
Nedre Österrike (1485), der han blef ståthållare,
genomdref efter Mattias’ död (1490) jagellonen
Wladyslaws val till ungersk konung, utnämndes 1492
till palatin och afled 1499. I sitt andra gifte,
med furstinnan Hedvig af Teschen (d. 1521), hade han
fyra barn, bl. a. Johan, konung af Ungern (se nedan),
och Barbara (d. 1515), gift med konung Sigismund I af
Polen. 1. Johan (Janós) Z., furste af Siebenbürgen,
konung af Ungern, Istváns son, f. omkr. 1487, ansåg
sig med stöd af sin rikedom, som 1504 ökats med
konungasonen Johan Hunyadys besittningar, och sitt
furstliga möderne berättigad att ega konung Wladyslaws
dotter, men lyckades ej i sin sträfvan. 1511 utnämndes
han till vojevod (furste) af Siebenbürgen
och intog derefter plats som ledare af ett stort
parti. Undertryckandet af bondupproret, hvarvid
han vid Temesvár (1514) rasade med skoningslös
grymhet, gjorde honom mycket populär i magnat- och
adelskretsar, och stödd på dessa kunde han intaga
en allt mäktigare ställning emot hofpartiet. Man
beskyller honom för — med hvad rätt må lemnas derhän —
att hafva vållat Belgrads fall (1521) genom att lemna
det utan understöd och att för sent hafva inträffat
på Mohácz slagfält (1526), der konung Ludvig II föll
i kamp emot turkarna. Efter honom valdes Johan Z. af
sina anhängare till Ungerns konung och kröntes i
Nov. 1526 i Stuhlweissenburg. Men ett annat parti
utsåg i Dec. s. å. Ludvigs svåger, Ferdinand af
Österrike, till konung, och emellan de två konungarna
började under turkisk inblandning en för Ungern högst
olycklig strid (se vidare Ungern, sp. 1371). Johan
Z. dog d. 22 Juli 1540. Några dagar förut hade hans
gemål Isabella (förmäld i Febr. 1539, d. 1559),
dotter af hans svåger Sigismund I och dennes andra
gemål, Bona Sforza, skänkt honom en son, nämligen
2. Johan Sigismund Z., furste af Siebenbürgen,
(titulär-) konung af Ungern. Han föddes d. 6 Juli
1540, utnämndes 1541 till turkisk vasallfurste
af Siebenbürgen emot en årlig tribut af 10,000
guldgyllen, stod under sin moders förmynderskap och
begaf sig med henne till Polen, då genom fördrag af
1551 Siebenbürgen tillerkändes konung Ferdinand I,
men återkallades 1556 af furstendömets ständer. Han
nödgades på grund af de prekära förhållandena föra
en mycket vacklande utrikespolitik, för såvidt
han nämligen ville upprätthålla ett af Österrike
och Turkiet i möjligaste måtto oberoende välde i
Siebenbürgen (se vidare Ungern, sp. 1371–72). Han
afled, den siste af sin ätt, d. 14 Mars 1571.

Zaporoger (zaporogiska kosaker). Se Kosaker.

Zapoteka, namn på en indianstam och dess språk. Se
Indianer, sp. 521, n:o XI, och Mejikanska språk.

Zappi, Giovanni Battista Felice, italiensk skald,
f. 1667. d. 1719, advokat i Rom, gynnades af påfven
Innocentius XII med indrägtiga befattningar och
var en bland stiftarna af Accademia d’Arcadia
(1690). Z. diktade mest i erotisk eller skämtsam
anda, mer naturligt och behagfullt i diktionen,
än då var vanligt. Han skref eleganta sonetter,
ekloger samt fantastiskt graciösa canzoner och
madrigaler. Hans dikter utgåfvos i 2 bd 1748 (flere
uppl.). — Z:s hustru, Faustina Z., dotter af målaren
Carlo Maratti, skref vackra dikter, af hvilka Herder
öfversatt åtskilliga.

Zar. Se Tsar.

Zara (Slav. Zadar), hufvudstad i österrik, kronlandet
Dalmatien, säte för en rom.-katolsk ärkebiskop och
en grekisk-orientalisk biskop, ligger på en lång,
smal, flack landtunga vid Zara-kanalen, som skiljes
från Adriatiska hafvet genom de båda öarna Ugliano
och Pasman. Staden var starkt befäst till 1873, men
dess vallar äro nu förvandlade till promenader. Af
dess fyra gamla portar innehåller en, Porta marina,
en återstod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfar/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free